Måndag: Vem vill inte bli kryssad

Kryssad!

Han: I morse hade jag en liten söt bergfink. Det var första gången för mig, ett kryss i kolven alltså.
Typ.
Som jag berättade härom dan heter så. Fågelskådare säger inte att de sett en speciell fågel.
– De säger att de ”hade” den och den ovanliga sparvfinken.
I mina öron låter det ekivogt på nåt sätt.
Eller snarare lite sentimentalt, något man hade men förlorat.
– Typ, jag hade en gång en fru.
Eller som i Cornelis Vreeswijks visa:
Jag hade en gång en båt
Med segel och ruff och köl
Men det var för länge sen, så länge sen
Svara mig du
Var är den nu?
Jag bara undrar
Var är den nu?

Och det väl så fågelskådarna känner, eller hur Isman?
Särskilt om man kryssar.
– Fågelskådare kryssar bara en gång.
Det är som att förlora sin oskuldsfulla svendom.
Om än med vantar och storstövlar på, kamera med superobjektiv också.
Att ”kryssa” betyder nämligen att ha haft en ny fågel.

Nåja, lite kan man relativisera sanningen. Enligt Bengt Rönde, en skådiskollega till Isman, kan man till exempel Världskryssa, Europakryssa, Sverigekryssa, kommunkryssa – eller soffkryssa som jag ofta gör.
– Det vill säga: Jag sitter i soffan och sätter ett kryss för en ny art som jag upptäckt just i den här soffan.
Alltså fåglar som jag sett, upptäckt, haft första gången i samma bemärkelse som Columbus såg, hade och upptäckte Amerika från skeppet Santa Marias förpik. Det vill säga fåglar som jag aldrig lagt märke till tidigare men som redan utförligt beskrivit i alla de fågelböcker vi håller oss med på udden med förhoppning att jag ska lära mig mer om fåglar ju fler fågelböcker vi äger.
– Kryss alltså för bergfinken.

Fågelskådarspråket visar sig för övrigt vara ett eget universum. Att dippa är till exempel motsatsen till att kryssa.
– Att dippa är att man missar en ovanligt sexig sparv som andra redan lagt ögonen på men som man själv alltså missat, oftast men en liten marginal, för att man just då måste hjälpa till med nåt.
Typ, julpynta.

Det finns faror. Ligger man i soffan omgiven av alla dessa fågelböcker finns det en uppenbar risk att man tycker sig se fåglar man inte ser.
– Don’t go there!
Det kallas att stringa. Det vill säga att påstå att du haft en fågel på udden som du inte har haft. ”Slarvig bestämning, önsketänkande, okunskap eller rent ljug kan vara orsaken”, skriver Rönde.
– Kanske var det inte en bergfink jag såg i morse?
Kanske var bara en vanlig pilfink som ville bli kryssad?

Mer pyntande…

Hon: dagen har gått åt mer fixande och pyntande, och framförallt förberedelser inför hans födelsedag. Mer om detta imorgon. Nu måste jag sätta fart och börja slå in de ”små” presenterna också…

Publicerat av

En reaktion till “Måndag: Vem vill inte bli kryssad

  1. Tjusig bild.
    I SvD kunde man igår läsa om en annan intressant obs. Den uppmärksamme hade fått syn på något gråsprängt och yvigt med genomträngande blick. Det antogs vara en individ som härstammar från landets nordligaste delar men som nu kan ses av och till när den söker sig till områden längre söderut där det finns mat. Min första tanke var om det möjligen var Peppe själv som kryssats alternativt hafts, men vid närmare läsning framkom att det rörde sig om en lappuggla, nästan rätt. Favoritfödan för denna råttjägare, ugglan alltså, är chilimarinerad åkersork Det är bara att komplettera på fågelbordet så kanske det blir ett ädelkryss på födelsedagen, din- inte ugglans.
    Grattis

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s