Torsdag: När blev en äldre man yngre än en gammal?

Han: Idag hände det. Det började regna! Vi hann visserligen bara kasta oss ur sängen och ta in alla dynor vi de senaste veckorna låtit ligga ute över natten innan solen skiner igen. Kvar hänger ett varsel om att farmor Krösa-Maja förmodligen har rätt:
– Det är ju det jag sagt, det kommer att regna i midsommar när Iggy är här.

Bekräftar att man inte ska lita på framtiden. Den förtjänt helt enkelt det. Och apropå det:
– En äldre man är yngre än en gammal man. Hur kunde bli så?
Frågan ställs på Dagens Nyheters Namn och Nytt-sida. Medger att jag aldrig tänkt på min ålder på det sättet, uppfödd som jag är med Bob Dylans My Back Pages på albumet Another Side of Bob Dylan (som Jarefors köpte år 1964 i Strömsund):  

Yes, my guard stood hard when abstract threats
Too noble to neglect
Deceived me into thinking
I had something to protect
Good and bad, I define these terms
Quite clear, no doubt, somehow.
Ah, but I was so much older then,
I’m younger than that now.

I’m still younger than that now. Men man är aldrig för gammal för att inse att AI förändrar allt. En av sönerna skickade en bild på sin enda pappa, nu äldre och hur jag förväntas se ut när jag blir gammal:

Helt okej, eller hur? Tomas Tranströmer såg det FaceApp ser först nu:
Inom mig bär jag mina tidigare ansikten,
som ett träd har sina årsringar.
Det är summan av dem som är ”jag”.
Spegeln ser bara mitt senaste ansikte,
jag känner av alla mina tidigare.

Min framtidsversionen påminner mig om att när jag firar min 95:e födelsedag ska jag i mitt självupptagna tacktal citera den franska författarinnan Colette (1873-1954):
– Vilket underbart liv jag har haft! Jag önskar bara att jag hade insett det tidigare!

(DU KAN SKRIVA DITT HÄR)

Hon: ja så bestämmer han över bloggen alltså (se citat inom parentes ovan…). Men jag tänker inte skriva utan vlogga idag. En lååång vlogg om mitt nu (förhoppningsvis) avlusade växthus:

Han, igen: Ja, även jag undrar om vi inte borde gå över till vbloggande, då skull du slippa mina långa texter. Men tills dess: Ibland är hon som ett barn.
– Omedelbar behovstillfredsställelse. Allt genast.
I hennes fall gäller det i första hand mina byggprojekt. Helst vill hon att jag ska plocka undan verktygen innan jag tagit fram dem och börjat bygga.
– Framför allt vill hon att ska jag måla färdigt saker.
Det brukar jag inte göra.
– Men det har jag gjort nu.
Jag har målat färdigt Mellanrummet i Chateau Margareta, där jag satte in skjutdörrar förra sommaren.
Ser du skillnaden?