Lördag: Slitsamt dygn bland alte kameraden

Han: Mordet på Olof Palme förblir olöst, ett faktum som ännu 40 år senare får ambitiösa män att söka sanningen bakom sina tangentbord.
Thomas Kanger var inte bara den som väckte mig den natten och berättade att vår statsminister mördats. Han skrev dessutom den allra första boken om dådet, ”Mordet på Olof Palme. Utredning på villospår” (1987), som citerades redan i rättegångarna mot Christer Pettersson.
Nu har Thomas skrivit den senaste, men förmodligen inte den sista boken. Som den kompis han är fick jag ett signerat exemplar kvällen innan han ”gjorde media” (det heter så när kampen om medieuppmärksamheten inleds).

Det har blivit en tradition bland gamla kamrater i den skrivande klassen. Förra gången Thomas, Anders Sundelin, Peter Kadhammar och gubben från udden samlades hos Jaap och Malin på Harvest bar på Södermalm firade vi Stig Hanséns dokumentärroman om Martha Gellhorn.

Gellhorn anses vara världens främsta kvinnliga krigsreporter, men som blev mest känd för att hon under några jobbiga år var gift med Ernst Hemingway. Stickan å sida tillhör även han den del av den 70-talsvänster som gått till historien som Gnistangruppen – den tidning ”där vänsterns förenklade världsbild var bäst redigerad” för att citera ett omdöme från andra sidan politiken.
– Vi hade väldigt roligt då också.

Nu vet du det också. Men du undrar kanske vem mördaren är i ”En dag i Christer Petterssons liv”?
Mitt svar: Helt i linje med mediedramaturgin kommer mer konspiratoriska lösningar på mordet att få mer medieutrymme. Men mitt råd:
– Köp Kangers bok! Läs den!
För oss som känner författaren är researchen som vanligt mycket grundlig, men tonen oväntat ödmjuk:
– Christer Pettersson kan mycket väl ha begått mordet – och så här gick det till om han gjorde det. 
Okej, du ska få en cliffhanger: Kanske finns svaret på Olof Palmes rock …

PS: Även jag har alltså varit i huvudstaden. Hon har sedan en vecka adopterats av sjuka barnbarn, men vi fick några timmar tillsammans på Kung Carl.
– Där jag för övrigt hann träffa två andra medieprofiler: Viggo Cavling och Claes de Faire tillhör mina många efterträdare och har blivit kvar på Stureplan. Viggo skriver nu för DagensPS, som min kompis Bengt Uggla startade. Claes skriver också böcker (vi besökte han senaste boksläpp för ett tid sedan).
– Vad de gjorde i baren på Kung Carl?
De spelar in en podd förstås, det nya new journalism (= journalisten i centrum). Mycket uppskattad i Stockholms medievärld, om du frågar mig.

I övrigt hann jag träffa en av sönerna på en annan liten mysig bar på Söder. Om det är nåt jag saknar på udden är det dessa små barer, där man inser är världen är mindre än vi tror.
– Det visar sig att Jakob, som äger Crum Heaven på Högbergsgatan, tillbringar somrarna här i vårt hav; hans tjej heter Nilsson och kommer från Bergkvara!

Till sist: Om du som brukar följa den här bloggen: Naturligtvis tog jag mig tid att hälsa på gamla vänner på min hemmakrog Sturehof (tvärs över Stureplan).
Det var länge sen jag insåg att det inte är gästerna som gör det här till mitt kontor utan personalen.
– Vi ses igen!

Onsdag: Ryssland ut ur Ukraina!

Han: Idag när jag städade kröp det fram en humla ur sin vinteride någonstans inne i stugvärmen. Det ser ut som en tanke att detta vårtecken visar sig på 4-årsdagen av Putins invasion av Ukraina.
Liksom humlan enligt myten inte borde kunna flyga, så har Ukrainas folk visat oss alla att Putins överlägsna militärmakt bara var en Potemkinkuliss på slagfältet. Men min poäng:
– Inte för inte utvecklade ukrainarna under 2025 en ny typ av AI-styrda drönare som kallas ”Bumblebee” (humla på engelska), som bidragit till att förvandla Putins ”specialoperation” till en militärt fiasko.
Росія, геть з України – Ryssland ut ur Ukraina!

I övrigt sa vi på udden redan idag för 4 år sedan vad vi har att säga om Putins lögner:

Torsdag: När sanningen bara är en version av lögnen

Fredag: ”Fred i vår tid”, en oönskad repris

1 maj: Även i år flaggar vi mot Putin

Onsdag: Efter tusen och en natt

Söndag: Vår i luften … men det räcker inte att skratta åt Putin

Söndag: Vår i luften … men det räcker inte att skratta åt Putin

Söndag: Putins korvgubbe hann säga sanningen om kriget

Torsdag: Tillbaka till framtiden med en snuttefilt

Söndag: En dag som ännu söker sin rubrik

Söndag: Glöm aldrig Navalnyjs garv!

Söndag: Tystnaden innan jublet bryter ut

Han: Havet ligger som en vit öken ända ut till Fimpan. Ändå är det inte vitheten som är mest typisk så här nära havet.
– Det är tystnaden.
Till skillnad från det vita är tystnaden inte heller en illusion. ”Vitheten” kommer från det faktum att snökristallerna reflekterar och bryter ljuset på ett sätt som gör det verkar vitt för det mänskliga ögat. Snön är egentligen färglös och återger bara färgen på det omgivande ljuset.
– Vilket katterna och jag märkte när solen gick upp och snön går i gult, orange, rosa. För att några timmar sedan övergå i blått.

I den del av Norrland där jag kommer ifrån går snön ofta i blått, särskilt när himlen är klar och solen skiner. Detta fenomen uppstår på grund av den s k Rayleigh-spridningen, en märklig process som går ut på att de blå ljusets korta våglängder sprids mer effektivt än längre (som i rött ljus), när det interagerar med partiklar eller molekyler i atmosfären.

Men som sagt: Det mest typiska med det snöbelagda havet är inte vitheten. Det är tystnaden.
– Frånvaron av ljud.
När is lägger sig bildas små luftfickor mellan iskristallerna. Dessa fickor absorberar ljudvågor (särskilt högre frekvenser) i stället för att reflektera dem.
Det japanska ordet för den dämpande effekten är shinshin, ”ljudet av inget ljud”.

”Musik är en tystnad med avbrott”, skrev filosofen och språkforskaren Georg Steiner och visst låter det även om vintern. Men det är en annan melodi, en annan tonart.
– Och det finns ingen refräng, för isen tystar alla fåglar, alla havsljud, alla människoljud.
Det är underbart.

PS: Det är först när Ebba Andersson går i mål som den bofasta befolkningen vrålar ut allt som inte varit lika underbart de senaste två veckorna.
– Och jublet höll i sig!
Vad skulle vi göra utan våra tjejer!! Slutet gott, allting gott!

Lördag: det börjar kännas hoppfullt!

(Uppdaterad 10:45)

Hon: senaste veckan har vi haft ett par riktigt fina soliga dagar och lite lite hopp om vår väcks. Till och med mina chiliplantor har börjat växa. Pust!

Och kanske är det så att det kalla draget från fönstret har gjort dem extra kraftiga. Jag tycker det ser ut så. Hoppas på det i alla fall. Och att de växer ikapp och levererar massor.

Traditionsenligt i slutet av februari så var det i torsdags dags för senior–SPA (inklusive lunch) på Stuvfenäs med bästisarna från Södra Kärr. Underbart solig dag, men också väldigt kall, så att bada i den varma utomhuspoolen var extra härligt. Även om det kändes som det blöta håret i nacken frös…

Och när jag vittjade brevlådan på hemvägen låg denna fina utnämning där:

Tack bästa bästa Ugglorna!! (Love you ❤️) Resan vi gjorde i september har jag levt på hela vintern. Och att sen bli utnämnd till årets fördäcksgast, vilken ära ;). Skepp ohoj!

Nu ska jag gå till brevlådan och hämta morgontidningarna. Han sover fortfarande, men nu är det faktiskt dags att stiga upp och sätta på kaffet. Klockan är snart kvart i åtta. Vakna!

PS: Längtar efter barmark och att kunna slänga mig på cykeln till brevlådan.

Han: Ha,jag sov inte alls! Blomman hade bett mig om att bli kapten på en stor flodpråm med turister.
– Varför just jag?
Ingen aning, men det är klart man ställer upp för en kompis. Jag skulle ta jättepråmen nedför Rhen, men först skulle jag hämta skocken med turister vid ett kanalhotell i Amsterdam.
Vilket alla som gått omkring i Amsterdams kanalsystem vet inte är helt enkelt.
– Särskilt inte om man försöker ta sig fram med en monsterstor pråm bland alla sköna typer.

Det gick som det gick. I en smal fyrvägskorsning rände pråmen in i en välbesökt cooffeeshop och dessbättre vaknade jag innan den söta röken nådde kommandobryggan.
På sätt och vis kändes det bra, om än en smula omtumlande.

Onsdag: Ropen skalla – Gud och sprit åt alla!

Han: Vet du vilka offentliga tjänster som enligt svensk lag är skyldiga att ha verksamhet i alla landets kommuner?
– Polisen?
– Sjukvården?
– Posten?
– Försäkringskassan?
– Kanske rätten till en egen matbutik?
– Eller kanske en lokalredaktion i varje kommun?
– Njet! Du lever i fantasivärld. Rätt svar: Systembolaget och Svenska kyrkan.

Jag har sagt det förut och jag upprepar det: Barometerns ledarsida är mitt universitet och varje morgon sätter jag mig frivilligt i bänken (soffan).
– Med papperstidning och penna i handen.
Dagens lektion: ”Systembolaget och Svenska kyrkan har en gemensam nämnare”, inleder redaktör Martin Tunström sin föreläsning (han är faktisk hedersdoktor vid Linnéuniversitetet).
– Varför? Därför att de finns som enda verksamheter i landets samtliga kommuner.

Vi lever i centraliseringen tidevarv. Men det finns faktiskt en statlig verksamhet som är närvarande i alla landets kommuner: Systembolaget.
– I varje kommun finns minst en butik. Detta för att upprätthålla bolagets egen ”kommunmodell”, förklarar vår lärare.
Motivering: ”Utan den lokala närvaron av ett riksomfattande butiksnätverk kan Systembolagets ensamrätt på direktförsäljning till privatkunder inte rättfärdigas.”

Till skillnad från alla gläfsande ledarskribenter är magister Tunström en lågmäld och eftertänksam pedagog. Han låter oss själva häpna över sakernas tillstånd: ”Man skulle något överdrivet kunna säga att det är en anomali att alkoholmonopolet är närvarande i alla landets kommuner, medan våldsmonopolet (polisen) inte har en permanent närvaro i de 290 kommunerna.
– Jojo.

Staten (= riksdagen, dvs lagstiftarna som vi medborgare utser i val) ålägger faktiskt också en annan verksamhet att finnas i alla kommuner:
– Enligt lagen om Svenska kyrkan ska även trossamfundet vara rikstäckande.
Kyrkans närvaro påminner oss om historiens kontinuitet, förklarar magister Tunström. ”Kommunerna växte fram ur den kyrkliga socknen och var länge en och samma organisation. Att kyrkans närvaro består påminner således om historisk kontinuitet.”
Skilsmässan mellan kyrka och stat år 2000 ändrade inte på kontraktet mellan stat och kyrka. ”Grundlagsändringen (Regeringsformen) bär stabilitetens och kontinuitetens prägel”.

Den lakoniska slutsatsen: ”Likväl framstår inslaget om rikstäckande som en anomali. Som något mycket avvikande. Staten reglerar ned på kommunnivå en verksamhet som staten inte ansvarar för eller som den på inget sätt finansierar.
Svenska kyrkans medlemmar är således skyldiga att ta de ekonomiska kostnaderna för en total nationell närvaro. Det kan bara göras genom en omfördelning av resurser inom samfundet.”

Intressant, eller hur? I vårt genomreglerade samhälle är det alltså bara tillgången på sprit och ett bönerum (för kristna) som garanteras även oss som bor långt från de stora städerna.
– Sverige vi byggde!

PS: Bland nyhetsnotiserna i dagens tidning läser jag att politikerna i Torsås kommun bestämt att polisen ska börja sätta p-böter på felparkerade bilar.
– Behöver jag säga att polisstationen i Torsås har dragits in? För att ”öka tryggheten och höja effektiviteten” har statens lokala ordningsmakt flyttats till Nybro centralort, 6 mil bort.
Liksom för övrigt även Barometerns lokalredaktion i Torsås har gjort.
– Kanske kan man samåka?

Överkurs: Här fler anteckningar från min distansundervisning:
https://peppekerstin.blog/2025/03/22/lordag-livet-pa-landet/
https://peppekerstin.blog/2025/10/02/torsdag-tva-sma-sotnosar/
https://peppekerstin.blog/2023/10/04/onsdag-jag-tror-att-jag-borjar/
https://peppekerstin.blog/2022/03/
https://peppekerstin.blog/2022/11/25/fredag-tillhor-udden-landsbygden-eller-glesbygden/
https://peppekerstin.blog/2021/06/06/sondag-6-juni/

Hon: nöjer mig med två filmer av dagens underbara väder. Sol och ingen vind!!!

Måndag: rastlös och oföretagsam.

Hon: Den hårda pålandsvinden är tillbaka och morgonsolen försvann snabbt. Det är bara några minusgrader ute nu men känns som tjugo.

Gårdagens underbart soliga och vindstilla dag känns avlägsen. Tur vi utnyttjade dagen med långpromenad på naturreservatet Örarevet.

Har rensat garderoben, kört ett yogapass och tvättat två maskiner. Inget som behöver planteras om heller. Tomater ska jag så nästa vecka. Får väl göra Vilda sällskap i soffan. Kanske kolla lite slalom. Men det är herrarnas så känner ingen större förhoppning om rafflande tv.

Får nog bli ett par kapitel i ”Glömda om söndagen” istället. Trevlig bokläsning. Han ska laga middagen idag så inget att förbereda inför det heller.

PS: Längtar till keramiken i övermorgon, se hur min kavlade salladsskål ser ut efter att ha torkat. Den SKA vara lite sprucken ojämn ;).

Han: Trevligt att hon är tillbaka här i spalterna. Tyvärr ändrar det inte mitt surmulna inlägg:
– Kan vi inte bestämma att alla slutar publicera dessa tramsiga artiklar om hur vi kan spara på elen genom att diska på natten och duscha tillsammans. Herregud, häromdan läste om en snubbe som tipsade mig om att jag kunde spara några korvöron på att koka fyra frukostägg åt gången och sedan använda vattnet att tvätta mig med.
– Tack, och om jag kokar 24 ägg och även hon tvättar sig i mitt äggvatten då jävlar sparar vi pengar!
Tack mannen, men apropå korvöron:

Tänk om Jacky på Tempo i Gökalund skulle locka med att han nu har sänkt priset på Scans falukorv till 14 kr kilot, men att jag vid kassan får veta att min favoritkorv kostar 48 kronor.
– Va, men du sa ju 14 kronor …?
– Jomen, till det priset tillkommer böndernas slaktavgifter, grossistens transportkostnad och våra fasta kostnader här i butiken. Dessutom behöver vi investera i lagret för det har vi struntat i under många år.
– Och, säger Jacko och flinar: Till det kommer förstås skatter och moms på korvskatten

Jacko flinar inte. För han skulle aldrig komma på tanken att försöka slå i mig att falukorven kostar 14 kr kilot.
Men det är precis vad regeringen och elbolagen och gör med sitt tjat om elpriset.
– De försöker få oss att tro att elpriset är detsamma som vår kostnad för elen.

Så är det ju inte. Och det fattar alla som är läskunniga.
– Marknadspriset på el utgör historiskt sett bara en tredjedel av din totala elkostnad.
Det som ökar mest av allt denna vinter är det de ansvariga inte pratar om:
– Alla satans fasta och rörliga avgifter, liksom skatter och skatt på skatten!

Elnätsavgiften (motsvarigheten för Jackos transport- och lagerkostnad uppgår idag till 25–35 procent av din totalkostnad på elräkningen. Enligt Nils Holgersson-gruppens historik, som mätt priser sedan 1996, har elnätsavgifterna stigit med flera hundra procent över tid. Mellan 2014 och 2019 ökade de med ca 27 % medan inflationen var 6 %.
Mellan 2024 och 2025 steg avgifterna med i snitt 10,6 procent nationellt, vilket är rekord.
– När hörde du någon politiker eller myndighetsperson ifrågasätta dessa avgifter?

Dessutom, och här ligger den stora bluffen från regeringen Kristersson:
– Hela 35–45 procent av summan på din elräkning utgörs av skatter, dvs något som regeringen dessutom är direkt ansvarig för.
Och ansvariga politiker, sossar som moderater, har gasat ordentligt.
– Sedan 1990 har Konsumentprisindex (KPI) har ökat med 110 procent; elskatten har ökat med drygt 600 procent under samma period.
Detta är faktiskt den största enskilda posten för många hushåll. Den inkluderar energiskatten (36 öre/kWh exkl. moms för 2026) samt 25 procent moms på alla delar av fakturan. 

Summa summarum: För en typisk E.ON-kund här i elområde 4 utgör elnätsavgifter och skatter uppskattningsvis 60–70 procent av den totala elkostnaden i januari 2026.
Min fråga: Vem tjänar på att allt mediafokus ligger på elspotpriset?
Inte du och jag i alla fall.

PS: När korvproduktionen ökar brukar priserna falla. Det är det som är marknadsekonomi, vilket de flesta idag tycker är bra. Det (o)lustiga när det gäller den svenska elmarknaden är att marknadskrafterna är satta ur spel.  
År 2025 var den svenska elanvändningen nere på den lägsta nivån sedan 80-talet och Sverige har nu ett växande svenskt elöverskott.
Ändå stiger priset på varan.

Lördag: En av alla dessa dagar

Han: Somliga av oss har tur. För andra är det en vanlig dag på jobbet.Tack för du finns!

Onsdag: Epsteindokumenten bekräftar att Trump är en del av etablissemanget

Han: Det sägs ofta att Donald Trump är narcissist. Faktum är att du får över tio miljoner Google-träffar på kombinationen ”Trump+narcissist”. Tvåhundra internationella forskare och läkare har till och med satt etiketten ”malign narcissism” på Trump, en extrem form av narcissistisk personlighetsstörning som gränsar till psykopati, antisocial personlighetsstörning, sadism och paranoia. 
Det är faktiskt jävligt oförskämt.
– Mot Narcissus.

De flesta som svänger sig med begreppet vet att beteckningen ”narcissist” kommer från den gamla grekiska myten om Narcissus.
– Gossen som i vattenpölen råkar få syn på sin egen spegelbild och blir alldeles till sig i brallerna.
Men som Rebecka Kärde påpekar (DN 9 febr 2026) är det talande för vår kultur och tidsanda att vi tolkar berättelsen som att Narcissus blir besatt av sig själv.

För egentligen finns det ingenting i den gamla myten om att Narcissus identifierar sig med spegelbilden. Tvärtom, grabben förälskar sig i bilden han tror är någon annan.
– Lite för snygg och lite korkad, alltså.
Men synd om killen som 2000 år senare får ge diagnos åt en pompös president med grandios självbild.

Så till det här med gänget kring Epstein: ”Jag vet inte vad Jeffrey Epstein hade emot mig. Ska man tro det som skrivs i tidningarna – och det är trots allt vår plikt – finns bara en handfull heterosexuella, mogna män i världen som inte besökte hans ö, flög i hans flygplan, åt middag i hans Manhattanhus och kelade med hans delvis underåriga harem. Ändå nämns jag inte ens i förbifarten av tredje person i något av de miljontals dokument som nu lämnats ut till glädje för journalister, harpyor och konspirationsteoretiker. Det hade kanske varit genant att vara omnämnd, men jag börjar känna att det är än mer genant att vara helt förbigången.”

Jag vet inte om man ska skoja om Epstein och hans kompisar, men Sveriges mest cyniska krönikör Johan Hakelius gör det.
– Och jag flinar skadeglatt.
Redan den 20 december 2025 skrev en annan gammal journalistkompis till mig: ”Mår illa när jag plöjer de första skärvorna av korruptionen i Washington. Har vi varit oförlåtligt naiva när vi dissat alla som talat om deep state och ett eliternas pedofilnätverk.? Tydligen…”

Efter ytterligare några miljoner Epsteindokument behöver vi inte vara konspirationsteoretiker för att inse att denna affär visar på något större. ”Är det något man kan slå fast med bestämdhet är att det faktiskt finns en internationell rikemanselit som älskar varandra för att de är just en elit”, skriver Malin Ullgren i DN.”Inga gränser finns dem emellan, inga ideologier spelar någon roll, därför att de tillhör en egen socioekonomisk sfär. … Jag får intrycket av att de kickar på själva nihilismen i den sfären. Moral av den ganska låga kalibern ”våldta inte barn” gäller inte, tvärtom. Att höja sig över allt sådant är själva rationalen (grundbulten, PE), det är vad som särpräglar dem i förhållande till massan…”

Det är ingen pedofil-ring som förenar prinsessan Mette-Marit, Bill Clinton, f.d prinsfrun Sarah Fergie Ferguson; techmiljardärerna Peter Thiel och Elon Musk; den brittiske diplomaten Peter Mandelsohn; Norges tidigare statsminister Thorbjörn Jagland; f.d. Fröken Sverige, Eva Andersson-Dubin, som var Epsteins flickvän under hela 1980-talet och förblev hans vännina även som gift med hedgefondkapitalisten Glenn Dubin; den ryska oligarken Michail Prochorov och Sergej Beljakov, liksom Putin utbildad i KGB/FSB och medlem i FSB-veteranernas organisation Vympel.
– Med flera, med flera.

Inte heller Donald Trump är pedofil även om han är en mansgris (”when you’re a star, they let you do it. You can do anything. Grab ‘em by the pussy. You can do anything …”).
Trumpsanhängare brukar jubla när han pekar fingret mot ”etablissemanget”. Epsteinaffären visar att det är en bumberang:
Donald Trump (omnämnd 38 000 gånger i dokumenten) är född in i detta etablissemang som nu visat sig vara ett litet skikt rika människor i det internationella samhället som delar intressen, pengar och vänskapsband bortom ideologier och uppdrag. ”Jag såg verkligen fram emot att äntligen tillbringa lite tid ihop för att bara ha kul”, som Trumps polare Elon Musk skriver till Epstein sex år efter att denne dömdes till fängelse för sina övergrepp mot minderåriga.
– Skit flyter, som man säger.

PS: Även jag tillhör ett nätverk av likasinnade, Bad Boys. Idag har vi simmat 950 meter i samma vatten. Dessutom badat bastu, nakna.
Därefter åt vi lunch på Torsås nya vattenhål, ”Banken by MJ”. Detta eftersom vår lokala hemmakrog, Möre Golfrestaurang stängt ner.
– Toppluvan av för Peter som verkligen försökte.
Bad Boys analys är entydig: Golfklubben måste backa upp sin krögare om man vill vara med i matchen.

Måndag: Riktig vinter även här!

Hon: efter en vecka med barn och barnbarn i Stockholms pulkabackar blev det lite av en chock att komma hem till ännu mer snö. När jag lämnade var det bar backe.

I Stockholm var det soligt och svag vind, men kallt som tusan. På udden är det väl nästan tio grader varmare ute, men tio grader kallare inne. Med sydvästlig vind, typ storm, som ligger rakt på är huset nästan omöjligt att värma upp. Trots en elräkning på 7.500 kronor…. Suck!

Men igår mojnade det något, till typ styv kuling… och solen tittade fram. Och det blev långpromenad med kompisen Ancy.

Och idag blev det skridskopremiär inne i viken. Ringrostig, två år sedan senast. Minst. Och isen är knölig och snödrivor ligger runt isplättarna där snön blåst bort. Men det var kul! Får skotta mer imorgon.

Han filmade visst också, de första skälvande skären…

Han: Ordningen är återställd, hon är hemma igen och lugnet sänker sig över udden. Trots att vintern kom tillbaka med mer blåst och snö.

Förresten, var fick jag lugnet ifrån? Förutom att jag coachat henne på isen har jag sen sist till och med följt med till gymmet.

I övrigt: För att slippa de vanliga nyheter om Putins krig, Trump & Epstein (USA:s president nämns 38 000 gånger i dokumenten!) och andra nyheter från den verkliga verkligheten hukar jag bakom mitt tangentbord, nära kaminen.
Framför allt gräver jag ner mig bakom ett skyddsvärn av böcker.
Överst i högen av lästa böcker: Richard Flanagans ”Fråga 7” (Albert Bonniers förlag). 

Ett centralt citat: ”Onsdagen den 17 juni 1881 var ett tåg tvunget att lämna station A klockan 3 på morgonen för att nå station B klockan 23.00; precis när tåget skulle avgå kom dock en order om att tåget skulle nå station B senast 19.00. Vems kärlek varar längst, en mans eller en kvinnas?”

Förvirrande, eller hur? Recensionerna beskriver boken som en djupt rörande, komplex hybrid mellan memoar, historia och autofiktion, där författaren utforskar liv, öde, kolonialism och arv, med utgångspunkt i atombomben över Hiroshima och den moraliska paradoxen att hans egen överlevnad beror på den.
– Allt sammanvävt med personliga berättelser och med folkutrotningen av Tasmanien som bakgrund.

Låter som en riktig gubbröra? Inte alls! Redan i titeln tar Flanagan rygg på den ryske 1800-talsförfattaren Anton Tjechov.
– Denne favorit bland Europas gamla författare ansåg att litteraturens roll inte är att ge svar på tidens frågor utan att, just det: ställa de nödvändiga frågorna.
– Det är en viktig distinktion.

I en av Tjechovs tidigaste berättelser parodierar han den typ av huvudräkningsfrågor som skolbarn ställdes inför och fortfarande ställs (?) inför: Tjechovs Fråga 7 lyder alltså: ”Onsdagen den 17 juni 1881 var ett tåg tvunget att lämna station A klockan 3 på morgonen för att nå station B klockan 23.00; precis när tåget skulle avgå kom dock en order om att tåget skulle nå station B senast 19.00. Vems kärlek varar längst, en mans eller en kvinnas?”

En förvirrande fråga, eller hur? Vilken fråga är det egentligen som kräver ett svar?
Jag tänker inte ge dig någon fler ledtråd.
– När du köpt och läst Flanagans roman/självbiografi/essä kommer även du ställa dig frågor om vad som är viktigt för oss människor denna vinter 2026.

PS: Min grundtes är annars att gamla böcker är bättre än nya. Omläst i natt: Graham Greenes ”Honorärkonsuln” (1973). ”Kanske den roman som jag föredrar framför alla de andra”, som författaren konstaterar i sina memoarer.

Onsdag: Myten om Europas bortrövande

Han: Definitionen av en nyhet är enligt journalistbibeln något som avviker från det normala – Det är därför medierna är fyllda av våld och mord och andra otrevligheter.
Trots det säger man på nyheterna att det ska börja blåsa här nere hos oss.
– Herregud, här har det blåst 10 – 18 sekundmeter i två veckor nu!

Katterna och jag hykar inomhus och därför blir det nu en gammal saga. Den går så här:
Kung Agenors unga dotter var en dag ute med sina väninnor och plockade blommor på en äng nära havet.
Det borde hon inte ha gjort.
– Guden Zeus får då syn på henne och fylls – som det hette på den tiden – med en stark lidelse till flickan.

Vi vet hur det går: Zeus, världsberömd för sina kvinnoaffärer, förvandlar sig till en ståtlig tjur (tänk: Tjuren Ferdinand) och förflyttar sig närmare flickorna.
När prinsessan får syn på tjuren blir hon förtjust, hon kan inte motstå frestelsen att klappa honom.
Zeus är manipulativ som alla fula gubbar och lockar henne att sätta sig på hans rygg.
– Hon känner sig sedd, som det heter nu för tiden.

Till en början strövar den ståtliga tjuren lugnt runt bland flickans vänner på ängen. Men plötsligt rusar han ut i havet med prinsessan förskräckt klamrande sig fast på ryggen.
– Enligt myten simmar Zeus ända ut till ön Kreta där han parar sig med henne.
Det framgår inte om det sker med samtycke eller inte, men snart föder prinsessan trillingar och den store guden drar vidare.

Prinsessan hette Europa och anses ha gett upphov till namnet på vår kontinent.
– En kontinent som tvåtusen år senare förvirrat vaknar upp och anser sig grovt lurad av amerikansk imperialism, förförd och nu övergiven av vår tids enda supermakt.
I det här fallet råder det ingen tvekan: Vi har helt frivilligt låtit oss förföras med dollar, Hollywood, amerikansk musik, livsstil, popcorn, krogar som nyöppnade Stockholmskrogen G.A.T (”en högaktanig New York-bistro med klassiska drinkar och exklusiv private dining”) – och inte minst Jim Beam.

Sensmoral: Smicker funkar, dumhet straffar sig. Viktigare: ”Den som skyller på andra har en lång resa att gå. Den som skyller på sig själv har kommit halvvägs. Den som inte skyller på någon har kommit fram” (gammalt kinesiskt ordspråk).

PS: Svinhugg går igen. Läser med illa dold skadeglädje att Jim Beam tvingatsstoppa all produktion av bourbon vid huvuddestilleriet i Clermont, Kentucky.
Beslutet beror på minskad global efterfrågan – läs: bojkotter – efter Trumps arroganta utspel om tullar och hot att göra Kanada till en delstat i USA. Efter det kollapsade USA:s whiskeyexport till Kanada och har sedan dess minskat med 80 – 85 procent.

Nu ska jag åka och simma med Bad Boys, äta lunch hos Peter på Möre Golfrestaurang (kålpudding!). Därefter blir det en tur till Kalmar Central för att hämta värdefull last och sedan rundar vi av dagen med ett möte i Kustmiljögruppens styrelse.
Nu vet du det också.