Lördag: vi dansar och läser, och ute regnar och regnar det…

Hon: ja vad gör man när det regnar en hel dag. Jo dansar till Oasis. Och heter man Iggy i förnamn och Liam (Gallagher) i mellannamn (efter pappas favoritband) så passar det båda två som hand i handsken!

Mjauuu!

Farmor och Iggy har bakat och läst bok om alla bondgårdens djur. Det passade också ganska bra, kakan blev god, och det var många kissar med i boken.

Imorgon ska solen skina över udden igen, hoppas vi. En dag med ihållande regn räcker!!!

Fredag: Rumstiden mellan hägg och syren krymper idag till noll

Han: Dagens vårtecken … nej, nu går det inte låtsas längre. Du kommer tillbaka/ Mellan hägg och syren/
/År efter år/ Mellan hägg och syren
, sjunger Ulf Lundell. Du viskar: ”Underbart!”/ Underbart/ Underbart, underbart/ Mellan hägg och syren.

Underbart! Men plötsligt har den där sköna perioden krympt ihop till ett bitterljuvt ögonblick. Och det inföll idag när vi upptäcker att näverhäggen och vår syren på sjösidan går i blom samtidigt.
– Våren är över, leve sommaren?

Den meteorologiska definitionen av sommar är visserligen att dygnsmedeltemperaturen ”varaktigt ska vara minst 10,0°C” och där är vi ännu inte här på udden.
– Härom natten hade vi nollgradigt – det råkade vara natten efter att hon ställt ut sina tomatplantor.
Det gick bra (tack vare solceller och infravärme) men det var en varning – eller ett löfte? – om att sommaren inte är här än.
– Men nåt betyder det att rumstiden mellan hägg och syren nollställts.

SMHI:s prognos kommande vecka utanför udden.

Grubblar över fåglar.

Apropå Ulf Lundell: Ordade igår om män och fåglar. I en kommentar sätter Anders Olow in denna spontana iakttagelse i en kulturell kontext. Detta genom att påpeka att både Ulf Lundell och Bob Dylan fascinerats av fåglar. Justerar således gårdagens frågeställning till den mer relevanta:
– Vad är det med gubbar och fåglar?

PS: Birdmen, vill bara tillägga att denna publicering just blev lite fördröjd. Räddade en liten blåmes som tagit våra öppna fönster som en invit.
PS.2: Förlåt jag var lite för snabb; innan dan är slut blev de tre …

Hon: det är definitivt ingen sommar än, även om det varit varmt i två dagar, imorgon blir det kallt igen. Och blåser gör det som sjutton. Hela tiden. Hade väldigt gärna velat ha lite fint väder nu när barnbarnen kommer. Vad ska vi sysselsätta dem med är frågan…

Bonusfarfar har köpt upp det som fanns i bokaffären, som numera inte ska ha några leksaker. Synd, de hade fina saker. Köpte en Skrollan-docka till Alice i julklapp där till exempel. Den var en hit!

Jodå, och två gånger doppade jag huvudet!!!

Och idag tog jag årets första dopp, verkligen på tiden, ovanligt sent för att vara mig! Och egentligen hade jag ingen lust nu heller, men behövde en kall avrivning för att piggna till. Vaknade redan 4:30 imorse…

Torsdag: Sådärja!

Hon: äntligen vågade jag plantera ut gurkorna (tidigt innan han vaknade). De har haft sina små planteringskrukor ända tills nu och behövde verkligen få mer jord att breda ut sig i. De liksom reste på sig direkt. Squashen också!

Annars har jag städat i timmar inne i hus 1. Skickade iväg honom till torpet för att foga kaklet vi satte för längesedan. Så på tiden, men framförallt ville jag städa i lugn och ro utan hjälp. Trots det fina vädret.

Inte soligt men varmt och ljumma svaga vindar. Kissarna har legat i skuggan under björken hela dagen. Ja vila ut ni, imorgon kommer Iggy, och på lördag Alice. De där små människorna är nästan farligare än hundar tycker Vilda och Ludde!

Han: Kanske blev jag ivägkörd, kanske smet jag från städningen. Nu har jag i alla fall fogat kaklet i torpets kök. Gav tid för eftertanke. Lyssnar på ett omskakande program från P1 Kaliber om vår svenska energipolitik.
Och det finns mycket att säga om den:
– Sverige måste på allvar börja se möjligheten med vindkraft istället för att leta anledningar till att säga nej.
Det var energiminister Khashayar Farmanbars (S) budskap när han i veckan besökte en havsbaserad vindkraftspark på Öland.
– Vindkraften, särskilt den till havs, har stor potential för Sveriges framgångar och möjligheter framåt, menar ministern som ser svensk vindkraft som nödvändigt för minska beroendet av rysk olja och gas.  I SVT:s partiledardebatt förra veckan upprepade även Miljöpartiets Märta Stenevi att Sverige måste satsa på utbyggd vindkraft för att minska beroendet av Putin.

Oavsett väder blåser det från öster.

Kriget i Ukraina har ställt svensk energiförsörjning i blixtbelysning (förlåt vitsen). Här på udden ser vi Öland på andra sidan sundet. Just nu blåser det upp till 16 sekundmeter och det är lätt att förstå argumenten för att bygga ut vindkraften och det är helt okej för oss att det planeras en ny stor vindpark där ute.
– Men det finns en stor elefant i luftrummet som vindkraftsentusiaster inte pratar om: Enligt Svensk Vindenergi ägs nu 65 procent av vindkraften i Sverige av utländska investerare. Den enskilt största ägaren av svensk vindkraft heter China General Nuclear, ett jättebolag ägt av den kinesiska staten – som stöder den ryska invasionen.

CGN – som för övrigt också bygger kärnkraftverk i andra delar av Europa – står för en femtedel av den pågående byggnationen (planerad mellan år 2017 och 2022) av svensk vindkraft och kineserna kontrollerar bland annat Europas största landbaserade vindkraftspark i Piteå kommun.
– Sammanlagt har CGN investerat över 16 miljarder kronor i svensk vindkraft, fördelat på olika platser över landet. 
Hur smart är det i Sveriges nya säkerhetspolitiska läge?

Bolaget bakom Miljöpartiet.

Inte minst Miljöpartiet har de senaste åren ifrågasatt det lokala vetot mot vindsnurror.  Men det som kommer i påse har varit i säck: Miljöpartiet berättar inte att kritiken mot motsträviga kommunpolitiker initierades av CGN som under länge lobbat hårt för att Sverige ska avskaffa det kommunala vetot.
Även Socialdemokraterna har bagatelliserat kinesernas roll när det gäller den ”svenska” vindkraften. I en intervju i Sveriges radios Ekot år 2020 sa dåvarande digitaliseringsminister Anders Ygeman att kinesiska investeringar i energisektorn inte utgör någon säkerhetsrisk:
– Sverige har stora överskott på el. Det innebär att ägande av enskilda vindkraftparker inte kommer vara något bra påtryckningsmedel. 

Med energikrisen och Kinas stöd till den ryska invasionen av Ukraina är det begripligt att Ygemar inte längre uttalar sig i energifrågor.
– Men på Öland tog inte heller energiminister Farmanbar bladet från munnen när det gäller vårt beroende av kinesisk vindkraft.
Varför?
Beror det på att inga journalister ställer frågan? Är vindkraften för fiiiin för att våra vanligtvis bolagskritiska journalister ska störa ministern med den självklara frågan:
– Vad har vi uppnått om vi byter vårt beroende av rysk olja mot att sätta oss i knät på den andra stora tyrannstaten i världen?

Mindre beroende av Eon – men inte av kinesisk teknik.

PS: Ur askan i elden.2.0: Inom ska fem år ska EU ha gjort sig helt oberoende av rysk energi, föreslår EU-kommissionen. Kommissionen föreslår bland annat att det ska bli obligatoriskt att installera solpaneler på taket på nya offentliga och kommersiella byggnader från 2025 och på privata bostäder från 2029.
– Bra tycker vi på udden där solen inte längre skiner i onödan utan på våra 46 paneler.

Det finns bara en hake: Våra solpaneler är Made in China ….

Onsdag: ”Det är nåt med män och fåglar …”

Ville stanna inomhus.

Han: Vad är det med män och fåglar, undrar en kompis apropå att jag härom dan berättade om att jag hade min första ärtsångare.
Men (en) man får sällan vara ensam om en bra idé:
– Hennes man Bomme tillhör också ”fågelbärarna”:

Och nu skickar vår gemensamma kompis Uggla några bilder som slår allt. Hans polare, fisktruten Jacko, har jag berättat om tidigare här på bloggen. Och nu har Jacko återkommit för åttonde (!) året i rad från sin vintersemester till sin kompis på Djurgården i Stockholm.
Kanske har Jacko passerat vår udde på väg från Victoriasjön i Östafrika, via Port Said i Egypten och Turkiet.
En resa på 6 810 km, enkel resa. Att han passerat vet vi för Jacko tillhör en flock som försetts med gps och visst verkar det vara nåt med män och fåglar.
– Ibland säger bilder verkligen mycket mer än ord:

Jo, Uggla har en mjuk mage ….

Tack Lise!!!

Hon: idag fick jag en stor spann med Biokol från Lisesgården av min gamla bästis Lise. Så spännande!! Hennes man Mats bygger ett hus (ett fashionabelt och stort) nästgårds, och hade med det ner idag. Egentligen är det en barter, jag skickade med Mats en del plantor för ett par veckor sedan.

Imorgon ska det ner i pallkragar och krukor!!

Hann tyvärr inte plantera ut allt jag tänkt idag. Slängde ju ut all chili inne igår, satte dem på bordet i lä under en markis på baksidan, men de fick en alltför tuff start. Vaknade med ångest 3:18 imorse och rusade ut och kollade temperaturen. Det var +3, någon timme senare var det +2… då satte jag på infravärmen på väggen bakom bordet. Sen somnade jag om!! Pust!

Men dagen har gått åt att göra plats för dem inne i växthusen. Tomaterna har fått flytta ut, men de har ju ialla fall vant sig vid lite lägre temperaturer efter att ha stått i växthuset ett tag! Imorgon ska de ut i pallkragarna, med biocol i jorden. Kul!

Tisdag: visste väl han skulle komma före min födelsedag!

Hon: tur någon är uppe med ”tuppen”…

Han: – Nu måste du vakna, han är här nu!
Jag trodde att hon syftade på kranbilen som ska lyfta upp takstolarna på grannens nybygge.
Det menade hon inte.

Ja, han brukar alltid komma lagom i tid till hennes födelsedag. Som svartsjuk men tolerant make och romantiker tolkar jag det som något freudianskt. Förra året dök han upp den 13 maj, året innan tre dagar tidigare.
– I år hörde hon honom alltså strax före sju i morse.

Nyvaken i pyjamas och på bara fötter hörde även jag honom drilla där han brukar drilla; i buskaget som vi för enkelhets skull kallar Buskaget.
– Drillar gör han och även jag skrattar för han låter så glad.
Som om han inte kan bestämma sig för vilken av sina sju sånger han kan, som han ska sjunga för att göra sin blivande brud glad.

Jag konstaterar det eftersom näktergalen omges av så mycket vemod och hjärta-smärta. Danske författaren HC Andersens Näktergalen är till exempel en lätt förklädd skildring av författarens olyckliga kärlek till den svenska sångerskan Jenny Lind.
– Vars röst apropå skön sång anses bero på en skada på stämbanden.

Oscar Wildes novell Näktergalen och rosen sägs vara ett svar på HC Andersens berättelse. Men den är inte muntrare. Hos Wilde hjälper näktergalen en förälskad ung man att hitta en röd ros – ett krav som föremålet för grabbens kärlek kräver för att han ska få dansa med henne.
– Och det smärtar!
Förutom att näktergalen sjunger för den andres brud hela natten kastar han sig på morgonen mot rosenbuskens vassa törnen. Detta för att busken i sin tur förklarat att vintern fått hans ådror att frysa till is och det är alltså först när blodet från den döende fågeln droppar som rosen färgas röd.
– Suck.

Så självuppoffrande är inte dagens frukostgäst i Buskaget. Han jammar glatt på och låter inte det minsta vemodig.
Det kan bero på att han uppträder med lånta fjädrar. På latin heter han Luscinia luscinia, vilket avslöjar att han är en släkting till Sydnäktergalen (Luscinia megarhynchos), vår näktergals skönsjungande kusin som Oscar Wilde, HC Andersen och andra europeiska författare besjunger och som lever i södra delar av vår kontinent.

I den jämförelsen är vår glada trubadur en tämligen oansenliga liten man som sjunger säreget och känslosamt om kärlek, men knappast lika vackert som Jenny Lind.
– Kanske som Kjell Höglund och det är inte illa det heller.

Måndag: gult, gult, och gult och blått, helt enkelt!

Hon: visst är det vackert!!! Höll nästan på att missa rapsen, inte tagit någon promenad på jättelänge. Uppenbarligen. Håller bara på med planteringarna. På fredag kommer en liten plant-marodör så allt måste ut. Hellre lite kylslagen vind (tror jag chilin tänker) än denna här lille:

Iggy in action…

Han: ”Ingen har det tryggare än den som bor i luftslott”. Jag läser alltid Citatet i Barometern, idag signerad Klara Johansson litteraturkritiker och poet som bland skrev studentspexet skrev Så fruktas en argbigga. Född 1975, död samma år som jag föddes, nådens år 1948.

 Ett passande citat just denna historiska dag, den 16 maj 2022. Konstigt nog känns det som om allt är sagt om Sveriges Natoansökan. I 200 år har Sverige klarat sig undan krig. Plötsligt inser vi också varför:
vi har fått leva i fred på grund av att vi sluppit egna kungar som startat krig efter att vi torskat det sista 1809 (mot Ryssland),
vi har fått leva i fred tack vare att vi under ett världskrig hade tur och våra politiker förde en skicklig eftergiftspolitik (transiteringar, fortsatt järnmalmsexport) tills andra stoppade tyrannen (Hitler).
vi har också fått leva i fred för att stormakterna efter detta andra världskrig varit upptagna med att bygga världsherravälde på annat håll än i Europa (Suez, Afrika, Vietnam, Afghanistan m fl).

vi har dessutom fått leva i fred i skydd av ett kallt krig i Europa där vi spelat under täcket med en part och
vi har fått leva i fred för att andra folk kämpat för sin frihet (Ungern, Tjeckoslovaken m fl) och försvagat det enda kvarvarande imperiet i Europa.
Sist men inte minst har
vi har fått leva i fred tack vare att det inre förfall som drabbar alla imperier fick även detta imperium att implodera år 1989.

Plötsligt inser vi att detta hopkok av samverkande faktorer, vilka vi svenskar haft mycket liten inverkan på, har vi byggt en kyrka och en religion som upphöjt 200 år av lyckliga omständigheter till en ideologi vars motto varit ”alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i händelse av krig”.

Orden har låtit allt finare med åren. Ända tills formuleringen visar sig betyda lika lite som de fina ord vi lyssnar på under den årliga julottan i kyrkan.
Varför? Därför att med Putin har Ryssland fått en revanschistisk regim som sörjer Sovjetunionens sammanbrott och som, åtminstone sedan år 2007, haft en uttalad målsättning att återupprätta det nygamla storryska väldet – och gjort det i Tjetchenien, Georgien, Belarus, Krim, Donbass och som nu föresatt sig att utplåna Ukraina vägledd av samma imperialistiska vision.
– Ett Ukraina som i likhet med Sverige var just alliansfritt. Men som hade mindre tur än vi haft i 200 år och som leds av politiker som till slut insåg att opportunism och eftergiftspolitik inte skulle stoppa angriparen.

Hur kriget utvecklas vet vi inte. Att Sverige går med i Nato förhindrar inte att även vi kan dras in i krig. Men att fortsätta lita på att tyrannen tittar åt ett annat håll, eller på vår 200-åriga tur och vår historiska eftergiftspolitik och andras välvilja känns plötsligt inte trovärdigt.
– Det är klart att det är sorgligt!
Det är jävligt sorgligt. Liksom gårdagens säkerhetspolitik baserades på vad andra gjorde och förväntades göra, så beror dagens omsvängning till hundra procent på Vladimir Putin.
– Därför är åtminstone jag är glad över att vi har politiker som Peter Hultqvist som insett att ibland är det nödvändigt att byta åsikt för att behålla en ståndpunkt.

Och som en investering i en framtid där det ryska folket gjort sig av med Putin har vi idag planerat en rysk kornell (Cornus alba Sibirica) på udden. Ett lättodlat, tåligt och anpassningsbart träd med röda, kraftiga grenar och ett frodigt grönt bladverk som får en vacker purpurröd höstfärg. 
– Känns bra en dag som denna.

Söndag: Tänk Marilyn Monroe!

Han: Bettinglistorna visade sig än en gång ha mer rätt än alla proffstyckare:
– Putin förlorade ännu ett slag!
Ukraina lever, Ukrainas kultur lever och Europa vill att den ska leva vidare! Kanske
inte den bästa låten, men den viktigaste.

Och det våras även på udden. Dagens tecken tillhör de första turisterna (på fackspråk = ”spontan invandring”), trivdes och är nu bofast. Spridd över nästan hela Sverige, reproducerande och har löst det senare på ett praktiskt sätt (= den är tvåkönad).
– Och som så många andra fanns hon här långt före oss.
Enligt fossila pollensamlingar var hennes sort en av de första som invandrade efter den stora istiden för 10 000 år sedan.
– Tillhör urbefolkningen alltså.
Inte bara här på udden.

Denna blommande ört växer på ganska torr, mager och humusrik mark. Tänk Marilyn Monroe!

Carl von Linné skrev redan år 1755: ”Växer allmänt på tak, vid häckar, särskilt bland enbuskar, på kärrängar … i diken och uttorkade bäckar.” Hos oss kommer den först i den misslyckade rabatten framför sjöboden där jag planterat en förmögenhet – men där nästan ingenting överlever.
– Utom då den anspråkslösa, trofasta och alltid lika vitklädda grässtjärnblomman, Stellaria graminea som aldrig stått på någons VIP-lista men som den här tiden varje år tar över utomhusscenen.

Fem kluvna kronblad ser ut som tio.

Den torra versionen: Grässtjärnblomma är en skir flerårig ört som kan bli upp till 70 centimeter hög. Blommorna är vita och ståndarna är oftast tio med orangeröda knappar. Blomställning gles, 2-grenig, vars stödblad är hinnlika, vanligen håriga vid basen.
Kronbladen ser ut att vara tio, men består av fem vita, djupt kluvna blad (detta till skillnad från t ex våtarven). Foderblad med tydliga nerver, håriga i kanten. 8-10 ståndare, ståndarknappar 0,5-0,7 mm. Ett annat kännetecken är att den smala stammen är fyrkantig och glatt och slät till skillnad från kusinen skogsstjärnblomman som har sträv och rund stjälk.

I ett mer vilt blommande blomsterspråk skulle (en) man kunna jämföra henne med Marilyn Monroe i den där vita klänningen du vet. Grässtjärnblomman blommar dock varje år från juni in i september, detta enligt litteraturen.
– Men här på udden vajer alla de vita blommorna i vinden sedan en vecka tillbaka.

Hon: tänker inte precis så, men de är såååå fina!

Idag kom några tomater till ut!

Lite trött på den evinnerliga hårda blåsten är jag allt, men idag var det skönt på baksidan bland pallkragarna och några till tomater fick flytta ut. Alldeles för få, och vindskydd behövs. Dessutom står det på SMHI att det bara ska bli +1 grad imorgon natt. Risky business, så gurkorna får stanna inne ett tag till. Resterande lökplantor också. Men bara för att det blåser oskönt där jag ska stå och plantera ut dem…

Ja, de är stora nu och tar för stor plats inne!!!

Fredag: lördag morgon…

Hon: ja det blir ett litet fredagsinlägg skrivet tidigt lördag morgon. vaknade redan klockan fem. Fredagen försvann fort, och givetvis hann jag inte ikapp. Det får bli idag!

Det mesta man ser ska planteras ut NU!!!

Måste verkligen få ut de flesta av tomaterna nu. Om inte på friland så i stora krukor i lä utomhus. I växthuset ska all chili som fortfarande huserar inomhus bo.

Fyra majsplantor utplanterade

Fick i alla fall ut några av de först sådda majsplantorna. Det är ganska varmt om nätterna, men klarar de den hårda västliga vinden som blåser nu… tur jag har sex plantor i trygghet inne i växthuset.

Rabarber och svarta vinbärsmarmelad. Nu blir det ingen mer köpemarmelad förrän tidigast till jul.

Kokade också lite marmelad på rabarber (egna) och svarta vinbär, som jag köpte på Reko Ringen Söderåkra i torsdags. Köpte en massa faktiskt, alla hus kommer bli fulla nästa helg så bäst att bunkra upp.

Kanske blev det lite mycket ägg… ett flak primörägg (trodde de skulle vara pyttesmå) plus tolv stora. Blir mycket omelett!!! Och så hamburgare på angus från Smaklöken, köttfärs, 2.5 kg kalvlägg (blir det Ossobuco av), 12 stora kycklingklubbor mm mm. Vi klarar oss ett tag!

Det blev lite sol till drinken!!

Och har vi finbesök från Danmark inne i Chateau Margareta denna helgen. Anna och Jens och deras söta barn, som hellre lekte än drinkade med oss!

Nu börjar lördagen och jag måste upp och vattna. Han sover…

Torsdag: Ärtig nattgäst ville gärna stanna hos Leif GW Persson

(Uppdaterad 19:09,16:30)

Han: Kärrsångare, gransångare, lövsångare, busksångare … nej, en ärtsångare. Själv okunnig men omgiven av goda rådgivare inser jag att jag hade ett nytt vårtecken i natt.

Gillar våra böcker.

Hon sov, jag försökte somna men insåg att det krävde en smörgås – hennes nybakade hårdbröd med cheddar och ett glas vatten. Skulle just sätta mig i skrivarstol när jag fick syn på henne. Hon satt på översta hyllan mellan Leif GW Perssons ”Samhällsbärarna” och Lars Gustafssons ”Det alfabetet har tvåhundra bokstäver” och närmare bestämt ovanpå ett mina föräldrars ”Amourer” av Hjalmar Bergman i vackert fransk skinnband från år 1910 (Albert Bonniers förlag), förmodligen inköpt på 50-talet i Blåsjöfallet när bildande politiker ansåg att folkhemmet borde innehålla både elektricitet, WC och minst tio längdmeter böcker i moderna stringhyllor.

Hen måste ha suttit där hela dagen, efter att ha flugit in genom en öppen dörr mot havet. Och hon (jag vill gärna tro att hen är en hon) verkade inte särskilt sugen på att lämna Hjalmar Bergmans mjuka skinnband för ett mörkt, ensamt och blåsigt uteliv:

– Ärtsångare alltså.
Den här gången har jag varit smart nog att fråga expertisen innan jag namngett de bevingade gästerna på udden.
Uppriktigt sagt visste jag inte ens att det fanns ett fågel med det namnet.
– Eftersom internet är underbart bibliotek vet jag nu att ärtsångare (Curruca curruca) är en vanlig art i familjen sylvior (Sylviidae) som häckar i stort sett hela Europa men även i västra och centrala Asien.
Sedan mitten av 1970-talet har antalet ärtsångare i ett längre perspektiv varit tämligen konstant. Detta förklaras med att den övervintrar i östra Afrika och således undgått torkperioderna som drabbat de tropikflyttande arter som övervintrar i Västafrika.

Tillbaka till udden kommer den i slutet av april/början av maj.
– Som i år alltså.
Det råder oenighet huruvida ärtsångaren utgör en enda art eller ett komplex bestående av flera arter och sannolikt har namnet på svenska att göra med ”den rasslande, skallrande sången”, som påminner om hur det låter när du skakar en plåtburk med ärtor i.

Ärtsångaren kan vara svår att få syn på eftersom den oftast rör sig i täta busksnår. Även när den sjunger brukar den vara dold.
– Det korta locklätet låter enligt fågelboksförfattarna ”tät” eller ”tsche” och sången skiljer sig från den hos övriga närbesläktade arter. Bra att veta. Nattens gäst sa inte ett pip men så här låter den.

Som man och husägare fastnade jag för en detalj:
– Hannen bygger, liksom många andra sångare, flera bon av vilka honan sedan väljer ut ett.

Aiolos släckte mordbrand.

PS: Idag har det blåst hårt på udden, just nu (16:30) upp till 13 sekundmeter. Men förbanna inte vinden! Enligt nyhetssändningarna har Aiolos, Njord eller någon annan av vindarnas gudar satt stopp för en gapig dansk knäppgöks (paludanus morbidus) försök att bränna en av de böcker som står i min bokhylla. Elden slocknade helt enkelt.

Hon: på tal om fågellivet på udden fick jag denna bilden av grannen i huset bakom Chateau Margareta imorse:

Vräkt gravand…

– ”Ett gravand-par letar nytt billigt boende, eventuellt under er soptunna, eftersom de blivit vräkta på grund av gentrifiering från sitt nuvarande boende…”

Välkomna, flytta gärna in under nya altanen, säkrare och finare än soptunnan!

Onsdag: Nya vårtecken, det verkliga problemet med Ebba Buschs citat och så hennes hemlighet

Plommon, slånbär, körsbär och hagtorn går i vitt.

Han: Ny underbar morgon. Tolv grader varmt, soldis, svag vind från SV, morgonpigg fru, sömniga katter och nya vårtecken.
– Körsbärsträden, plommonträdet och hagtornen ansluter sig till slånbärens vita fälttåg.
Hagtorns- och slånbärsblomman är mycket lika, inte minst de vassa taggarna. Men på udden blommar slånbären på kal gren medan hagtornens gröna blad förebådar blomningen.  

Men nu till en viktigare nyans: Sveriges Radio menar att det inte finns ”inga systematiska fel” bakom Ebba Busch-citat. Nej problemet är större än så. Det värsta med Sveriges Radios ”felöversättningar” av KD:s partiledare är inte felöversättningarna.
– Det värsta är att debatten kring ”felöversättningarna” avslöjat att begreppet ”islamist” inte går att felöversätta för det finns inte på arabiska, kurdiska eller somaliska!
Ja, du läste rätt. När Ebba Busch efterlyste ”100 skadade islamister” så betyder det på arabiska ”varför har vi inte 100 skadade muslimer”. Ordet ”islamist” finns nämligen inte på arabiska. Det avslöjade Walid al-Saqáf, docent och lektor vid Södertörns högskola på P1 i morse.
– Jag skriver ”avslöjade” för det var verkligen ett avslöjande.

För inse vad det betyder! Det betyder att varje gång en svensk politiker – eller du och jag – under de senaste tio åren när vi vinnlagt oss om att skilja på ”islamister” och ”muslimer” så har denna viktiga nyans helt försvunnit i mångas öron.
– Inte vårt problem?
Jo, kommunikation sker alltid på mottagarens villkor.
– Vill vi säga vad vi tycker måste vi alla börja med försäkra oss om att folk förstår vad vi menar.
Problemet löses därför inte med fler chefer på Sveriges radios arabiska redaktioner. Att ansvariga för den skattefinansierade radion själva inte för länge sedan uppmärksammat denna problematik är den stora skandalen.
– Ord som inte finns kan man inte felöversätta.
Ett minimikrav är att public service tar fram en auktoriserad ordlista där vanliga svenska nyhetsord och begrepp får en begriplig språkdräkt på de språk som man sprider sina nyheter på.

Lite antiklimax ändå…

Hon: första parkett och ett rejält slagsmål i vardande. Men bättre fly än illa fäkta… annars såg det ut att ha kunnat gå illa!

Annars har dagen gått åt i trädgårdslanden, hela dagen, och ändå ligger jag hela tiden efter. Stod i och för sig i viken och tog bort lite tång också, och bara njöt av det härliga vädret. Vattnet var dessutom ljummet, men jag har ju fortfarande ingen utedusch… så badet får vänta ett tag till.

Ramslök på g…

Men ramslöken planterade jag i alla fall på den platsen jag tror mest på, var är hemligt. Precis lika hemlig som mitt trattkantarellställe!