(Uppdaterad 18:15)
Han: Någon har sagt att tiden är det som hindrar allt från att hända på en gång. Känns det verkligen så? För egen del känns det som allt händer på en gång.
– Åtminstone i naturen:
Plötsligt blommar allt på en gång: Vallmon, rododendronbuskarna, hundkexen förstås (min favorit!), vresrosorna och den vita nyponrosen vid Växthuset; prästkragarna, flädern, midsommarblomstern, smörblommorna, Snöbollsträdet, de små äppelträden, kattmyntan, Lisas praktmalva, rosenhagtornen och Svärsmors gula ros.
Till och med hennes rosa doftros tycker att tiden är inne.
Fast egentligen är allt som det brukar vara. ”Det händer mycket på fem dagar, vallmon har slagit ut och de först satta tomaterna har börjat mogna!”, skrev hon denna vecka förra året. Dessutom: ”Första tomatlandet är nu fullsatt”.
Än en gång samma slutsats:
– Allt har hänt, ingenting har förändrats.
Det gäller tyvärr även bortom udden. För ett år sedan: ”Hon kämpar på i jordbruket och även världen i övrigt är sig lik. Putin fortsätter slingra sig i ”fredsprocessen” som den orm han är. Kineserna har synat Trumps kort och än gång avslöjat en narcissistisk bluffmakare. Presidentens kompis Netanyahu fortsätter sitt folkfördrivningskrig i Gaza, men Musk har dessbättre återvänt till den bilhandlarbransch han aldrig borde ha lämnat.”
PS: Hedersmannen Einstein anklagas ofta för plattityden att ”tiden är det som hindrar allt från att hända på en gång”.
– Det är naturligtvis inte sant.
Vad Einstein faktiskt bidrog med till vår världsbild var en radikal insikt (främst genom sin speciella relativitetsteorin, som jag haft anledning fundera över tidigare): Tiden är relativ och sammanflätad med rummet till en fyrdimensionell rumtid, där samtidighet är beroende av observatörens rörelse.
– Tål att tänka på, eller hur?
Eller så nöjer vi oss med att vara glada över att allt blommar på udden just nu.
Nödvändigt tilllägg: Tiden står inte stilla. Under den senaste tio (15?) åren har jag succesivt byggt ut systemet med altaner runt stugan på udden. Av någon anledning öppnar jag denna vecka Panduras ask: Upptäcker att en regel nedanför värmepumpen ruttnat.
– Vad göra?
Svar: A man gotta to do what a man gotta do, som John Steinbeck skrev på tiden när även män skrev bra romaner och John Wayne mumlade när Hollywood gjorde riktiga westernfilmer.
En personlig reflektion utanför protokollet: Nu vet jag vad barn och barnbarn ska få ärva bortsett från alla mina böcker:
– Vad sägs om 45 kvadratmeter trädäck med patina, it´s all yours!
Hon: Jajamän, han slet sig från fåtöljen (och bloggen…) och jobbade hårt ett par timmar. Bredvid mitt planteringsbord, så vi jobbade stenhårt sida vid sida.
Omplantering och utplantering är vad mina dagar går till. Ändå ligger jag efter rejält efter flera resor norrut. Stockholm, Flen, och så Stockholm igen.
Men vissa plantor verkar inte bry sig om misskötseln och levererar redan massor av frukt. Leder gör nog auberginen.
Och basilikaplantorna är också fina. De har bidragit till dagens middag: Pasta Pesto.
Dagens impulsköp: Venedig!
Inte ett helt hotell, förstås, men väl en resa till Venedig och konstbiennalen i slutet av augusti. Givetvis bor vi på Pensione Accademia även i år.
Spaningar som flytt
Måndag: Hon har en förklädd stalker
Söndag: Fladdrar det så kostar det
Nationaldag 2026: Grattis oss!
Söndag: Tre år senare står hon där i sin rosa balklänning
Fredag: premiär…
Torsdag: Hans och hennes
Söndag: Inte en dag äldre
Dagens Picasso: Därför doftar syrenen efter regn
Torsdag: Alla män bör läsa Trumps poesi
peppekerstin.blog 
Publicerat av