Han: Möjligen beror det på att alla barnbarnen får mig att tänka på livets olika stadier. Möjligen är det bara höst och hösten väcker ungefär samma tankar.
Hur som helst, idag har jag lärt mig något nytt.
Murgrönan (Hedera helix) håller på att invadera sjöboden. I övrigt finns den bara där. Men nu vet jag att den gröna väggen har en egenhet. Under de tio första åren växer de flikiga bladen och växten klättrar med sina häftrötter.
– Men murgrönan är oförmögen att föröka sig.
Den blommar inte för den är är steril. Först när plantan efter cirka ett decennium har klättrat så högt den kan händer det saker. Den utvecklar nu buskiga grenar med diamantformade blad som saknar häftrötter. Däremot genomgår murgrönan en metamorfos.
Den fullvuxna murgrönan utvecklar plötsligt klasar av gulgröna blommor, bollformade.
– Och det är detta som hänt nu i oktober år 2023!
Från och med nu kommer vår murgröna att blomma varje höst i september–oktober. Redan nu märker vi att blommornas nektar är mycket populär bland bin och de få fjärilar som fortfarande håller till på udden. Efter blomningen kommer små gröna frukter att utvecklas och senare i vintern kommer de att bli dekorativt svarta.
– Intressant, tycker jag.
Men om du också tycker att det är intressant finns det ett aber. ”Om du tar ett skott från en murgröna som nått det detta (adulta) stadium, får du ingen klätterväxt utan en buske”, skriver den bloggande Trädgårdsmästaren som i detta fall är min lärare. ”Arvsegenskaperna har ändrats. Hur coolt är inte detta!!? Detta fenomen hos murgrönan kallas Hedera helix Arborescens (ibland Hedera colchica arborescens). Denna växt kan du nu plantera i trädgården som en vanlig vintergrön buske.”
Nu vet du det också.
PS: Förr-i-tiden-tiden betraktades murgrönan som en medicinalväxt, vars blad användes mot slemlösande vid inflammationer i andningsorganen. Nu, när vi tror att all medicin måste köpas på burk, finns samma verksamma ämnen i t ex Prosan.
Hon: nej men vad ballt! Vi måste ju ta ett skott och sätta en buske. Kanske vid Romeo?
Men borde inte huggormarna gått i dvala nu! Mötte en på dagens skogspromenad. Eller kanske inte mötte, den låg och solade mitt på stigen. Blev jag rädd, nej faktiskt inte. Men det hade han garanterat blivit, så messade genast en bild ;).
Han igen: Det är intressant att hon tycker att vi bör plantera en murgrönabuske i vår nya lilla park av havtornsbuskar. Du som följer vår blogg vet att vi där planterade vi på sensommaren Romeo och Julia – de heter faktiskt så. Det finns nämligen en gammal legend som på minner om den romantiska sagan om Romeo & Julia.
”Murgrönans legend” handlar om en ung prinsessa vid heter Rapunzel, vilket är vad murgröna heter på tyska. Hon stängs in i ett enslig torn av en ond häxa. Rapunzel har långt, vackert hår som hon använder för att låta prinsar klättra upp till henne. En dag klättrar en särskilt vacker prins upp i tornet och de två blir förälskade. Tillsammans planerar de sin flykt från häxans grepp med hjälp av Rapunzels långa hår.
– Eller om det är murgrönan.
Och sagan slutar förstås lyckligt.
Tro’t om du vill. Till saken hör att vi tyckte att Romeo och Julia såg ut att ha litet tråkigt. Mitt under Prideveckan planterade vi därför även ett tredje havtorn.
– En gänglig Sirola som även hon förhoppningsvis trivs med livet på udden.
Delad glädje och dubbel glädje och en liten murgrön buske kan kanske göra hösten ännu roligare även om den är steril.
peppekerstin.blog 
Publicerat av