Hon: brukar inte ha något emot vintern men i år har jag det!!! Kanske för att solen knappt synts till och det har blåst oupphörligt. Jag känner mig sååå oinspirerad, och får noll gjort. Körde i alla fall ett yogapass i förmiddags och hann (nästan) ta en promenad före snöstormen kom. Från brevlådan och hem var luften vit och nordan bet i kinderna:
Okej, en sockerkaka har jag i ugnen. Men that’s it, nu blir det soffan och en bok.
Han: Hon har som vanligt rätt, vintern är här igen. Min tanke går förstås till Bengt Olsson, Trafikverkets stackars talesperson, eller målvakt, åtminstone den ende chef som verkar jobba på verket och som därför nu sitter och plitar på veckans ursäkter för varför att ingenting fungerar den här gånger heller.
Minnesgoda läsare minns att vår varmvattenberedare frös förra gången vintern slog tillbaka. För att undvika att även jag blir nominerad till Årets Svensk trotsade jag kylan och tog mig till Lindbergs i Bergkvara.
– Johan fattade förstås vad jag behövde och någon timme senare har jag monterat in en enkel frostvarnare (330 kr) i skåpet bakom Margaretas stuga.
Den som lever får se om det håller kylan ute. För säkerhets skull harjag plitat ihop några uttalanden om att jag inte heller den här gången visste att SMHI:s vädervarningar även gällde på udden.
I övrigt ägnar jag mig åt fortsatta Zorn-studier. ”Zorns penselskrift för alltid tankarna till något skummande och rinnande”, skriver konstkritikern Ingela Lind i en tidstypisk analys. ”De ofta krämfärgade kreationerna över ockrafärgad grund är som vispad grädde eller ölskum. Allt flyter över sina bräddar. Zorn älskar blankpolerade golv, glas, ordnar, pärlor, överarmar, skinkor och vattenytor och trollar fram häftiga speglingar endast med ett blänk av zinkvitt.
– Det är bara att njuta av all denna lögn”.
Min poäng: Liksom många gubbar gick vår främste målare genom tiderna till historien för något han annat är han velat vara. I Sverige är Zorn känd som pornografisk snuskgubbe och ”Kullamålare” – i resten av världen är det hans förmåga att måla vatten i vatten som lever kvar.
Liksom hans enastående porträtt av dåtidens kändisar, amerikanska presidenter och rövarbaroner. Duger något epitet så här 100 efter sin död så var Anders Zorn en makalös societetsmålare.
Inte minst målade han den amerikanska kapitalistklass som växte fram under ”The Gilded Age”, ett begrepp som Mark Twain myntade och vars löjliga högfärd kan ses i tv-serien med samma namn på HBO.
Som Per Svensson formulerar det i sin Augustprisvinnande biografi: ”Det var den här förgyllda världen, kapitalismens Premier League, som Anders Zorn gjorde till sin när han steg i land i New York 1893. Han kände sig omedelbart hemma.”
Som av en händelse är ”The Gilded Age” hennes favoritserie just nu.
– Slutsats?
Allt hänger ihop på udden.
peppekerstin.blog 
Publicerat av