
Han: I två dygn har svenska journalister och Mats Knutsson nu rumlat omkring med en enda fråga i huvudet:
– Vad betyder Natomedlemskapet för det svenska försvaret.
Följdfrågorna har rullat som vågor mot stenig strand:
– Kommer våra pojkar att skickas ut för att dö i andras krig?
– Betyder det här är att vi måste ha kärnvapen i Sverige?
Natomotståndarna i Miljöpartiet och Vänsterpartiet (och Putin) älskar den vinkeln.
– Det finns ett annat perspektiv.
På det uppmärksammade pressmötet i New York avslutade USA:s utrikesminister Antony Blinken sitt tal med de här orden, ord som tycks ha runnit som sand mellan öronen på våra vanligaste kommentatorer.
– If you go back to 1949 at the signing of the NATO Treaty, President Truman said this, and I quote: “In taking steps to prevent aggression against our own peoples, we have no purpose of aggression against other peoples. We hope to create a shield against aggression and the fear of aggression, a bulwark which will permit us to get on with the real business of government and society – the business of achieving a fuller and happier life for all of our citizens.
Meningen med föreningen är alltså att våra politiker och myndigheter ska kunna ”fortsätta med regeringens och samhällets verkliga verksamhet – verksamheten att uppnå ett mer fulländat och lyckligare liv för alla våra medborgare.”
– Det är i grunden vad detta företag handlar om, vad Nato handlar om.
Dags för Ulf Kristersson att sluta leka sänka skepp med journalisterna och ägna sig åt sina olösta vallöften.
Business as usual!

Nu till någonting helt annat. För några år sedan, när katterna och jag flyttat ner till udden, gjorde jag en dagsnotering: ”Katten väcker dig. Eller kanske är det havet. Ljudet av långa vågor som rullar in mot viken. Det låter fridfullt. Svagt sydlig vind, förmodligen.
– Så här skulle vi bo, tänker du.
Inser sedan att det är det du gör. Ser sedan att klockan bara är strax efter fyra. Allt är en illusion. Vågskvalpet kommer från radion. Under nattens sändingsuppehåll spelar P1 ett ljudband med vågljud. Katten tittar på dig och undrar om du är riktigt klok som somnar med radion på när ni sover ensamma. Sedan går ni upp. Du öppnar verandadörren och hör havet på riktigt.
– Så här skulle vi bo året runt, säger du till katten som sitter på verandan och tittar på änderna som sover i er gemensamma vik.”
På den vägen är det, men jag lär mig först idag att det kallas ”white noice”, vitt brus. Det visar sig nämligen att vårt tionde barnbarn också sover med havet.
– Eller Havet2.0 förstås, ty Olivia är ett urbant barn av sin tid och hör havet i en app.
Men det funkar också.
Förståsigpåarna menar att ljudet av vågor har en lugnande effekt för att det påminner om ljuden i livmodern.
För egen del tror jag att det beror att vår sort ganska nyligen har kravlat oss upp ur havet och saknar det.
Varför skulle vi annars välja att återvända till en udde på ålderns hös … vår?

Till er som läser bloggen för väderleksrapporten: Idag har vi plus en (+1°) på udden, men 5 – 8 sekundmeter vind från nordost (NO) får luften att kännas som -4°.
– Och nyss (10:30) virvlade några snöflingör förbi utanför fönstret.
Inte så kul, men igår hade vi i alla fall tur med vädret. Ett strålande vårväder, vilket tvingade fram både grillen och rosévinet.






Publicerat av