Hon: Imorgon förmiddag kommer efterlängtade barnbarn hit för att fira påsk. Men innan dess ska det handlas, städas, pyntas och bakas med mera. Det mesta har jag fixat tidigare i veckan, men bakningen lämnade jag till idag. Blev en hel del:
Och sen åkte en Janson in i ugnen. Den smakar vi nog av ikväll. Välkomna ungar, och Glad Påsk önskar jag er alla!
PS: Hinner nog inte blogga i helgen ;).
Han: Jag tror henne! Nu en rapport från inåtskärs. Härom dagen åkte vi till Lyckeby i Blekinge. Detta för att få min andra dos vaccin mot bältros.
Sprutan fick jag i en vit buss utanför Willys medan hon handlade påskägg (jag hann med ett besök på byggvaruhuset också).
– Men du kanske undrar varför?
Svar: Hela vintern har man ju tjatat i tv-reklamen att personer över 50 bör vaccinera sig mot bältros.
– Visserligen var det inte Folkhälsomyndigheten den här gången, men en gubbe på en udde är ju van att göra som han blir tillsagd.
Dessutom känner jag människor som fått bältros och det är inte att leka med.
Dosen vaccin i Lyckeby kostade 2 140 kr. Det betyder att de båda doserna tillsammans kostade mig 4 280 kr.
– Du ser förvånad ut?
Jag tyckte också att det var dyrt.
– Kanske trodde du som jag att någon annan betalar för mina doser?
T ex du och alla andra skattebetalare.
Tre av fyra oroas nu över de nedskärningar som pågår i hälso- och sjukvården runt om i landet, enligt en enkät från Novus.
Enkäten har beställts av Vårdförbundet och slutsatsen är därför tidstypisk: ”Mer än varannan vill nu att regeringen skjuter till mer pengar för att rädda sjukvården.”
Som man ropar får man svar. Undrar du också hur allmänheten, det vill säga du och jag, skulle besvara enkäten:
– Hur mycket mer är du beredd att arbeta mer alt. betala mer i skatt för att landsting och regioner ska få göra av med ytterligare 24 miljarder?
Varför 24 miljarder? Därför att det är vad vårdpolitikerna hävdar saknas i kassan för 2024.
Innan du svarar på frågan bör du veta följande:
Enligt Statistiska Centralbyråns hälsoräkenskaper har vårdkostnaderna i Sverige ökat från 198 miljarder år 2001 till 614 miljarder kronor år 2022.
Om vi justerar för inflationen har regionernas och kommunernas vårdkostnader ökat med 365 miljarder på 20 år – det vill säga ökning med nästan 150 procent.
Och kostymen fortsätter växa. Enligt preliminära siffror för 2023 spenderade vårdansvariga politiker och chefer uppåt 485 miljarder kronor, skriver Hanne Kjöller i en skalpellvass kritik av katastrofjournalistiken.
– Jaså, det visste du inte heller?
Då fattade inte heller du att de 24 miljarderna som oppositionen och medierna fått dig att drömma mardrömmar om faktiskt utgör mindre än fem (5) procent av fjolårets budget.
Mycket eller lite?
Det avgör du, men fundera på hur mycket din egen realinkomst har minskat under året.
Om vi ska tro krigsrubrikerna pågår just nu en slakt av vården. Stämmer det? Enligt färska siffror från SCB:s Hälsoräkenskaper utgjorde hälso- och sjukvårdens andel av bruttonationalprodukten (BNP) 10,5 procent år 2022.
Det var en något lägre andel än pandemiåren 2020 och 2021, men marginellt mindre än perioden före den stora pandemin.
– Åren 2012 fram till och med 2019 varierade andelen mellan 10,7 och 10,9 procent. Jämför vi med milleniets första decennium är 10,5 procent till och med en två (2) procentig ökning av den totala vårdbudgetens andel av BNP.
Till detta ska läggas att i vårdkostnaderna ingår inte bara vård av gravida kvinnor, gamla mormödrar – och patienter med bältros – utan även den administrativa överbyggnaden.
För drygt ett år sedan skrev Johan Alvehus och Gustaf Kastberg Weichselberger, experter på offentlig förvaltning, en intressant artikel i Dagens Nyheter.
De visar att ökningen av byråkratin i offentliga organisationer växer betydligt snabbare än kärnverksamheten. I kommuner och regioner 2008–2021 ökade den mer avancerade administrationen – universitetsutbildade byråkrater för att uttrycka det enkelt – med nära 82 procent.
Antalet chefer ökade med 33 procent, medan den ”enklare” administrationen ökade med 7 procent.
– Personalen i kärnverksamheten, dvs vården, ökade med drygt 12 procent.
Exemplen på självväxande byråkrati är många. Bara i Region Stockholm har två av tre nyanställningar mellan åren 2008-2022 varit en administratör, handläggare eller chef.
– Av samtliga personalökningar står byråkraterna för 62 procent.
I dagens Barometern konstaterar läkaren Jörg Carlsson en (som vanligt) skarp och tänkvärd krönika om byråkratin och ”vårdkrisen”: ”Sjukvården har aldrig haft så mycket pengar som nu. Vi simmar i pengar och gör av med dem i rekordtempo, ibland på rent nonsens.
När alla nu skriker efter statliga pengar till den regionala sjukvården, men samtidigt uppfinner nya hitte-på-projekt på löpande band, blir det bara löjligt. Jag är övertygad att vi kan hitta pengar som faktiskt kan sparas. Kanske hittar vi även den ene eller andre sjukvårdsbyråkraten som vi inte visste om att denne fanns på lönelistan och varför.”
Avslutningsvis, tillbaka till enkätfrågorna som inga vårdlobbyister ställer:
– Hur mycket mer är du beredd betala i skatt för att landstingsbyråkraterna ska få göra av med ytterligare 24 miljarder?
– Är det verkligen mer pengar som behövs för en fungerade sjukvård?
PS: Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har bestämt att bältrosvaccinet inte behöver subventioneras eftersom ”bara en liten andel av de som vaccineras skulle ha blivit drabbade”.
Det samma kan sägas om bil- och hemförsäkringen. Mitt vaccin varar i tio år. Jag unnar mig det. Även om ni andra inte står för fiolerna.
Hur tänker du.
peppekerstin.blog 
Publicerat av