
Hon: Mandelträden blommar som aldrig förr och slånen har slagit ut!

Och när jag tog en promenad efter att ha packat inför resan till Aten i helgen, och före tandläkarbesök för att laga om en tillfällig lagning, upptäckte jag att även rapsen håller på slå ut! Vad händer medan vi är borta…?

Han: Vi fortsätter i naturen. Eller snarare i den kultiverade naturen: I morse stod han där i dimman och harklade sig. Vi har sett honom skymta längre inåt viken, men det är första gången sedan förra hösten som fasantuppen visar sig här ute på udden.
Och nu intog han sin sten.

Jag har berättat om min Havsträdgård. Framför allt: Varför.
– Inget märkvärdigt. Ungefär det där Gud enligt de tre ökenreligionerna ägnade sig åt efteråt. När han tog ledigt efter att på sex dagar skapat människan och den livsviktiga världen.
Det har hänt en del. Vid sidan av de 3 havtornen, Tomat-Hasses Jostabuske, 2 möjligen döda buskar med gula hallon (Rubus idaeus) kämpar nu ett antal nyplanteringar mot blåsten:

3 olika sorters lavendel
1 liten planta blåviol


1 planta marockansk mynta till drinken
1 stånd med jätteverbena från Nätraby (som man lovat ska ge 50 sticklingar)
2 av hennes uppdrivna vitkålsplantor (under duk för att inte kålmasken ska hitta dem)
2 sticklingar av kronärtskockor som vi fått av Kinna på Östermalm och


1 planta av arten Perovskia. Henne har valt enbart för hennes utseendes skull.Hon doftar gott och ger långa och blåvioletta blomax i augusti-september.
Vi får se hur det går. Den onödiga trädgården ligger nämligen på ockuperad mark. Här växte så sent som förra sommaren ett vildvuxet snår av vildrosor som yngste sonen gav sig på:

Understödd av en livskraftig matta av rödplister kämpar vildrosen för att ta sitt land tillbaka.
– Som på så många andra platser även bortom udden är det oklart vem som kommer att gå segrande ur den striden.
Om det är nåt naturen avskyr så är det tomrummet.
I vårt fall slåss vi inte bara inbördes, dessutom tillsammans mot en mycket snabbväxande Odört (Conium maculatum L.).


Om du inte visste det, så är odört en tvåårig växt som tillhör familjen flockblommiga växter. Den påminner om hundkex men är giftig för människor. Koniin, som giftet heter, är en så kallad alkaloid som i höga doser förlamar andningsmuskulaturen med kvävning som följd. I äldre tider ska man ha använt örten som plåster för att lokalbedöva huden. Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt ligger en dödlig dos för hästar på drygt två kilo gröna växtdelar.
Mest känd är örten för att ha tagit livet av Sokrates. Filosofen dömdes till döden i en skenrättegång år 399 f.Kr. Frivilligt tömde han en giftbägare som förutom extrakt från odört även lär ha innehållit opium. Dog gjorde han.
Återstår att se vem som får bita i gräset när det gäller striden om Havsträdgården – kort sagt: To be continued …

Publicerat av