Lördag: Ägglossning på udden

Han: Det pågår ett krig på andra sidan sundet. Det märktes inte mycket i partiledardebatten inför EU-valet.
– Det gick troll i den debatten, om man säger så.
Här på udden kastar Putins krig skuggor över udden, som när försvarets helikoptrar hovrar längs kusten.

I övrigt är det en fridfull lördag, disig men lugn. Det märks att det är äggläggningstider. Såväl de romantiska svandanserna som gräsändernas gruppvåldtäkter tillhör gårdagen. En ensam knipa visar att även bland sjöfåglar existerar involuntary celibate, ofrivilligt celibat – dessa tragikomiska unga grabbar som på modern kultursvenska kallas incels.

Men på det hela taget är det ägglossning som gäller. Därav lugnet, tystnaden. Enligt de sexfixerade pippivoyeurerna ser äggläggningsschemat ut så här i vår del av landet:

Mest engagerade är vi just nu i ladusvalorna. Hos Ismans, 50 meter inåt viken, intog den släkten sina gamla bon redan 20-21 april.
Här hos oss bygger de fortfarande bo under vårt takskägg.
– Jag vet att de skyller förseningen på mig.

Återvändare och bosättare.

Ladusvalorna är den småfågelart som är mest domesticerad. Sedan stenåldern har den följt människan och liksom andra sommargäster återvänder de år efter år till sin gamla stugvägg.
– Fjolårets ungar häckar till och med ofta granne med föräldrarna.
Till skillnad från Isman är jag senfärdig (det är flera år sedan han byggde bon under taken på sina stugor) och jag insåg inte ens att dessa ständiga inflygningar mot vår kala vägg mot havet hade ett budskap.
– Det räcker om du sätter upp en liten bräda under takregeln, sa Isman.
Sagt är gjort (till skillnad från professionella hantverkare).
– Jag offrade en patenerad bräda från en låda Les Médailles dÓr (som jag hade tänkt måla en tavla på) och några minuter senare började bobygget.

Till sensmoralen i denna notering hör att innan vi renoverade väggen hade vi svalbon här under flera år. I det perspektivet är bobyggarna återvändare, inte ockupanter.
– Å andra sidan var vi här först.
Åtminstone Bertil och Anna-Britta Pettersson (1947).
Knivig folkrättslig problematik, eller hur?
– Kasta ut ”dom andra” eller Tvåstatslösning på etnisk grund?
Då tycker jag att en demokratisk Enstatslösning låter som en rimligare kompromiss även här.
Udden är stor nog för oss båda.