Tisdag: Man tager vad man haver…

Fransk tomatpaj med karamelliserad lök.

Hon: Gillar när jag kan koka ihop något av det som finns antingen i trädgården eller frysen. Idag blev det en paj på egenodlade tomater och gul lök. Resten av ingredienserna fanns i ”ladorna”. Handlar sällan nu.

Löken har verkligen grott bra i år, kanske inte vitlöken precis, de flesta blev ganska små. Men de gula och röda är stora och idag skar jag bort den nu torra blasten och la lökarna i en låda. Räcker nog ett tag in på hösten. Och sen blir det purjolök…

Två pallkragar har jag med fina purjolökar. Kul, första gången jag odlar det. Lite meckigt, precis som med de andra lökarna. Jag odlar från frö. Mer sport än sättlök. och mer jobb. Så väldigt roligt när skörden blir lyckad.

Han: Nu till vd som är viktigt för andra kvinnor. Efter det ökade säkerhetshotet mot Sverige har polisen i sommar infört ett förbud mot väskor på alla större evenemang. ”Men väskförbudet blir i praktiken ett hån mot kvinnor”, menar Dagens Nyheters ledarskribent Isobel Hadley-Kamptz (DN 17 aug 2024).
Orsaken fattar till och med en gubbe på en udde:
– Kläder för damer saknar nästan alltid fickor!

Om detta har även jag skrivit (se: Kjolarna avslöjar inget längre).Men jag medger att jag inte insåg vidden av polismaktens hån mot kvinnligheten.
Isobels argument är överväldigande: ”För jag bär alltså, i likhet med de flesta kvinnor, nästan alltid med mig en väska. I den har jag sådant som telefon, plånbok, hörlurar, näsdukspaket, nycklar, halstabletter, pennor, ett par olika läppstift, värktabletter, hårsnoddar, mensskydd och tyvärr alldeles för ofta något ätbart som jag köpt men glömt att äta och som gradvis blivit allt mer likt något från en bronsålders­utgrävning. Allt det här är förvisso inte strängt taget nödvändigt en vanlig dag, men rätt mycket är sådant som det vore svårt att klara sig utan. Om jag går på match, konsert, festival eller något annat som räknas in i polisens definitioner har jag ingen möjlighet att bära med mig ens en bråkdel av de här sakerna.”

Varför tiger Annika Strandhäll (S) när debatten verkligen behöver henne?

Varför tiger hon?

Nu till något helt annat. Uttrycket ”Egetintresset ljuger inte” brukar tillskrivas Karl Marx men kan spåras till 1600-tals filosofen Thomas Hobbes och nu ska jag berätta om dagens stora nyhet i min värld.
– Återvinningscentralen, Lindbergs (XL Bygg) och Södras stora bygghangar, se där tre favorittillhåll för manlig kontemplation, idéutbyten och storslagna planer.

Sedan i januari har det legat svarta moln över Bygghangaren, där otaliga byggplaner materialiserats i många kvadratmeter hyvlade bräder och trallvirke.
– Men idag läser jag att det finns det hopp om en fortsatt ljus framtid för oss nybyggare och kolonisatörer.

Eftersom jag inte har några byggplaner (just nu) har jag ägnat min kreativitet åt att skapa en pizzasallad.
– Det är faktiskt första gången. Eftersom jag inte har några byggplaner (just nu) har jag ägnat min kreativitet åt att skapa en pizzasallad.
– Det är faktiskt första gången.
Inget märkvärdigt, men den matchar hennes franska tomatpaj.

Mitt recept: Hennes 2 sista vitkålshuvuden (små), en skvätt vitvinsvinäger och dito vatten; en nypa av min torkade oregano, en halv dl olivolja, en tesked salt, svartpeppar och en av hennes vackra paprikor.
– Som sagt, inget märkvärdigt. Men om jag inte minns fel var det Picasso, som efter en händelserik dag hävdade att han vägrade gå och lägga sig om han inte lärt sig nåt nytt under dagen.  
God natt!



Publicerat av

Lämna en kommentar