Hon: Citronträdet är nu tungt av mängder citroner. De börjar skifta i gult och är stora och fina, så det är hög tid att skörda och göra årets sats limoncello.
Den ena grenen slår nästan i backen så nedtyngd av citroner är den, risk att den går av om den blir inte blir befriad från de största. Dessutom blir nog de små bebis-citronerna glada åt att få ta del av mer av trädets näring, och utrymme att växa.
Han: Imponerande! Som kraftvrksunge uppvuxen i Frostviken är jag varje år lika förbluffad över att det överhuvud taget växer citroner i Sverige.
Mycket har förändrats sen förr-i-tiden-tiden. Läser en kul historia i Kalmar läns tidning:
– Vad du ser dålig ut.
– Ja, jag fick sitta och åka baklänges på tåget ända från Stockholm, och det tål jag inte.
– Men du kunde väl ha bytt plats med någon.
– Nej, det gick inte för jag var ensam i kupén.
Det fanns en tid när vi inte förstod vad som var poängen i den historien.
Man visste sin plats och man följde regler.
– Tror jag i alla fall.
Kanske är det bara en del av den svenska myten om det lutherska ”lagomlandet”.
– Du ska inte tro att du är något.
Jantelagen, som inte ens är svensk utan dansk (påhittad av Aksel Sandemose som hellre ville vara norrman än dansk), men som likt förbannat får svenska politiker att år 2024 resa till Danmark för att be om ursäkt för att de alltid lika stöddiga danskjävlarna rekryterar våra svenska pojkar som barnsoldater.
Vad som är fel? Danmarks justitieminister borde förstås ha krupit på sina knän genom hela Sverige för att beklaga sig över dessa barnarov.
Men icke!
– Varför?
– Tänk tanken att svenska gangsters ägnat sig åt trafficking av danska småpojkar.
– Vilket jävla liv det skulle bli. Men nu är det plötsligt VÅRT FEl att danska drenger inte har vad som krävs!
– Och då åker våra politiker över sundet och ber om ursäkt …
– Exakt! Och varför?
– För att vi svenskar är så jävla mesiga och självutplånande!
Kanske, tänker jag efter att ha haft intensiva diskussioner med en ung polis.
Eller beror det på att vi är så jävla bra.
– Jag menar, trots all självkritik vi är trots allt bland de lyckligaste mänskobyarna i världen.
Bland de absolut rikaste dessutom och totalt sett tillhör vi de nationer som har den bästa livskvaliteten på hela vår stora runda glob!
Och inte minst: Snart kommer våra danska vänner och njuter av fågellivet på udden. Då ska jag berätta ovanstående historia för Axel (som egentligen är norrman som Sandemose men flyttat till Danmark).
– Han kommer garanterat att skratta åt den dumme svensker.
Hans favorithistoria är den här (min med):
Sanna, när vi slutar skratta åt den historien ska jag börja oroa mig för att vi svenskar blivit ett mesigt och degenererat folk.
peppekerstin.blog 
Publicerat av