Han: Jag utgår från att du inte missat den uppskakande nyheten att prinsessan Madelaine Bernadotte utmanar Bianca Ingrosso med ett nytt hudvårdsmärke, MinLen. Självklart är det “the first natural, responsible, multi-generational skincare brand in Europe — created with the needs of both young and growing families in mind”.
Möjligen har du därför missat att det i en annan del av medielandskapet pågår en livsavgörande debatt om tidningarnas ledarsidor.
– Tänkte väl det (att jag lånade in Madde i denna blogg beror på att jag är en cyniskt redaktör som vet vad som ger klick. Sorry, du är genomskådad).
Dum debatt tycker jag. Om ledarsidornas betydelse alltså. Så dum att jag inte ens ids argumentera. Andra gör det bättre. – Dagens predikan handlar därför bara om varför jag alltid börjar frukosten med att läsa ledarsidan.
Sanningen är konkret. Alla vårtecken är inte välkomna även om de är vackra.I morse var minken tillbaka på udden. Neovison vison är ett vackert latinskt namn på detta ovälkomna rovdjur här vid havet. Det beror på att minken är en en skoningslös jägare.
Ursprungligen invandrad (läs: importerad av naiva människor) från Nordamerika har den faktiskt blivet ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i kustmiljöer och särskilt mot de fåglar som nu börjar häcka här ute.
– Alltså har jag nu gjort som man ska göra, jag har anmält besöket till Artdatabanken.
Visste du förresten att det för inte så länge sen fanns det runt 1 300 minkfarmer i Sverige, bland annat i Torsås kommun (hon minns det) Trots alla djuraktivisters sabotage återstår fortfarande ett 20-tal farmer. Men i förra veckan tillsatte regeringen en utredning för att analysera hur ett förbud mot pälsdjursuppfödning skulle kunna se ut.
– Sent påtänk kan man tycka.
Kuriosa: Utvecklingen innebär slutet på en lång tradition i Blekinge, där en stor del av svenska minkuppfödare varit verksamma. På det blekingska Listerlandet är minkfarmandet en del av identiteten och den lokala kultur. Sverigedemokraternas populistiska logik bygger som vi vet på att alltid vara lyhörda för opinioner i partiets kärnområden Att just Richard Jomshof länge drivit på för att stänga ned minkfarmerna är därför något paradoxalt, när man betänker att han är invald till riksdagen för just Blekinge läns valkrets. Blekinge är ju också ett av Sverigedemokraternas starka fästen, och där är både Jomshof och Jimmie Åkesson bosatta.
– Allt är inte alltid riktigt som man tror.
Hur jag vet det? Det vet jag eftersom jag tillhör de mediedjur som alltid läser ledarsidan först i morgontidningen.
I vår intelligensbefriade Trumpjournalistik är det ofta är det enda jag lär mig nåt om vad som sker under det som synes ske vår tid.
– Det kan bero på att jag följer Barometerns ledarsida – som jag härmed utnämner till Sveriges bästa eftersom den bland annat berättar om minken.
Men inte bara det.
Martin Tunström är politisk chefredaktör på Barometern (”oberoende moderat”). Han är förmodligen moderat (tror jag). Det är inte jag. Just därför uppskattar jag att han varje morgon bjuder in mig till dagens första intellektuella seminarium om tidens stora frågor.
– Vi är nästan alltid överens.
Och när han har fel har han alltid fel på ett intressant sätt.
Ett faktum som möjligen är en större överraskning för Martin än för mig, för jag råkar veta att han en gång i tiden läste mina ledare.
Kanske återspeglar vår enighet någonting annat.
I Sverige är de demokratiska krafterna ”eniga i stort, oeniga blott i smått”, skrev Herbert Tingsten i början av 1960-talet. Tingsten var sin tids viktigaste publicist och jag läste hans ledare i Dagens Nyheter redan då. Behöver jag säga att vi var oenig om det mesta, särskilt om ideologiernas död och Vietnamkriget.
– Med tiden dock överens om ovanstående slutsats.
Ty även Tingsten drog en rågång mellan demokratiska krafter och populismen till höger och vänster; då mest vänster.
– Idag ser populismen annorlunda ut; den växer mest högerut.
Om detta skrev Stig-Björn Ljunggren härom dagen på Tunströms ledarsida, där han regelbundet medarbetar.
– Bara en sån sak i vår polariserade tid.
Dialektiken, denna gamla grekiska filosofi som Engels och Marx vidareutvecklade, säger oss att ett (1) alltid delar sig i två (2). Men Stig-Björn, denne fritänkande sosse som jag känt i många år (jag har till och med målat hans porträtt) menar att i dagens politik delar sig två gamla trender (höger och vänster) i en ännu diffus 3-delning av det politiska fältet:
- ett grönvänsterblock under socialdemokratisk ledning;
- ett mittenfält bestående av en anständig och modest borgerlighet;
- ett nytt högerfält med Trump i spetsen som påbörjat ett ”paradigmskifte” där gamla sanningar inte längre gäller.
Poängen: ”Vad socialdemokrater måste lära sig nu är att i denna nutidsdimma skilja på vänner och fiender. Det som händer ute i världen, och som smittar oss här hemma, får lära oss dra en ny gränslinje gentemot de krafter som hotar underminera den samhällsordning vi kommit att betrakta som självklar … I potten ligger vår världsdels självständighet, Sveriges relativa oberoende och det öppna demokratiska samhället.
Då gäller det att skilja ut vänner från fiender. Lära oss leva med att det faktiskt finns en god borgerlighet.”
Tänkvärt, tycker jag som varken är socialdemokrat eller moderat men som läser ledarsidor.
Hon: fast dina åsikter har blivit lite väl högervridna tycker jag nog, du behöver läsa DN:s ledarsida lika noga också ;).
Mulet och duggregn, det fick bli gymmet i Söderåkra istället för pallkragarna. Han borde nog också bli medlem, kan vi gå tillsammans. Var bara jag och ett äldre par där idag. Lugnt och skönt.
Men jag körde ett riktigt hårt pass faktiskt. Drygt en timme, och blev nästan lika svettig och flåsig som på boxningen. Den kommer jag att hoppa ikväll, fått en rosentagg eller något under ena tummens nagel. Gör såååå ont. Det är ursäkten i alla fall.
Igår fick jag kriga mot löss i växthuset med citronträden, fy böveln… ser ut som beiga bladlöss men det är det inte. Bladet på videon var extremt angripet, förmodligen lössens bb eller nåt. Men det var en hel del ”spindelnät” runt bladfästena på många blad så jag tror det är spinn. Vatten, diskmedel och t–sprit hoppas jag ska ta kål på dem. Men växthuset måste jag nog sanera innan chilin flyttar in… svavel är tricket enligt kompisen Kinna!
peppekerstin.blog 
Publicerat av