Onsdag: Äntligen en påsk i takt med tiden

(Uppdaterad 17:45)

Han: I år är tajmingen perfekt. Påskliljorna på udden slår ut som namnet anger: till påsk.
– Eller om det är tvärtom.
För en gång skull infaller påsken i takt med naturen. 

Det är inte självklart. Till skillnad från julen halkar påskheglen omkring i kalendern. Julafton är alltid den 24 december, men påskhelgen infaller någon gång mellan den 22 mars och den 25 april.
– Att det är så kan vi skylla på kyrkomötet i Nicaea år 325.
Som så mycket annat. En smart PR-kampanj har fått medievärlden att tro att alla (män) tänker på Rom, men ska vi förstå världen av idag bör vi tänka på kyrkomötet i Nicaea år 325.
– Det var där allt började.
Åtminstone när det gäller påskfirandet.

Från början var allt mycket enkelt. Eller så var det tvärtom – det strulade till sig redan från början. För kristna är påsken årets viktigaste högtid; Kristus korsfästes och dog på långfredagen för att återuppstå på påskdagen.
– Värt att fira, tyckte den lilla kristna församlingen.

Problemet: Guds son dog mitt under firandet av Pesach, det judiska påskfirandet till minne av israeliternas uttåg ur Egypten där de hade hållits fångna av den egyptiske faraon.
Alla sekter hålls samman av trossatser och önsketänkanden, men också av symboler som skiljer ut dem från andra.
– Egna hälsningsriter, kläder (typ röda kepsar made in China), inte minst egna högtider.
Från början fanns alltså en inbyggd motsättning hos de kristna: Viljan att avskilja sig från det judiska påskfirandet vs. att utnyttja de röda dagarna men ge firandet ett nytt innehåll (jfr hur de kristna tog över asatrons helgdagar i vår del av tundran).

Till saken hör att den judiska påsken redan var på glid. Det judiska ”Pesach” börjar den 15 Nisan och firas under sju eller åtta dagar. Nisan är den första månaden i den judiska kalendern, vilken i sin tur var en mix av Moseböckernas skapelseberättelser, komplicerade matematiska beräkningar, astrologi, ett tydligt babyloniskt inflytande med mera.
– Den judiska kalenderns referenspunkt anses traditionellt sett vara ett år före världens skapelse, vilket t ex betyder att år 5783 inleddes efter solnedgången den 25 september år 2022 i vår tidräkning och att påsken därmed förskjuts från år till år.
– Förvirrande, särskilt för religiösa grupper som också firar påsk, men en annan påsk.

För att göra en lång historia kort: När kristendomen spred sig över världen blev förvirringen ohållbar. Och här citerar jag rakt av en habilt skriven TT-bulletin i dagens tidningar: Vid kyrkomötet i Nicaea år 325 bestämdes att påsken alltid skulle firas på en söndag och hur påskens datum skulle räknas ut, vilket ledde till principen som gäller i dag.
Påskdagen firas ”den första söndagen efter den första fullmånen och efter vårdagjämningen”.

Frid och fröjd? Inte riktigt. Som alla sekter förökade sig även de kristna genom celldelning och de därför firas den kristna påsken på olika dagar i olika delar av världen.
– Det beror på att den ortodoxa kyrkan går efter den gamla romerska så kallade julianska kalendern, medan katoliker och protestanter använder den gregorianska kalendern. En kalender som har sina rötter i den Babyloniska kalendern, men har behållit den julianska kalenders månadsindelning men har en annan årscykel.
(Fråga inte varför, det bara är så.)

Att påsken 2025 sammanfaller med att påskliljorna slår ut på udden ser ut som en tanke.
– Tack vare besluten i kyrkomötet i Nicaea år 325 sammanfaller nämligen både det ortodoxa, det katolska och det protestantiska påskfirandet just i år.
I år det dessutom 1700-årsjubileum för detta gubbmöte Nicaea (som idag heter İznik och ligger i Turkiet).
Alltså, ännu en god ursäkt att fira påsk med lite svensk påskmat.
– T ex med krämig matjessill med örter, pepparrot och senap a la udden.

PS: Som du förstår har hon inte tid att skriva. Förutom att hon lagat mat hela veckan förbereder hon allt annat inför påskfirandet.
– För nu väntar farmor bara på påskens stora återkomst:
Barnbarnen Iggy och Jack.

Hon: jag har minsann också lagt in sill. Sahlens på matjesfileer med krossad tomat, dill, ättika, socker, lök, krydd- och svartpeppar. Den gjorde min mamma! Han har gjort ett nytt recept, på filéerna som blev över. Spännande!

Bakat två mörka limpor och tre baguetter på surdeg. Ser kanske mer ut som limpor det med…

Och en kaka med citron och mandelmassa som jag brukar göra till påsk, i alla fall när Filippa (svärdotter) kommer. Hoppas hon gillar den i år med. Borde ju påsk-piffats förstås. Gjorde ett misslyckat försök med små vitsippsblad, var ingen bra idé, så det blev bara florsocker

Och givetvis har farmor gjort köttbullar också. 73 stycken, ganska stora. Borde räcka.

Nej nu ska jag åka och hämta älsklingarna vid flyget. Hoppas det blir bättre väder i påsk än vad prognosen säger. Håller tummarna. Glad Påsk!