Tisdag: hinner inte med…

Hon: men nu har jag i alla fall rensat och gödslat de flesta pallkragarna så de står redo. Bara jag kan bestämma mig för vad som ska stå var. Det här med växtföljd… och är plantorna redo, kan jag lita på att det inte kommer fler frostnätter.

Grönkålen klarar sig i alla fall, och har avhärdats ordentligt. Dessutom har de fått ett eget litet växthus. Mot kålflugorna. Slipper jag kämpa med att bygga ett (för litet) av fiberduk. Men frågan är om det står pall på en blåsig udde…

Han hjälpte till med att såga till brädor som jag la stora stenar på. Mmm, han får ju inte bära tungt på flera veckor. (Eller städa…pust!)

Nu ska jag bara fundera ut hur jag ska möblera resten. Betor, gul lök, majs och fänkål ska få plats på två och en halv lång pallkrage. Den längst bort är fullmöblerad. Vitlök och vintersådd sallad.

Purjolöken sätter jag nog intill landen med tomater. Och när ska jag våga börja plantera ut dem? Tomaterna alltså. Det börjar bli trångt i växthusen och många är i akut behov av större krukor, alternativt komma ut på friland.

Tomatplantorna är verkligen fina och kraftiga i år. Det är roligt. Gläds åt det i allt elände med chiliplantorna.

Kommit på vad som är felet med chiliplantorna i år, de har pyralidskador. Blir nog bara halv skörd i år. Räddade en del genom att tidigt plantera om och ta bort så mycket gammal jord som möjligt i tron att det var angrepp av larver från sorgmyggor. Ändå använde jag i början en speciell (dyrare) jord för tomater och chili.

Men jag har plantor som klarar sig helt också. Som Aji Amarillo. de har redan stora chilis…

…och är höga och fina. Inget fel på växtkraften där:

Tyvärr är mitt fina citronträd också ledset i år. Vet inte om jag gick för hårt åt det med såpavatten i våras. De hade fått spinn. Eller så behöver det bara en paus eftee förra årets rekordskörd. Får snåla med sista flaskan limoncello…

Han: Hon kämpar på i jordbruket och även världen i övrigt är sig lik. Putin fortsätter slingra sig i ”fredsprocessen” som den orm han är. Kineserna har synat Trumps kort och än gång avslöjat en narcissistisk bluffmakare. Presidentens kompis Netanyahu fortsätter sitt folkfördrivningskrig i Gaza, men Musk har dessbättre återvänt till den bilhandlarbransch han aldrig borde ha lämnat.
– Men du undrar förstås hur Vilda mår?

Glada besked: Inget ormbett, möjligen har hon fastnat med tassen i något. I värsta fall är det minken som bitit henne en bit upp på benet, ”armbågsbenet” som det heter på kattdjur.
Linkar gör hon och lite matt i pälsen känner hon sig. I natt sov hon till och med länge i husses säng.
– Han fick till och med klia henne under vänster öra, vilket är ett mycket ovanligt tecken på tillgivenhet för honom.
Jag tror det ordnar sig.

Nog om sjukdomar. Kanske hinner jag med ännu ett sommartecken? Jag har utsett en favorit bland säsongens roséviner.
And the winner is:
 – Cotê Mas Organic Rose 2024!

Motivering: För att det är gott och för att jag tänker som den gamle finansmannen Warren Buffet: ”Investera aldrig i en bransch du inte förstår.”
– Köp därför bara akti … jag menar vin som du har råd att leva med även om Systemet håller stängt hela sommaren.

Viktigast: ”Pris är vad du betalar, värde är vad du får.” I stället för att springa efter de mediala vinexperternas köpråd tillämpar jag Buffets enkla värderingsfilosofi.
– Jag köper ”när det underliggande värdet är högre än vad marknaden för tillfället är beredd att betala”.
Det vill säga: Jag gör tvärtom emot vad de trendkänsliga vinsnobbarna gör.

Cotê Mas kostar bara 99 kr på Systemet i Torsås. Därför är det med viss oro jag ser att det glättiga stockholmsmagasinets vinexpert Alf Tumble guidar sina läsare genom rosévinsdjungeln – fram till mina favoritflaskor!
– Högsta poäng dessutom.
Jag medger att jag är girig. Mest oroande är att även Stureplanscentern ska ställa sig frågan i sommar:
– Varför köper vi Tenuta delle Terre Nere Etna Rosato för 279 kr när vi får tre flaskor Côte Mas för samma pengar?

(Och du som läser det här; behåll mitt tips för dig själv)