Han: För tre veckor sedan, efter köldknäppen, blommade vår sista ros i sin kruka. Det vill säga, vi trodde att det var en sista symbol för att sommaren är slut.
– Det var det inte.
Fortfarande tre veckor senare blommor den fortfarande. Och inte bara den. Idag, 4 november 2025, blommar även hennes engelska doftros på sjösidan:
Jag blir överraskad av synen, uppsynen. Det är flera veckor sedan hon klippte ner rosensnåret mot havet. Inga rosenknoppar borde ha överlevt den massakern.
– Men jag borde inte ha blivit överraskad.
Minnet är kort. Dagsnotering här på bloggen 31 oktober år 2024: ”Det fanns en tid när även jag undrade över varför naturen/evolutionen/gud eller vem som nu haft utslagsröst:
– Varför har rosor så djävulusiskt vassa taggar?
Numera har jag lärt mig att det beror på det är för att få vara ifred.
– Få egentid, som det heter i människobyn.
Missförstå mig rätt, jag talar inte i metaforer: Jag menar inte rosenkindade fruar, utan just rosor.”
Bakgrunden till denna amatörsociologiska kommentar var inte att hade jag upptäckt taggarna, utan att jag än en gån slogs av nåt så vasst kan vara så vackert.
Även då blommande hennes engelska doftros.
– Och det fortsatta den att göra.
Den 5 november förra året skrev jag här på bloggen: ”Har ägnat dagen åt att följa en stor havsörn, som terroriserat sjöfåglarna på Fimpan. Hade tänkt visa en serie bilder som bevis på mitt arbete.
– Tyvärr räcker mitt Canonobjektiv bara 500 meter och det är 700 meter till fågelön utanför udden.
Då blev kortet på vår blommande ros bättre. Den enda som klarade den senaste styva kulingen.”
Bättre kanske, men inte så bra. Dagens bild tog jag med min nya Iphone (16, redan gammal). Men mitt minne är som sagt kort.
– Det är därför jag skriver det här, för att inte bli överraskad nästa år.
Vi tycker att det händer mycket nu för tiden. Även i naturen händer det mycket, men mycket lite förändras.
Till skillnad från människans historia är naturen cirkulär om än med viss förskjutning.
– Här på udden råder ett varmtempererat klimat.
Detta enligt Köppens klimatklassifikation, en teori vidareutvecklad i samarbete med den tyske klimatologen Rudolf Geiger i mitten av förra seklet.
Väder kommer och går men temperaturen över tid är tämligen stabilt.
– Åtminstone har det varit så.
Under perioden 1961-1990 hade det varmtempererade klimatet svårt att nå över Sydsvenska höglandet.Men enligt SMHI:s statistik (1991-2020) har det varmtempererade klimatet sedan dess brett ut sig upp till Mälardalen och även en bit upp längs södra Norrlands kustband.
Vad som händer på udden återstår att se. I november nästa år kommer kanske hennes doftros att berätta att ingenting har hänt men allt förändrats.
Hon: Och det känns bra att jag igår preppade vitlökslandet inför sådd, ifall den varma hösten slår om till vinter medan jag är i Stockholm. Åker med tåget om en timme, tillbaka med två små trädgårdsassistenter på fredag igen. Då kan vi bara stoppa ner klyftorna i jorden.
– Fast jag tror det fortfarande kommer vara för varmt. Vill helst inte att de börjar gro redan nu. Is i magen gäller.
Fikonträdet har också förberetts för vinter. Lite orolig att den överdimensionerade huvan gör mer skada än nytta. Jag överskattade storleken på fikonträdet rejält… och blir det en mild och torr vinter hade det nog inte behövts någon huva alls. Men det är första vintern på friland. Håll tummarna för att det överlever.
PS: Det finns fortfarande gula kantareller i närområdet. Kompisen Ancy i grannhuset och jag hittade några riktiga giganter på vår söndagspromenad. Var? Hemligt ;).
peppekerstin.blog 
Publicerat av