Söndag: Vackra höstdagar i årets trendfärg

Hon: ja nu är det helt tyst på udden igen och det är hög tid att ta sig i kragen och uppdatera bloggen.

Mest har senate veckan handlat om svamp. Förutom pyssel och att titta på nya Saltkråkan då. En riktig hit tycker Alice och Essa. Tyckte mormor också när förlagan kom i början på 60-talet. Nya får också med beröm godkänt!

Men åter till svampen… det var inte bara roligt att plocka den, utan även att göra ren den. Där håller kanske inte mormor riktigt med. Men med assistans gick det ju kanske inte fortare men kändes mer glädjefyllt i alla fall ;).

Och igår var det återigen dags för en tur till svampskogen, men då tillsammans med bästisarna i Södra Kärr! Det var ett underbart soligt väder, men natten hade varit riktigt kall, så svampen var mer eller mindre djupfryst.

Men jag tycker den ser helt okej ut även efter den tinat. (Se bild nedan). Tror inte den behöver förvällas och frysas in utan går nog bra att torka som de vi plockat tidigare.

Och det blir definitivt en svampsoppa ikväll, det lär ändå bli svamp över att torka…:

Med barnbarn i huset får man kanske inte så mycket gjort i trädgården som önskat, men de har gjort en hel del nytta i veckan också (förutom att rensa svampen) och har varit fullt sysselsatta. Även utomhus.

Hjälpa till att skörda de sista tomaterna och chilifrukterna till exempel. Och tömma växthusen på krukor. Och det precis innan frosten kom, pust!

Så ut med chili och tomater, och in med citron- och olivträd, samt pelargoner och annat som ska övervintra i växthuset vid Chateau Margareta. Känns så skönt. Tack barn!

Sen var det vitlöken då, ett annat görande i vardande som hängt över mig senaste tiden.

…den fick jag i backen först i fredags, efter att barn och barnbarn styrt kosan mot storstan igen. Som tur var hade jag grävt upp landet och gödslat på det rejält för någon dryg vecka sedan.

Han: Se där, nu vet du varför hon varit frånvarande här på bloggen så länge. Och apropå den trista uppgiften att under tiden hålla fanan högt så funderar jag på att köpa upp ett antal flaggor och vimplar.
Innan det är för sent:
”När jag var ung motionerades det på Moderata ungdomsförbundets stämmor om att återinföra duellrätten, att tillåta gladiatorspel och att legalisera all form av narkotika. Nu, läser jag, motioneras det om att ändra färgkoderna på den svenska flaggan från de ljusare 4055-R95B och 0580-Y10R, till de äldre och mörkare varianterna.”

Nej, citatet är inte hämtat ur mitt eget minnespalats. Än en gång är det Sveriges bäste fredagskrönikör, Johan Hakelius som uppmärksammar mig på detta omstörtande förslag.
Muffarna vill alltså ge den svenska flaggan en mörkare blå nyans. Ett tecken i tiden som jag ogärna vill uppleva.
– Är inte hösten 2025 tillräckligt mörk?

Men det är klart, allt är bättre än nyanser av brunt. Nu syftar inte bara på politiska strömningar i vår tid.
– Jag lyssnar som vanligt på Susanne Ljungs modelektioner på P1.
Av ett avsnitt på vårkanten framgår att årets trendfärg är brunt.
Jo, det är sant.

Naturligtvis inte vilken brun kulör som helst, utan ”en ljus och mild nyans” som ska leda våra tankar till en blandning av kaffe och choklad och därför fått namnet mocha mousse.
Ungefär som färgen på löven i hennes odlingsbäddar.
– Eller snanare färgen på den ljuva svampsoppan hon just nu serverat redaktionen.