Han: Mordet på Olof Palme förblir olöst, ett faktum som ännu 40 år senare får ambitiösa män att söka sanningen bakom sina tangentbord.
Thomas Kanger var inte bara den som väckte mig den natten och berättade att vår statsminister mördats. Han skrev dessutom den allra första boken om dådet, ”Mordet på Olof Palme. Utredning på villospår” (1987), som citerades redan i rättegångarna mot Christer Pettersson.
Nu har Thomas skrivit den senaste, men förmodligen inte den sista boken. Som den kompis han är fick jag ett signerat exemplar kvällen innan han ”gjorde media” (det heter så när kampen om medieuppmärksamheten inleds).
Det har blivit en tradition bland gamla kamrater i den skrivande klassen. Förra gången Thomas, Anders Sundelin, Peter Kadhammar och gubben från udden samlades hos Jaap och Malin på Harvest bar på Södermalm firade vi Stig Hanséns dokumentärroman om Martha Gellhorn.
Gellhorn anses vara världens främsta kvinnliga krigsreporter, men som blev mest känd för att hon under några jobbiga år var gift med Ernst Hemingway. Stickan å sida tillhör även han den del av den 70-talsvänster som gått till historien som Gnistangruppen – den tidning ”där vänsterns förenklade världsbild var bäst redigerad” för att citera ett omdöme från andra sidan politiken.
– Vi hade väldigt roligt då också.
Nu vet du det också. Men du undrar kanske vem mördaren är i ”En dag i Christer Petterssons liv”?
Mitt svar: Helt i linje med mediedramaturgin kommer mer konspiratoriska lösningar på mordet att få mer medieutrymme. Men mitt råd:
– Köp Kangers bok! Läs den!
För oss som känner författaren är researchen som vanligt mycket grundlig, men tonen oväntat ödmjuk:
– Christer Pettersson kan mycket väl ha begått mordet – och så här gick det till om han gjorde det.
Okej, du ska få en cliffhanger: Kanske finns svaret på Olof Palmes rock …
PS: Även jag har alltså varit i huvudstaden. Hon har sedan en vecka adopterats av sjuka barnbarn, men vi fick några timmar tillsammans på Kung Carl.
– Där jag för övrigt hann träffa två andra medieprofiler: Viggo Cavling och Claes de Faire tillhör mina många efterträdare och har blivit kvar på Stureplan. Viggo skriver nu för DagensPS, som min kompis Bengt Uggla startade. Claes skriver också böcker (vi besökte han senaste boksläpp för ett tid sedan).
– Vad de gjorde i baren på Kung Carl?
De spelar in en podd förstås, det nya new journalism (= journalisten i centrum). Mycket uppskattad i Stockholms medievärld, om du frågar mig.
I övrigt hann jag träffa en av sönerna på en annan liten mysig bar på Söder. Om det är nåt jag saknar på udden är det dessa små barer, där man inser är världen är mindre än vi tror.
– Det visar sig att Jakob, som äger Crum Heaven på Högbergsgatan, tillbringar somrarna här i vårt hav; hans tjej heter Nilsson och kommer från Bergkvara!
Till sist: Om du som brukar följa den här bloggen: Naturligtvis tog jag mig tid att hälsa på gamla vänner på min hemmakrog Sturehof (tvärs över Stureplan).
Det var länge sen jag insåg att det inte är gästerna som gör det här till mitt kontor utan personalen.
– Vi ses igen!
peppekerstin.blog 
Publicerat av