Torsdag: Nu är det påsk på udden

(Uppdaterad 14:45)

Vi: Nu är det påsk på udden. Äggen köpte vi hos Rambergs i Gummebo. Naturligt färglagda dessutom och även tuppen fick följa med.
Dessutom önskade vi Betty Boop glad påsk, hon heter så Rambergs frigående sugga.
– Visst anar man vissa likheter med Max Fleischers original från 1930?

Men goda nyheter kommer sällan ensamma. Idag kom de första citronfjärilarna förbi, bofinken sjunger i Ismans tallar och äntligen har scillan vågat sig ut till vår blåsiga udde.

Mindre roliga nyheter: Det enda intressanta i Donald Trumps 1 apriltal (sic!) till nationen är att han för första gången sätter in Irankriget i ett längre historiskt perspektiv: I sitt tal sa han: ”It’s very important that we keep this conflict in perspective. American involvement in World War I lasted one year, seven months and five days. World War II lasted for three years, eight months and 25 days. The Korean War lasted for three years, one month and two days. The Vietnam War lasted for 19 years, five months and 29 days. Iraq went on for eight years, eight months and 28 days. We are in this military operation […] for 32 days. And the country has been eviscerated and essentially is really no longer a threat.” 

Varför intressant? Därför att Trump gick till val på att sätta stopp för USA:s ”eviga krig” och USA:s självpåtagna rätt att agera världspolis. När han nu säger att han är beredd att bomba Iran ”tillbaka till stenåldern” är det ett eko av vad andra presidenter före honom sa redan under Korea-, Vietnamkriget och kriget i Afghanistan.
Samtidigt kan kommentaren ses som en förvarning till det amerikanska folket att även Trumps krig kan bli långvarigt.
– Trots att han redan på krigets 3:e dag förklarade att han redan vunnit kriget.
(Visserligen utan att närmare förklara vad målet med kriget som han vunnit var/är, vilket vi fortfarande inte vet.)

Minnet är kort: Efter andra världskriget har USA inte officiellt förklarat krig via kongressen någon enda gång. Däremot har nästan alla presidenter inlett omfattande militära interventioner. Enligt en analys från Reuters är det bara Gerald Ford (1974-77) och Jimmy Carter (1977–1981) som inte startade eller eskalerade några nya stora internationella konflikter med amerikansk militär närvaro. 
I övrigt marscherar Donald Trump i spåren av sina företrädare:

• Harry S. Truman (Demokrat): Inledde USA:s deltagande i Koreakriget (1950) för att ”rädda landet från kommunisterna”. Truman beslutade att skicka amerikanska trupper utan att be kongressen om en formell krigsförklaring. Han beskrev insatsen som en ”polisaktion” under FN:s beskydd.
  Omkring 36 000–37 000 amerikanska soldater dog under Koreakriget (1950–1953). Utöver de döda skadades över 92 000 amerikaner, och tusentals saknades efter krigsslutet.
  
• Dwight D. Eisenhower (Republikan): Godkände och orkestrerade avsättningen av Irans demokratiske premiärminister Mohammad Mosaddegh 1953, eftersom denne ville nationalisera oljan.
  Eisenhower beslöt även om USA:s intervention av Libanon (1958). Detta för att rädda den pro-västliga regeringen under en politisk kris.
  
• John F. Kennedy (D): Beordrade den s k Grisbuktsinvasionen på Kuba (1961). Ett misslyckat försök att störta Fidel Castro. Kennedy trappade även upp det amerikanska engagemanget i Vietnam under sin korta tid som president (1961–1963).
  
• Lyndon B. Johnson (D): Eskalerade USA:s roll till det fullskaliga kriget i Vietnam efter Tonkinresolutionen 1964.

• Richard Nixon (R):Utvidgade Vietnamkriget till ett amerikanskt krig i hela Indokina. Redan under Kennedy inleddes en hemlig operation  för att stödja den kungliga regeringen i Laos mot kommunistiska Pathet Lao. Under Johnson och Nixon utvecklades detta till historiens mest intensiva bombkampanj per capita för att förstöra den s k Ho Chi Minh-leden.
  Nixon beordrade 1969 hemliga bombningar (Operation Menu) i Kambodja för att slå ut nordvietnamesiska baser. 1970 auktoriserade han en markinvasion (Cambodian Incursion) för att stödja den pro-amerikanska general Lon Nol, vilket utlöste massiva protester hemma i USA. 
  1973 drog Nixon tillbaka de amerikanska trupperna men fred slöts först 1975. Över 58 000 amerikanska soldater dog under Vietnamkriget, medan ytterligare omkring 1 900 saknades.

• Ronald Reagan (R): Inledde USA:s interventioner i bland annat Libanon (1983) och Grenada (Operation Urgent Fury) år 1983.
  
• George H.W. Bush (R):  Invaderade Panama (Operation Just Cause)1989 syftade till att avsätta diktatorn Manuel Noriega, en tidigare CIA-informatör som blivit efterlyst i USA för narkotikasmuggling.
  – Bush den äldre startade även det första amerikanska Gulfkriget (1991) efter Iraks invasion av Kuwait. Även då handlade det om oljan.
  
• Bill Clinton (D): Gav klartecken till USA:s militära insatser i Bosnien (1995) och Kosovo (1999) under det brutala Balkankriget. Insatserna i Bosnien genomfördes utan kongressens godkännande men med stöd av FN:s säkerhetsråd.
  När det gäller Kosovo stoppade Ryssland och Kina insatsen och Clinton och NATO rättfärdigade insatsen som en ”humanitär intervention” för att förhindra folkmord och etisk rensning.
  
  Clinton ärvde dessutom ett amerikanskt engagemang i Somalia (1993)från George H.W. Bush, mest känt genom slaget om Mogadishu (Black Hawk Down). Clinton skickade även trupper för att avsätta militärjuntan i Haiti (1994).Operation Uphold Democracy motiverades med att återinstallera den demokratiskt valde presidenten Jean-Bertrand Aristide.
  Efter bombningarna av USA:s ambassader i Kenya och Tanzania i augusti 1998, svarade Clinton med att avfyra kryssningsmissiler mot mål i både Afghanistan och Sudan (Operation Infinite Reach, 1998). USA bombade bl a Al-Shifa-fabriken i Khartoum. Clinton-administrationen hävdade att fabriken användes för att tillverka kemiska vapen och att den hade kopplingar till Osama bin Laden (vilket det senare visade sig sakna bevis för.
  
• 1998 godkände Clinton även Operation Desert Fox, en fyra dagars bombkampanj mot irakiska militäranläggningar och misstänkta platser för massförstörelsevapen. Det var den mest omfattande attacken mot Irak sedan det första Gulfkriget.
  
• George W. Bush (R):  Startade det amerikanska kriget i Afghanistan (2001) som svar på 11 september-attackerna i USA. Han ledde även in USA i det andra Irakkriget (2003).
  Invasionen motiverades med att Saddam Hussein hade massförstörelsevapen, vilket visade sig vara en medveten lögn.  Kriget övergick i kaos eftersom den gamla maktordningen krossats och ingen ny byggts upp innan amerikanarna och Nato lämnade landet.
  
• Barack Obama (D): Den president i modern tid under vilket USA blandat sig i flest väpnade konflikter (sju olika länder) – åtminstone innan Trump kom tillbaka.
  Obama ärvde krigen i Irak och Afghanistan, men inledde även militära insatser under namnet Operation Odyssey Dawn i Libyen (2011). Obama motiverade insatsen med ett humanitärt mandat från FN:s säkerhetsråd för att upprätthålla en flygförbudszon och skydda civila i Benghazi. Att USA och andra länder lämnade Libyen i ett långvarigt kaos som fortfarande pågår har Obama senare beskrivet  som sitt ”största misstag”.
  
• Donald Trump (R): Slog under sin första presidentperiod (2017–2021) an en nationalistisk och isolationistisk ton med ”Amerika först” som slogan. Vilket inte hindrade att Trump beordrade ett antal militära angrepp långt från den amerikanska kontinenten.
  I april 2017 avfyrade USA 59 Tomahawk-missiler mot den syriska Bashar al-Assad-regimens flygba Shayrat i april 2018 genomförde USA, tillsammans med Storbritannien och Frankrike, precisionsanfall mot tre anläggningar kopplade till Syriens kemvapenprogram. 
  
  Trump fortsatte och intensifierade kampanjen för att utplåna IS kalifat i Irak och Syrien. I oktober 2019 genomförde amerikanska specialförband en räd i nordvästra Syrien som ledde till IS-ledaren al-Baghdadis död.
  I april 2017 beordrade Trump användningen av GBU-43/B (känd som ”alla bombers moder”) mot ett tunnelsystem tillhörande IS i Afghanistan. 
  Under sin första period i Vita huset inledde Trump framför allt anfall mot Iran och dess ombud. januari 2020 beordrade Trump en drönarattack vid Bagdads flygplats som dödade den iranske generalen Qasem Soleimani.
  – Flera flyganfall genomfördes mot iranskstödda milisgrupper i Irak och Syrien som svar på attacker mot amerikansk personal på baser i Mellanöstern. 
  
  Under Trumps första period ökade antalet drönarattacker och flyganfall markant i Somalia, Jemen och i Afghanistan beordrade han utan kongressens godkännande rekordmånga bombningar under 2017–2019 som en del av strategin ”att tvinga talibanerna till förhandlingsbordet”. 
  
• Joe Biden (D): Initierade flera direkta militära insatser utomlands under sitt presidentskap (2021–2025), även om han officiellt arbetade för att avsluta USA:s ”eviga krig”. Under hans tid avslutades USA 20 år långa krig i Afghanistan år 2021, men samma är beordrade Biden flyganfall mot Iran-stödda milisgrupper vid gränsen mellan Syrien och Irak. Detta motiverades som en vedergällning för tidigare raketer mot amerikansk personal i Irak.
  
  Biden godkände även återupptagna drönarattacker mot terrorgruppen al-Shabab i Somalia (2021)efter att ha pausat dessa under de första sex månaderna av sin mandatperiod.
  
• Donald Trump (R): Trots vallöftet att stoppa USA:s militära engagemang utomlands har Trump fortsatt USA:s roll som självutnämnd världspolis med en än mer vulgär retorik än sina föregångare i Vita huset. Med kriget i Mellanöstern har ”fredspresidenten” skrivit in sig som en i raden av amerikanska världspoliser i Vita huset.
  Eller snarare: I den tävlingen har har redan tagit täten.