Måndag: ALICE, välkommen till världen – och till en blåsig udde

Mamma Meli och Alice

Hon: jag har blivit mormor!!! Har bästa bonusbarnbarnen redan, men de är alla snart tonåringar nu så detta känns väldigt nytt och spännande. Hur små är de nu igen…

Bara en till…

Han: Hurra, det blev en baby!
Det var faktiskt jag som fick det glada meddelandet först på udden, eftersom jag vaknade redan 04:55.
Alice, jag lovar på stående fot att försöka bli en snäll bonusmorfar. Eftersom du har två mammor och moderna familjer ser ut som de gör vet jag att jag delar denna ambition med åtminstone 3 andra stolta morfädrar.
Känns bra att veta att du även har morfar Ellafi, Johan och Johan.

Kanske är det lite tidigt, men jag utgår från att du Alice snart kommer och hälsar på. Därför är det lika bra att jag redan nu förklarar hur det här med havet fungerar på udden.
För egen del har jag nämligen funderat ganska mycket över varför sjön varit så vresigt den gångna veckan. Just idag, till din ära (?), sjunker havet undan, udden återuppstår. Men ganska långsamt och det stora perspektivet tror vi oss förstå: Klimatet förändras och det påverkar även havet. En global uppvärmning leder även till att glaciärer och landisar smälter fortare än de byggs på. Följden blir en global höjning av medelvattenståndet i havet. Effekterna av den globala havsnivåhöjningen blir mest märkbara i södra Sverige, där landhöjningen är mycket liten, medan effekterna är desto mindre i norra Sverige där landhöjningen är stor.

Skriver SMHI på sin hemsida.
– Typ i Sippmikk, tänker jag. Å andra sidan är vattennivån där bevisligen helt människans verk.
Sippmikk kommer du förhoppningsvis också att besöka (kanske i mormor Kerstins sällskap, hon har heller aldrig satt sin fot där) och då ska du veta att det är motpolen till vår udde.
Sippmikk är klanen Engbergs tillhåll i Frostviken i norra Jämtland, som pappa och mamma på 1950-talet byggde sig under tiden som kraftverksbyggare i Blåsjöfallet. Vår stuga ligger vi en liten tjärn som blev en damm när kraftverket byggdes. Där är vi vana vid att vattnet stiger och sjunker – och det helt i enlighet med vattenkraftens behov av magasinerad energi.
Där uppe i fjällvärlden kan vi verkligen säga att vattennivån till 100 procent beror på människans inverkan – inklusive att bemästra snömängdens inverkan på vårfloderna.

Men det har inget med klimatförändringarna att göra. Inte ens Trump (hoppas du slipper honom) skulle kunna hävda att det är naturens gång som får Sippmikkstjärnen att fyllas eller tömmas. Här på udden är det andra krafter i rörelse. Den 26 februari 2020 låg vattennivån i Kalmarsund som högst 95 cm över normalnivån. Effekterna av det har vi visat tidigare i bloggen (se …).
– Så vad beror den höga vattennivån på just nu?
Efter att ha läst har bonusmorfar identifierat 7 faktorer:

1. INRINNINGEN I ÖSTERSJÖN: De senaste veckorna har vi haft sydlig och sydostlig vind. Det betyder att det runnit in mer vatten genom Öresund än det runnit ut.
Enligt SMHI är den årliga medeltillrinningen till Östersjön är 440 km³/år, nederbörden är 225 km³/år och avdunstningen är -185 km³/år. Nettot om 480 km³/år rinner ut genom sunden – men just nu blåser det alltså in vatten i Östersjön.
En solig dag när du besöker udden kanske vattnet rinner ut i Atlanten igen.

2. LUFTTRYCKET: Jo, det är sant. Även lufttrycket påverkar havsnivån. Vattenståndet är ofta högt under höst och vinter då det är många lågtryck och västvindar men lågt under vår och sommar då det ofta är högtryck och svaga vindar.
Lufttrycksmedelvärdet är 1013 hPa, men eftersom lufttrycket ett normalt år varierar mellan 950 hPa och 1050 hPa så varierar vattenståndet på grund av detta mellan +63 cm och -37 cm.

Lufttrycket mäts med barometer (jag ska visa dig vår) och anges numera i hektopascal, förkortat hPa. Före år 1986 användes i Sverige fortfarande enheten millibar, förkortat mb. Det är mycket lätt att omvandla mellan hektopascal och millibar, 1 millibar är nämligen exakt lika med 1 hektopascal.
SMHI påpekar att Östersjöns vattenyta kan luta mycket från norr till söder, väster till öster. Vid djupa lågtryckspassager över Bottenviken samtidigt som lufttrycket är högt över södra Östersjön kan en nivåskillnad på upp mot 2 meter förekomma.
Just idag är lufttrycket i Kalmarsund kring 993.1 hPa, vilket alltså är en av flera faktorer bakom den höjda havsnivån på udden.

Havet tar och ger. remsan av tång är bra gödsel.


3. LUFTTEMPERATUREN: Världshaven stiger och det beror i grunden på att temperaturen i luften stiger. Flera fysikaliska processer som rör vatten och is påverkas av höjda lufttemperaturer och medför att havsnivån stiger.
I ett varmare klimat stiger havets medelnivå successivt. Under februari 2020 har medeltemperaturen i Kalmarsund legat 3 grader högre än normalt (= normalvärdet 1969-1990).

4. VATTENTEMPERATUREN: När temperaturen i atmosfären stiger blir också havet varmare. Då utvidgar sig havsvattnet och tar mera plats, så kallad termisk expansion.
Nästan alla material har en positiv utvidgningskoefficient, dvs det utvidgar sig med stigande värme. Ett undantag är vatten vars volym minskar mellan fryspunkt och 4 °C. Men när detta skrivs är ytvattentemperaturen runt omkring udden +4,9 grader.

Den höjda vattentemperaturens betydelse för havsnivån ska nu inte överdrivas – expansionskoefficienten är 2.1e-4 / °C, d.v.s vatten expanderar 0.021% per grad. Globalt har dock haven blivit stadigt varmare ända sedan 1970-talet. I Östersjöområdet väntas medelårstemperaturen stiga 3-5 grader till år 2100. Den största delen av uppvärmningen kommer att ske i norra och östra delarna under vintermånaderna och i de södra delarna under sommarhalvåret. I Östersjön kommer höjningen att vara mindre än på västkusten, eftersom Östersjökusten har landhöjning som motverkar havsnivåhöjningen.

5. DEN GLOBALA HAVSHÖJNINGEN: IPCC visar i sin Specialrapport om haven och kryosfären i ett förändrat klimat (2019) att den genomsnittliga havsnivån globalt har stigit med 0.16 meter mellan åren 1902 och 2015. De två viktigaste bidragen till havshöjningen runt Sveriges kust är samspelet mellan den globala havsnivåhöjningen och landhöjningen.Den avvägda landhöjningen i Kalmartrakten är 2,0 mm/år.
Denna landhöjning motverkar höjningen av havsnivån – som över tid varit drygt 3 mm/år i vårt län. ”Än så länge är det jämna steg”, skriver Länsstyrelsen Kalmar län i sin Regional handlingsplan för klimatanpassning Kalmar län.”Problemet är att havsnivåhöjningen ökar samtidigt som landhöjningen avtar.”

Vågorna tog med sig delar av potatislandet.

6. VINDARNA: Med vindens hjälp pressas vatten mot kusterna och höjer vattennivån vid land. Högt vattenstånd på västkusten orsakat av vinden och/eller lufttrycket gör att vatten rinner in till Östersjön via Öresund och Bälten, skriver SMHI.
Denna process kan höja Östersjöns vattenstånd med flera decimeter, hävdar SMHI. Vinden påverkar även de kortvariga variationer i havsvattenståndet i samband med vågor och dyningar. Man brukar använda begreppen vindstuvning, vindfyllning och vindvågor.

Under vintern 2006-2007 var vattenståndet i Östersjön mycket högre än normalt under lång tid på grund av just vindfyllning. Det gav ett rekord i långvarigt högt vattenstånd vid Landsort då havsnivån låg över +40 cm under 54 dagar. Och nu är havsnivån 62-67 cm över normalnivån i Kalmar och 67-70 cm i Kungshomsfort som är SMHI:s andra mätstation i vårt närområde. Den 25 februari när udden försvann i havet låg vinden rakt på från öster. Vår lilla vik blev en del av havet och om inte tången lagt sig som en skyddande vall hade vinden drivit upp vågorna mot vår stora veranda.
– Vi har väldigt mycket vatten i Östersjön, sa Sandra Firstedt, oceanograf på SMHI.
Så sant.

7. KALMARSUND: Ytterligare en faktor för höga havsnivåer är att Kalmarsund är Östersjöns smala midja. Minsta avståndet mellan Öland och fastlandet är cirka 3 kilometer och midjan har visat sig vara en faktor i sig. Den 4 januari år 2017 drog en nordlig vind uppifrån Bottenhavet. Vid Ölands norra udde noterades vid 09-tiden 30 meter per sekund i vindbyarna som pressade enorma vattenmängder in i Kalmarsund. Vid 15-tiden på eftermiddagen utfärdades en klass 2-varning för mycket högt vattenstånd i södra Östersjön samt för stormbyar i Kalmarsund.
– Rekordhög nivå, vid stormen Per var det högt men det här är säkert 15 centimeter högre, konstaterade Hans Johannesson, servicechef Borgholm Energi, på morgonen och hade då stängt av hamnområdet i Borgholm.

Orkanen Per, alternativt Stormen Per, eller Januaristormen 2007, var ett kraftigt lågtryck som under tio år tidigare, den 14 januari år 2007, drabbade Götaland och Svealand. Blekinge, Halland, Småland, Västergötland, Östergötland, Öland och Gotland drabbades hårdast av vindarna.
Men det här var alltså värre. Vi upplevde det på plats på udden. Vi firade nyår och vattnet steg omkring oss. Vi visste att i viken hade vattnet stigit över vägen ut ur Skeppevik. Samtidigt försvann elen – i åtta timmar. Vi satt vid fönstren mot havet med tända ljus. Som tur var upptäckte vi att batteriet i svärmors gamla transistor fortfarande fungerade och vi kunde lyssna på P4 Kalmar, som höll oss informerade om vad som hände där utanför vår begränsade arkipelag.

4 januari 2017.

Havet steg 1,54 meter hos oss och sjön gick till och med upp förbi flaggstången som blivit vårt vattenmärke vid extremt väder. Båten lyftes upp på soldäcket. När eldningstunnan, som jag fått av Calle Bojfors, gled ut i havet blev jag förbannad och rusade ut i vattnet och ingrep mot naturens gång.

Tre år senare har havet visat att det är utsatt för en rad samverkande faktorer. Så här långt har vi kommit undan med skräckblandad förtjusning – och ett kvaddat potatisland. Å andra sidan är strandlinjen nu rensad från fjolårsgräs och den långa randen av kvarlämnad sjötång blir utmärkt som gödsel i odlingsbäddarna.

PS: Kära Alice, det blev kanske en lite lång föreläsning så här första dan i resten av ditt liv. Ovanstående är dock inget inlägg i debatten om klimatförändringarna, som Greta och andra ungdomar diskuterar just nu. Men om vi vidgar perspektivet något: Atmosfäriska floder, den så kallade Pineapple Express, finns på nästan varje kust i världen och sammanhanget läser din bonusmorfar (kalla mig gärna Pappa Peppe eller Don Peppe) i Financial times att Atmospheric rivers are blamed for flooding”: A little-understood weather phenomenon called “atmospheric rivers” — water carried across the Atlantic by strong winds as long streams of vapour — could be central to understanding the severe recent flooding in Europe.

Men det kanske vi kan prata mer om när du lärt dig engelska. Antar att det först blir några dåliga göteborgsskämt…

Hon: ja Alice, såhär långrandig är morfar Peppe, ibland. Men mormor Kerstin kan berätta att hon inte heller orkar läsa allt, eller lyssna på alla föreläsningar med båda öronen öppna. Men det kan bli vår hemlis.

Publicerat av

2 reaktioner till “Måndag: ALICE, välkommen till världen – och till en blåsig udde

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s