Hon: sommaren är tillbaka och badviken måste rensas. Högvatten och mängder av tång har blåst in. Fortfarande bara 15 grader i vattnet men det är bara att hoppa i.

Jodå, jag dök i med huvudet först också. Och därute är det fin sand och ingen tång. Pust!

Och vresrosen blommar fint igen, så nu går den både i rosa från rosorna och i rött från nyponen. En underbar söndag helt enkelt!!

… och så gav ny teknik tillbaka en kilometer blomsteräng

Han: Mattram kommer från Balkan. Hon tillhör alltså en invandrargrupp som ingen pratar om idag.
– Dom verkar liksom ha smält in och blivit en naturlig del av ”de svenska värderingarna”. 
Detsamma gäller Mattram. Hon väcker ingen särskild uppmärksamhet trots att hon och hennes släkt i sommar har invaderat udden.
Det kan vi tacka teknikutvecklingen för.
– Torsnet!

Man behöver inte vara Fader Brown eller unge Will i Grantchester för att följa spåren av ett brott.
– Hur?
– Elementärt, käre Watson.
När Torsnet grävde ner fiberkabeln på udden och in åt viken, fyllde man upp det smala diket med matjord från någon bonde i närheten.
Och med den kom både mattram och vallmofrön.

I hela området skapades en flera kilometer smal rätlinjig blomsteräng längs vägarna med mattram, åkervädd, löktrav, måror, cikoria, rödklint, blåklockorna, renfana, rölleka, vallmo som nu har vissnat, men som under sommarveckorna gav nytt liv åt ett stugområde där kal grässvål och invasiva robotgräsklippare flyttar fram sina positioner.
Vi får se om maktbalansen ändras mellan vilt och hunsat. Om du inte vet vad mattram är, så tänk prästkrage. Ofta förväxlas den med kamomill, men det finns en viktig skillnad:
– Om kamomill doftar äpple luktar mattram som smutsiga strumpor doftar framåt hösten, medger även mattramentusiasten.

I övrigt är det bara ett vackert ogräs. Därmed per definition baktalad och underskattad i vår konstgjorda villakultur.
Linné gav blomman släktnamnet Tanacetum, ett namn som går tillbaka till grekiskans athanasia = odödlig, evigt liv. Detta sannolikt med tanke på livskraften och den långa blomningstiden.
Förnamnet parthenos = flicka, jungfru, vilket tros syfta på att de gamla grekerna använde mattram som botemedel mot ”kvinnosjukdomar”.
Parthenolide är till exempel verksamt mot herpes. Förr kokade man dessutom blombladen mot hög feber, migrän, magproblem och till med Läkemedelsverket erkänner mattram som migränmedicin. 
– Den duger även mot gamla gubbars tilltagande artrit, faktisk.
Särskilt om några blomblad får stå några veckor på hyllan i en liten flaska.

Här ute på den torra udden är vi särskilt glada över vallmon. Till historien hör nämligen att jag i flera år försökt plantera denna min vilda favoritblomma, den växte i farmors stora trädgård i Skön utanför Sundsvall.
Men njet, inget har kommit upp – förrän Torsnet tog hjälp av ny teknik för att återskapa gammal natur.
Natur & kultur – två sidor av samma guldmynt!

Vi ses nästa sommar!