Torsdag: Eddie, det här gör vi om!

Är du med…

Hon: eftersom Eddies husse och matte är lite krassliga tog vi tillfället i akt och erbjöd oss att ta med honom ut på långpromenad i skogen. Som han är van att matte annars gör var dag.

Jadå, jag är med!

Två dagar med Eddie har det hittills blivit (typ 7000 steg per dag). Eller vi och vi, igår följde han med, idag gick vi ensamma. Lugnt och skönt, ingen stress. Det här gör vi om Eddie, bara skäll så kommer jag!

Lite hetsigare igår, viktigt samtal från banken väntades, och missades…

Efter dagens skogspromenad har jag mest rensat ogräs i pallkragarna, de ska göras iordning inför vintersäsongen. Vitlök och sallad ska i jorden före tjälen kommer. Vilket förhoppningsvis dröjer ett bra tag…

Tomatlandet som nu helt har tagits över av krassen få dock vara. För vackert att ”skövlas”:

Han: Medan hon tog sin promenad med Edgar gjorde jag ett besök i ateljén. Såg ut som om någon arbetat där sen sist. Ville inte störa, så jag gick in i torpet och mätte upp en tänkt bokhylla istället.
Fortfarande väntar 40 boklådor att bli uppackade och jag tänker fullfölja det arbete som Jocke Jobs inledde på udden.

Jocke, designern.


Nu till dagens långa tanke: Jag har en favorit bland mina T-shirts (det heter T-tröja på svenska). Den är i bomull. Gråvit, urtvättad, ständigt skrynklig, vilket den inte var år 1989 när vår marknadschef Ulrika Ekman fick för sig att vi skulle fira att vår tidning fyllde 40 år – dvs äldre än de flesta av oss i besättningen som några år senare förärades med Stora Journalistpriset.
– Love, Peace and Understanding!

Tröjan följer mig på resor. Men nu inser jag att den – och alla andra som fyllt min låda sedan dess – är mer berest än jag.
Redan innan vi träffades hade min T-tröja sett fler länder än jag.
– Och det visste femteklassarna i Emmaboda innan jag fattade det.

Läser på Barometerns Emmabodasida (sidan 13) att ungarna i femte klass som besökte Möjligheternas hus i veckan fick lära sig hur en t-tröjas livscykel ser ut – innan den hamnar i min rullväska:
– Bomullen odlas oftast i Pakistan, Uzbekistan eller Mali. Där är det mycket varmt och torrt och det går åt enorma mängder vatten för att kunna odla bomullen. När bomullen har skördats fraktas den till spinnerier i Indonesien där bomullen tvättas och färgas.

Det berättar Camilla Deverud som jobbar med återvinning och resandet slutar inte där.
– Efter Indonesien fraktas bomullen till Colombia i Sydamerika för vidare behandling.
Därefter fraktas den tillbaka till Asien; till Bangladesh och där vävs den till tyg och sys till t-shirts.
Plaggen fraktas sedan med båt till Europa.
– Vilken tripp jorden runt!

Det hade jag ingen aaaning om, som Olof Palme sa när han fick veta vad en liter mjölk kostade i hans Sverige.
Dagens slutsats:
– Sanningen är konkret och bildning handlar ofta om att läsa små nyheter långt inne i tidningen.

Hon (igen): glömde ju visa den fina fjällskivlingen jag plockade utanför Chateau Margareta tidigare idag. Den var jättestor, fattar inte att jag inte sett den tidigare. Brukar ta dem innan hatten slagit ut.

Men det var egentligen ganska bra, för den var otroligt fin inuti trots sin storlek. Inte en mask i sikte. Och varsin liten svampmacka räckte den till dessutom. Mums!

Publicerat av

Lämna en kommentar