Fredag: Om det där gud gjorde efter veckans jobb

Han: Jag märker att jag här på bloggen ofta återkommer till arbetet.”Motsatsen till arbete är inte passivitet”, skriver jag den 22 juni 2021. ”Den viktiga gränsen går mellan nödvändigt arbete och icke-nödvändigt arbete.”
Även en hobbypsykolog inser att mina besvärjelser sker i relief mot hennes nödvändiga arbete med tomat- och chiliodlingarna.
Nu har jag bestämt mig att bygga en icke-nödvändig trädgård baserad på icke nödvändiga växter och så lite nödvändigt arbete som möjligt.
– Välkommen till min Havsträdgård!

Som man har jag naturligtvis tänkt mer än jag arbetat. Jag vill därför att min trädgård ska ses i ett större sammanhang. Enligt de tre ökenreligionerna skapade Gud världen på sex dagar innan han tog ledigt, en livslång ledighet som inte uteslöt aktivitet för nöjes skull.
Åtminstone om vi ska tro författaren Jamaica Kincaid, vilket jag gärna gör en vårdag som denna:”Det var veckan efter den här skapelsen, på den åttonde dagen, som problemen började; ensamheten kom.”

Så Gud bestämde sig för att skapa en trädgård och delade in den i fyra delar (den klassiska fyrkantsmodellen som fortfarande är standard när trädgårdar ritas).”Jag har senare insett att under hela den tid människan haft ett förhållande till trädgården har planritningen från Eden gestaltats på samma sätt i den”, konstaterar Kincaid.
– Men det viktiga var att Gud planterade två träd: Livets träd och Kunskapens träd.
Livets träd representerar jordbruket, livsmedelproduktionen och därmed det nödvändiga arbetet.
– Kunskapens träd står däremot för trädgårdskonsten och det slappa, o-nödvändiga arbetet.

Med Jamaica Kincaids ord: ”Vi odlar mat, och när det uppstått ett överskott, skapar vi rum för kontemplation, en trädgård av växter som inte är nödvändiga för den fysiska överlevnaden. Att vi är medvetna om detta faktum ger trädgården dess särskilda, kraftfulla roll i våra liv och våra fantasier.”

Lite pretto kanske, men den gammaltestamentliga guden var ju en pompös typ. För egen del nöjer jag med att återanvända det gamla potatislandet. Havet gav mig den gödning jag behöver i form av blåstången. Och i helgen har jag börjat fylla havsträdgården med anspråkslösa plantor från Nättraby, typ verbena (Verbena bonariensis) och lavendel (Lavandula stoechas). Dessutom plockade hon fram en annan slags lavendel som vi fått av Tomat-Hasse.
Sedan tidigare växer här en Jostabuske; en korsning mellan krusbär och vinbär som vi också fått av Tomat-Hasse och som överlevt minst fyra år på denna utsatta plats nära havet.

I fjol planterade vi tre havtorn. Detta för att skyla över en massaker på vildrosorna och en rosenhagtorn, tyvärr.
– Visserligen lever vi en tid när det är viktigt med kön – eller så det plötsligt det det är, väldigt väldigt viktigt.
Bland havtorn är det under alla förhållanden viktigt för att de blomma.
Därför har vi döpt våra till Romeo och Julia och Sirola.

I Havsträdgården finns dessutom redan en kraftig vinbärsbuske från Ljungbyholm och två spretiga buskar Gult hösthallon (Rubus idae) som det ännu är oklart om de överlevt vintern.
Mer ska det bli.
– Sysslolös vill (en) man ju inte vara även om han inte arbetar.

Hon: Hatar att vara trendig, skapa en är okej, men haka på när den når sitt crescendo känns lite b… men nu föll jag ändå och köpte två Dahlia-lökar på Blekingeplantan igår.

Planterade dem i varsin stor kruka, satte även några små ”lökar” som ramlat av de stora i några mindre krukor. Undrar om det funkar…? Varför hänger en massa små knölar fast från den stora? Måste nog läsa på…

Ska kanske erkänna att vi planterade nio stycken lökar i en pallkrage för flera år sedan, före det var trendigt med Dahlior (just det, jag var ju faktiskt först…). Men de tog vi inte upp på hösten så alla frös. Därav kommer dessa stå o krukor! Så mycket har jag i alla fall lärt mig sedan innan. Hoppas nu dessa kommer upp!!!

Han, igen: Jag återkommer till det här med arbete, nu på högre nivå. ”Min åsikt är att facken ska vara med och bedöma om det behövs utländsk arbetskraft i en bransch. Och de som kommer hit måste också omfattas av kollektivavtal”, dundrar en fackföreningsledare och kräver minimilöner för utländsk arbetskraft på invandrare på 31 700 kronor.
– Typiskt sossefacket, kvider direktörerna i Svenskt Näringsliv och de får som vanligt stöd från de borgerliga partierna: ”Grunden för Sveriges välstånd är en marknadsekonomi baserad på enskilt ägande och avtalsfrihet. Det är den fria ekonomins institutioner som möjliggör det risktagande som är grunden i allt företagande och entreprenörskap …en överreglerad ekonomi har hämmat tillväxt och jobbskapande och ibland drivit ekonomin in i kris.”

52 miljarder kronor. Så mycket tillförde arbetskraftsinvandringen till svensk BNP under 2023, visar nya siffror som Svenskt Näringsliv tagit fram. Det är en ökning med 8 miljarder kronor jämfört med året innan. Dessutom bidrar arbetskraftsinvandringen med 17 miljarder i skatteintäkter, vilket är en höjning med två miljarder kronor jämfört med föregående år.
Till saken hör också att över 50 procent av dem som omfattas av det höjda lönegolvet är dessutom akademiker och ytterligare 26 procent är dessutom högkvalificerade yrkesarbetare, enligt Svenskt Näringslivs rapport. ”Höjningen av lönegolvet kommer att leda till 1,9 miljarder mindre skatteintäkter nästa år. Så mycket för respekt för skatte­betalarnas pengar.”

Men facket ger sig inte: ”Det här är ett viktigt steg i arbetet med att skärpa villkoren för lågkvalificerad arbetskraftsinvandring och samtidigt underlätta och förbättra reglerna för högkvalificerad arbetskrafts­invandring”, hävdar LO:s ordförande …
– Pucko! Under vilken sten har du sovit de senaste åren?

Det är inte LO och fackföreningsbossarna som kräver skärpta krav för utländsk arbetskraftsinvandring och en minimilön på 31 700 kronor. Det är den moderatledda regeringen och migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) som år 2024 tagit över fackets gamla argument att staten vet vad som är bäst för svenska företag – i strid med direktörerna i Svenskt Näringsliv.
– Pilutta dig!

PS: Sant är att det patosfyllda citatet om ”den fria ekonomin” ovan är hämtat ur Moderaternas program.