
Han: Det bor en skabbig gammal kråka på udden. Jag har berättat om henne förut, för hon är lite speciell.
Jag kallar henne för Änkedrottningen och hon har bott här lika länge som jag.
– I mina ögon har hon blivit en symbol för att även till synes oövervinnerliga imperier går under.
Av det skälet får hon mig tyvärr dagligen tänka på Putin.
Orsaken är att även hon är bärare av den dubbelhövdade örnen.
Enligt en kort men intensivt genomförd pr-kampanj i sociala medier hävdas att alla män tänker på Romarriket.
Ingen pratar däremot längre om Huset Habsburg, trots att det under 700 år (1278 – 1918) var Europas dominerande dynasti.
Ett imperium som växte genom krig på slagfältet och fredsuppgörelser i kungliga sängkammare och som vid sitt zenit blev ”ett välde där solen aldrig gick”.
– Men som alla imperier som expanderar genom krig och förtryck gick det åt helvete även för det habsburgska väldet. Drömmen om Griff nach der Weltmacht (grepp om världsherravälde) blev till slut en mardröm även för den härskande klicken.
Det habsburgska väldets främsta symbol var dubbelörnen:


Dubbelörnen. En symbol för ett ett imperium som gått under och ett som kommer att gå under.

Även Putin bygger sitt ryska imperium under flagg med den dubbelhövdade örnen, en blodfläckad symbol som han hämtat upp från de gamla ryska tsarerna.
– Putins dubbelhövdade örn är nämligen ett arv från den förste tsaren Ivan III:s tid på 1400-talet. De ursprungliga färgerna vitt och guld byttes till svart i början av 1700-talet, enligt habsburgsk förebild.
Putinisternas förnyelse består i att flaggan nu röd och örnen vit eller gul.

Egentligen är det bara det jag ville berätta:
– Här på udden bor en gammal luggsliten kråka som vaggar omkring med en skabbig version av imperiebyggarnas symbol tecknad över bröstet.
Det finns de som undrar varför jag inte jagar bort henne.
I brist på ett bättre svar: Det finns en skillnad i kråksången som gör att jag accepterar hennes närvaro:
– Även Änkedrottningen försöker roffa åt sig av de frön och ostrester som vi varje morgon serverar uddens småfåglar.
Men.
Och det är ett viktigt men för mig: Till skillnad från Putin, skäms Änkedrottningen åtminstone för att hon är en gemen tjuv.
Så är det.
Kråkor är kloka*, de kan lära sig att skilja på mitt och ditt och Änkedrottningen har lärt sig att det finns gränser.
Hon bor här också, tallarna, snåret och strandremsan tillhör alla.
– Men hon vet att vårt verandadäck är befriat område. Därför räcker det att jag harklar mig för att hon ska lämna andras brödsmulor i fred.

Andra vill se henne död. Jag vill tro att historien har lärt henne att vår fredliga samexistens bygger på att vi respekterar varandras gränser.
______
*Att kråkor anses vara ovanligt intelligenta beror på att de, liksom människan, har en veckad hjärnbark. Det anses ge båda arterna en förmåga att analysera, memorera och lösa problem.

Dagens väderrapport: Hyggligt uteväder. Frisk bris från söder, 3-4 grader och mulet, säger Sjöräddningens kustväder. Men just nu (14:15) tittar solen fram på blå himmel.
Hon: Snarare kuling, sydlig, värsta vinden enligt min mamma. Jag håller med. Inte lä någonstans, och solen har inte lyckats värma upp tillräckligt när den varit framme. Vilket den brukar så här års.
– Stod ändå ute och planterade om tomater, men de fick komma in i värmen när det var gjort.

Brukar annars flytta ut de omskolade i växthusen, fast det är tämligen fullt där också, men framförallt för att det varit så kalla nätter nu. De skulle få för stor chock.

Sover illa, vaknar om nätterna och undrar om fläkten och ljusen lyckas hålla värmen därinne. I förrgår natt var det knappt, den hårda nordliga vinden gjorde att fläkten inte hjälpte nästan alls. Var bara ett par grader därinne. Konstigt nog har den enda gurkan jag flyttat ut överlevt. Men inte mycket mer, växer inte alls till skillnad från de som står inne.
– Kom igen nu våren!!!

Blev soffan och senaste Vogue efter ett par timmar ute i kylan. Luther gillar det inte, men å andra sidan var det längesedan jag uppdaterade mig på senaste modet. Kan behövas på en blåsig udde också, och snart bär det av till Atens riviera.
Han igen: Ja vad säger man? Inte mig emot.

Publicerat av