Tisdag: Idag firar vi vänsterns dag

Han: Plötsligt händer det. En sparvhök flyger förbi våra fönster, någon meter över havsytan. Den slår sig ner på hennes tomatstöd. Sparvhöken är en stannfågel men det var länge sen vi såg den här ute på udden. Självklart ryckte bloggredaktören ut för dokumentation:

Tyvärr blev det ett kort besök. En dag senare hittar jag resterna:

Mordkommissionen rycker förstås ut, frivilliga underrättelsetjänsten kallas in. Ingen är gripen men en misstänkt har identifierats.
– En ung duvhök har iakttagits nära brottsplatsen.
Även om den är mindre än offret, så är hypotesen tills vidare att sparvhöken slagits av sin kusin. Skadorna på huvud och bröst pekar i den riktningen.
– Duvhannen är en aggressiv jägare som även ger sig på större rovfåglar.
Men det bör tilläggas att även ”the usual suspects” finns med i bilden:
– Idag hovrade en stor havsörn över havet.
Om den har alibi för morddagen framgår inte av telegrammen.

Nu till någonting helt annat. Jag har alltid varit vänster, även under tider när vänstern inte längre är med mig som den velige opportunist jag alltid varit.
– Idag är det De Vänsterhäntas Dag.

Jag erkänner: Jag är medlem i ”The Lefthanders Club”. Det är faktiskt en av få klubbar jag fortfarande tillhör.
Jag har alltså kommit ut ur garderoben, men jag vet inte om jag får vara med i festligheterna idag.
– Det beror på att jag inte är en äkta vänster.
Jag tillhör nämligen en minoritet inom en minoritet.

Det är en defekt jag ärvt av min far och det är ett tveksamt arv jag lämnat till några av mina barn.
Om detta har jag skrivit. Eftersom vi är bortbjudna för att fira större segrar hänvisar jag till nedanstående text om ”stygghanden”.
Du hittar bekännelsen här.