
Han: ”Man inser att man är gammal när ljusen på tårtan kostar mer än tårtan” är en käck kommentar som tillskrivs skådespelaren Bob Hope.
Hope blev 100 år, vilket inte hindrar att det numera bara är gamla gubbar som kommer ihåg honom.
– För egen del inser jag att många månvarv passerat när gamla kompisar dyker upp som tv-serier.

”The Pirate Bay” heter en ny dramaserie på SVT som drar igång i kväll. Serien har regisserats av Jens Sjögren. Simon Gregor Carlsson spelar Peter Sunde, dåtidens digitala version av Jack Sparrow för unga nätsurfare.
– En simpel tjuv för andra.
Helena Bergström spelar advokaten Monique Wadsted, ombud för den amerikanska filmbranschen. Hon som satte dit piraterna för stöld av filmer, musik och andra kreativa människors arbete.
– Det sägs att Bergström för första gången på 30 år tvingades provfilma för att få rollen – eftersom ”ämnet kändes så viktigt”.

Historien om nätpiraterna går tillbaka till år 2003 – samma år som Bob Hope gick ur tiden. Enligt textreklamen startade The Pirate Bay som ” en skolåda med en dator i”, men det skulle inte dröja länge innan fildelningssajten skulle förändra ”hela världens förhållande till internet”.
Enligt min mening är det en av många legender.
–Jag vet, för när det begav sig var jag en av ideologibyggarna i den så kallade Nya ekonomin.
Om detta har jag skrivit och pratat.
När det gäller SVT:s dramaserie intresserar jag mig mest för den lilla historien i den stora:
– Helena Bergströms rollfigur.
Detta av personliga skäl.

Jag har i princip skrivit dagliga krönikor på nätet sedan år 1998. Det mesta har försvunnit ut i cyberrymden, ty det är inte sant att allt blir kvar på internet.
– Det räcker att någon stor medieägare släcker ner en server så försvinner historien.
Ironiskt nog blir det kvar som skrivits ut på papper.
Därför vet jag att den 20 februari år 2009 gör jag en dagsnotering :
”Skickar ett SMS till Monique Wadsted: ’Lycka till i morgon!’.
– Tack gullet! svarar Sveriges just nu mest omtalade advokat. Jag förstår varför småkillarna kallar henne ’Monique Milf’…”
Jag medger, somliga anteckningar förblir obegripliga. Bläddrar jag vidare bland kopierade gamla dagsnoteringar får det där med ’Monique Milf’ sin förklaring. År 2004 företrädde advokat Monique Wadsted Robert Gustafsson, Johan Rheborg, Henrik Schyffert och de andra pojkarna i Killinggänget i rätten efter att begravningstjänsten Fonus stämt dem för parodin i Spermaharen.
– Vad juridiken handlade om har jag glömt, men grabbgänget vann.
En sak minns jag; under en uppsluppen segerskål på Sturehof avslöjade en mycket säker källa att var det de fnittrande killingarna som med beundran tilldelat sin försvarare detta inte helt rumsrena epitet.
Det sexistiska begreppet introducerades i internetkulturen (och i filmen The American Pie) vid slutet av förra seklet. Möjligen användes därför beteckningen även av pojkarna i The Pirate Bay.
– Om än med en bitchigare underton.
Åren 2007–2009 skapade nämligen advokat Wadsted krigsrubriker när hon företrädde amerikanska filmbolag i rättsprocesser mot den svenska fildelarsajten.
Det är inför den förhandlingen jag skickar mitt glada tillrop ovan. Två månader senare döms de ansvariga bakom Pirate Bay till ett års fängelse vardera samt ett skadestånd på 30 miljoner kronor.
– Det är den fajten SVT:s dramaserie handlar om.

Att jag håller på Helena Bergströms rollfigur torde ha framgått. Det är både personligt och privat. Till skillnad från nyhetsjournlister ska försvarsadvokater vara partiska; de ska ta ställning och Monique är förvarsvarsadvokaten personifierad.
Monique Wadsted har företrätt Swedish Match i ett mål i Högsta domstolen om gränsen mellan yttrandefrihet och reklam. Därutöver har hon företrätt Duracell mot Philips, KF mot Gillette, Canal+ mot TV1000, Duka mot Bodum
– Hon har aldrig backat undan från de svåra målen.
Därför valde hon att företräda de impopulära Scientologerna i den uppmärksammade rättstvisten kring de s.k. NOT- dokumenten. Hon har försvarat skribenten Alex Schulman för upphovsrättsintrång.
– Det vill säga som i Pirate Baymålet, fast tvärtom.
Efter häxjakten under #metoo-kampanjen hösten 2017 företrädde hon framgångsrikt den anklagade journalisten Fredrik Virtanen mot de medier som bröt mot sina egna namnpubliceringsregler.
– Hennes egen princip:
”Mitt uppdrag är att hitta min klients sanning och få domaren att omfamna den”, konstaterade Monique i en av många intervjuer.

Och visst är även jag partisk. Jag har känt Monique sedan hon en dag i början av 1990-talet satt i mitt redaktörsrum och sa att hon tyckte att min tidning borde ha en stående spalt om Juridik & Media.
– Och att hon visste vem som borde skriva den.
Så blev det och ur det samarbetet växte vänskapen. Monique deltog bland en mycket liten krets på vårt bröllop i Palma. Men kanske mest personligt av allt:
– Jag har målat hennes porträtt.
Helt enkelt var det inte. Jag gjorde sju olika försök. Problemet: Hur förena min egen privata bild av Monique med den offentliga version av en framgångsrik advokat, ledamot av Advokatsamfundets rättssäkerhetsråd, IT-kommissionens Rättsobservatorium, Näringslivets Delegation för Marknadsrätt med mera, med mera.
Och dessutom:
– Hur förhålla mig till myten om ”Monique Milf”?
Mitt svar:
– Man försöker få korn på något och bara måla.
Återstår att se om Helena Bergströms rolltolkning komplicerar bilden ytterligare
Hon: Ja hon är ju en superduktig skådespelerska, men inte är de lika till utseendet…

Malt sista omgången av Chiliblandningen idag, de chilis som nu är kvar passar bäst till chili(fisk)blandningen. Den ska jag mala mer av. Men frågan är om det inte blev för mycket av dem och för lite av ”bestsellerns” chilisorter. Förra året var det tvärtom. Gör om gör rätt!

Stora skinkgrytan blev i alla fall nästan full, nu ska de bara fyllas på burk och och få etiketter.
Han igen, som man ropar får (en) man ibland svar:


Publicerat av