Söndag: Stort och smått under 2024

Han: Hur kommer vi att minnas 2024? Några nedslag: Här på udden blåste det ovanligt många dagar. Någon vinter blev det inte heller. Fortfarande är havet hitom Fimpan en flygplats a la Málaga-Costa del Sol (dit flest svenskar reste under året).
Eller snarare ett flytande Hotel California:
Such a lovely place (such a lovely place)
Such a lovely face
Plenty of room at the Hotel California
Any time of year (any time of year).

Strecken har varit många, landningarna också. Nytt är att så många sjöfåglar valt att anamma Eagles sista strof  ”You can check out any time you like, but you can never leave”, ty ovanligt många av våra vanligaste flyttfåglar har valt att stanna i våra vatten.  
Kanske har SMHI rätt. 2024 var året när vår del av Sverige övergick till tre årstider:
– Vår – sommar – höst … och vår igen.

Samuel Clemens (1835 – 1910), mer känd under artistnamnet Mark Twain, hade många katter. Åtminstone fyra av dem gav han medvetet svårtuttalade namn, som Appollinaris, Beelzebub, Blatherskite och Zoroaster.
Detta av pedagogiska bildningsskäl:
– Han ville lära sina tre barn och (1) barnbarn att uttala även ovanliga ord.
För egen del har vi två katter som heter Ludde och Vilda.
Å andra sidan har vi tio barnbarn, varav de sista tre under 2024 lärt sig att både springa efter katter och uttala enstaviga ord.
– Det har hänt en del sedan fjolårets årskrönika:

Katterna å sin sida har fått en lucka till Friggeboden, tänkt som ett skyddsvärn mot små människor i kristid.
– Känns rättvist, nu när Putin tvingat oss att höja vår försvarsberedskap och både kustbevakningen och marinen börjat bevaka farleden utanför udden.

För bortom udden händer det också saker. Enligt den gamla fabeln hoppar en groda som sätts i kokande vatten snabbt ur kastrullen. Om vi istället lägger grodan i kallt vatten och värmer vattnet långsamt så märker den inte faran och dör i det kokande vattnet.
Som sagt, det är en fabel.
En allegori över människors oförmåga att ta till sig hot som kommer gradvis och inte plötsligt.
– Anpassningspolitik kan det också kallas. 

Den tyske fysiologen Friedrich Goltz dödade fabeln – om än inte grodan – redan i början av 1800-talet. Goltz var på jakt efter själens exakta lokalitet i våra kroppar, men upptäckte i sina experiment att grodan hoppade ur kastrullen redan vid 25 grader. Detta eftersom grodan är en amfibie och självreglerar sin kroppstemperatur genom att ständigt befinna sig i rörelse.
– Termoreglering, kallas det. Vilket innebär att grodan alltid kommer att hoppa ur kastrullen i tid.
Eduardo Halfon återberättar anekdoten i en av årets julklappsböcker, Canción (Bokförlaget Tranan).
Vilket inte hindrar att vi människor tenderar att fortsatte bete oss som grodan i fabeln.
– Åtminstone är det vad olika makthavare hoppas.

Behöver du exempel? Vad sägs om Rysslands hybridkrigföring i Östersjön? Genom att gång på gång låta sin skuggflotta kapa Europas havskablar höjer Putin temperaturen.
Regimen testar hur långt vi låter oss anpassas innan vi ropar att Ukraina måste ge upp territorium för vår skull.

Eller vad sägs om elpriserna? Inför valet 2022 krävde det nu största regeringspartiet sänkt skatt på el. I en stor annonskampanj lovade Elisabeth Svantesson (M) att göra det Socialdemokraterna inte gjorde: ”Finansminister Mikael Damberg säger att Moderaternas förslag om slopad elskatt är svårt att genomföra. Det är det inte alls, då hade vi inte lagt förslaget. Om Damberg inte klarar av att stötta hushållens ekonomi – i ett läge där staten tjänar miljarder på de rekordhöga elpriserna – så kan Moderaterna ta över och genomföra förslaget.” skrev hon.
Löftet var ett av hennes viktigaste på vägen mot posten som finansminister: ”Om Damberg inte klarar av att sänka elskatten så kan jag ta över”.
Det fick hon.

Tre år senare är löftet om sänkt skatt på el ett sviket vallöfte. Elisabeth Svantesson har höjt elskatten inte bara en utan två gånger.
Eftersom elbolagen höjt de fasta avgifterna har skattehöjningar (inkl moms på skatten) inneburit att våra totala elkostnader hålls uppe trots att elpriset är lägre än förra året.
En sanning som medierna bidrar till att dölja för oss med sitt ständiga fokus på spotpriset.
– Kommer vår självvalda anpassningspolitik att fortsätta 2025?

En som hållit mer än han lovat är Armond Duplantis. Egentligen borde vi låta det passera undan tystnad. Men eftersom jag är ett inskränkt mediedjur kan jag inte låta bli.
Under år 2024 har Duplantis slagit tre världsrekord och vunnit såväl OS-guld som EM-guld och guld på inomhus-VM. Nu har han utsetts till ”World Sport Star of the Year” av brittiska BBC.
– Rättvist, tycker de flesta
Jag undrar vad journalisten Teodor Stig-Matz tycker om utmärkelsen.

Om du inte vet vem han är så är du förlåten. Men Teodor skrev under 2024 in sig i sportjournalistiken med följande sågning av Mondos insatser under OS i Paris.
Några citat:
”Det finns en myt om att Armand ”Mondo” Duplantis är en av världens största atleter /men/ Omvärldens intresse är jämförbart med det för VM i kubb.”
”Ingen utanför Sverige (förutom kanske tolv kufar som älskar stavhopp så mycket att de har Sergej Bubka intatuerad på låret) vet vem Armond Duplantis är.”

Hans bästa argumentet lät så här: ”Det skrivs sällan om Armand Duplantis i internationella medier och på Instagram har han ett följarantal i nivå med en före detta Paradise Hotel-deltagare.”
Det är en lågoddsare att gissa att vi kommer att läsa om Mondo även 2025. Förhoppningsvis slipper vi skratta åt teodorar.

Med förhoppning om ett Gott Nytt År från oss alla till er alla!