Fredag: ”Fred i vår tid”, en oönskad repris

År 1938 samlades ledare för Storbritannien, Frankrike och Italien i München för att tillsammans med Hitlers Tyskland ”skapa fred i vår tid”.
Konferensen kom fram till att det var okej att Hitler fick Sudentenland, men att sen fick vara nog
 – Till saken hör att representanter för Tjeckoslovaken inte fick delta i konferensen.

Sex månader senare anföll Hitler Polen och andra världskriget var ett faktum. Ledsen hjärtat om jag förstörde stämningen, men jag är rädd att varken Trump eller JD Vance hört talas om München 1938.
Men vi börjar med de små ljuspunkterna på udden.

Hon: Tränger mig in före… det är ju ändå ”Alla hjärtans dag”!

Och den här fina buketten väntade på mig på frukostbordet. Som tack fick han föla med ut på långpromenad 😉

Och en liten vilopaus i solen fick han också, sen full fart hemåt. Lovade drink vid målgång, jag tror nog det blir lite ädla bubblor dagen till ära ❤️!

Han: Ja, det har varit en fin dag på udden. Det växer till och med snödroppar i viken. Bra att tänka på med tanke på vad som händer där ute i den stora världen.
– Det ser som en tanke att dagens stora ”Säkerhetskonferens” hålls i München.

Förra gången det begav sig. Handslaget i München. Adolf Hitler och den brittiska premiärministern Neville Chamberlain skakar hand i München den 30 september 1938, dagen då Frankrikes och Englands premiärministrar skrev under Münchenavtalet som beseglade Tjeckoslovakiens öde. 

Mark Twain sa aldrig att historien upprepar sig, Han skrev att historien inte upprepar sig, men att den rimmar.
– Illa nog tänker jag en dag som denna.
När Adolf Hitler kom till makten i Tyskland 1933, sa han vad han tänkte göra. Han skulle samla alla tysktalande i ett ”Stortyskland” som skulle regera världen i 1000 år.
Till allas förvåning gjorde han som han sa att han skulle göra: Den 13 mars 1938 marscherade tyska trupper in i Österrike, som införlivades i det tyska riket.
Hitlers andra steg var att kräva Sudetenland, en region i Tjeckoslovakien där det bodde många tysktalande.

Först där vaknade omvärlden. Den 29–30 september år 1938 samlades ledare för Storbritannien, Frankrike och Italien i München för att tillsammans med Hitlers Tyskland ”skapa fred i vår tid”.
Konferensen kom fram till att det var okej att Hitler fick Sudentenland, men att sen fick vara nog
 – Till saken hör att representanter för Tjeckoslovaken inte fick delta i konferensen.

Münchenavtalet 1938 var ett försök att bevara freden i Europa, men blev en symbol för hur en eftergiftspolitik mot en aggressiv diktatur får katastrofala konsekvenser.
När den brittiske premiärminister Neville Chamberlain återvänder från München till Downing Street 10 viftar han med avtalet och säger till de samlade folkmassorna:”My good friends, for the second time in our history, a British Prime Minister has returned from Germany bringing peace with honour. I believe it is peace for our time…Go home and get a nice quiet sleep.”

”Fred i vår tid”,
lovade Chamberlain den gången. Alla trodde honom inte. Winston Churchill, som fick ta hand om skiten efter München1.0, sa vad han tänkte till Chamberlain:
”Du hade att välja mellan krig och vanära. Du valde vanära och du kommer att få krig!”

Sex månader senare anföll Hitler Polen och andra världskriget var ett faktum. Ledsen hjärtat om jag förstörde stämningen, men jag är rädd att varken Trump eller JD Vance hört talas om München 1938.
– Champagne till chokladen?
– Hemskt gärna, jag har trots allt gått längre än jag brukar.

Screenshot

Publicerat av

2 reaktioner till “Fredag: ”Fred i vår tid”, en oönskad repris

Lämna ett svar till Fredag: Ibland känns botox som en möjlighet Avbryt svar