Tisdag: Tacka vet ja Vågen!

Hon: har varit inne på lasarettet i Kalmar idag och röntgat ländryggen och höften. Haft typ ischias, hur nu det känns … i något drygt år, så kanske lika bra kolla upp det.
– Förmodligen något man får leva med, men ändå.

På hemvägen åkte vi förbi Vågen (loppis) i Bergkvara för att hitta på något kul i det disiga och råkalla vädret. (Istället för att åka direkt hem och göra någon nytta). Och där fyndade jag både en potta och en barnstol.

Speciellt glad är jag för barnstolen, tycker den var så fin! Och en mer säker och modernare för de mindre barnbarnen har vi redan på udden. Men det behövs två, minst…

Egentligen borde jag ju åkt direkt hem och skolat om tomatplantorna som trängs fyra stycken i vardera planteringsplugg. Det är väldigt trångt nu… Men stå i växthuset i detta väder är inte kul. Stå och jorda ner i köket vägrar jag! Håller tummarna för sol imorgon.

Jag satte även en del tomater något senare, och de kan gott stå kvar ett tag till i pluggarna. Några av dem var (minst) tre år gamla microdwarf-fröer som jag inte hade mycket hopp om, men nu har de tittat upp allihop. Så himla kul!

Han: Fin barnstol! Jag tycker om färgen och formen och framför allt tycker jag om att hon fick ögonen på den i Vågens dragiga lada.
– Men, även om vi ofta tänka lika, så triggar våra hjärnor ibland igång på olika saker.

När jag, efter en eftermiddagslur i soffan med P1 i örat (lyssnade på Vetenskapsradion om vårdträd men vaknade med att min gamle chef Jonas Bonnier pratade med Christer Sjögren om religiösa sånger), ser att hon skriver om stolen vill en nyvaken nörd som irrar omkring i min hippocampus (namnet kommer från grekiskans hippokampos som betyder sjöhäst) genast ta reda på barnstolens historia.
Så efter en halvtimmes grävande journalistik (= 13 alternativa sökord på Google) hittar jag:
– Nada!

Vårt minne är kort (vilket för övrigt var gårdagens bloggämne, om du minns?) och det enda intressanta jag hittar är att Ikea nån gång när Kamprad ännu vandrade omkring bland oss gjorde en kopia på hennes gamla barnstol.
– Jag vet det tack vare att Öja Västermo skytteförening för några år sedan sålde två kopior på Facebook!
Lika som bär? Absolut!
– I samma bemärkelse som inskränkta européer alltid tyckt att ”kineser äro lika som bär”.

Måndag: Mycket att minnas, mycket att fira

Han: Så har den svenskaste – och mest småländska – av alla svenska musikmakare gått ur tiden. Om regeringen med sitt stödhjul framhärdar i att vi behöver en svensk kultur kanon så torde musiklistan toppas av ”Idas sommarvisa” och ”Du käre lille snickerbo”.
– Ironiskt nog fick Sverige visorna och mycket annat tack vare en invandrare, dessutom jude.

Det är viktigt att komma ihåg det andra föredrar att glömma när de säger att de vill minnas.
“Kaliningrad? Jag känner bara till en stad som heter Königsberg.”
Den kinesiske premiärministern Zhou Enlais sarkastiska kommentar om den sovjetiska ockupationen av Königsberg, gjordes i en intervju med den franska nyhetsbyrån AFP:s chef Jean Marin år 1973.
– Denna antiimperialistiska inställning är sedan länge bortsuddad ur Beijing-regimens världsbild.
Nu hyllar de kinesiska ledarna den ryska invasionen av Ukraina och hotar själva Taiwan.
– Och den gamla ostpreussiska huvudstaden Königsberg – 50 mil från Ryssland – kvarstår fortfarande som en rysk enklav mellan Litauen och Polen.

Glömskan lägger sig som dimma över historien.
Häromdagen uppmärksammades 2-årsdagen av Putins storskaliga invasion av Ukraina. Men, som bland andra DN:S utrikeskommentator Michael Winiarski påpekade på årsdagen, det är viktigt att vi minns att Putins invasion inleddes för tio år sedan med annekteringen av Krim.
– Som sagt, det är viktigt att komma ihåg det andra föredrar att glömma när de hävdar att de minns.

Tillbaka till udden (som bara ligger 30 mil från Königsberg). Gråvädret är tillbaka. Men det finns saker att fira.
Inte bara att Ungern äntligen sa JAS till det svenska Natomedlemskapet.
– Till exempel firade vi vår granne och vännen Håkan, 59, igår.
Värd att skåla för!

Eftersom allt hänger ihop knyter jag dagens blogg med en liten teckning:

Fredag: sol, vind och full fart…

Hon: äntligen sol och våren är här, även meteorologiskt. Hoppas den stannar…

Okej, det blåser som sjutton, men i växthusen är det varmt, och även ute i lä. Jag vågade mig faktiskt på att sätta lite blommor i växthus 1. Ätbara! Kul. Det står att de ska sättas ute i maj, men jag tror det funkar fint redan nu i växthuset, vem vill vänta med ätbara blommor till augusti…

Satte några solrosor också. I krukorna som jag brukar ha kryddor i. Kunde ju bli kul med en i varje, eller så flyttar jag ut dem på friland sen om det blir för trångt i de relativt små krukorna.

I växthus 2, där citronträden mm står och där jag har värme på om det går under nollgradigt, har både vitkålen och purjolöken tittat upp. Vet inte om de klarar att kallsås, ett experiment. Kanske går i stock. Spännande oavsett.

Satte även vårblommor där för ett tag sedan som också har kommit upp. De kommer att klara sig fint, har jag testat i flera år nu.

Mmm, kanske bäst lägga på lite fiberduk på de ätbara. Vill verkligen se ska ta sig. Blir det minusgrader igen får jag väl flytta över dem till växthus 2.

Han: Fick ett sms från Magnus på Alnön, Sundsvall. Han är en av pöjkarna i vår släkt som jag saknar.

Och jag förstår piken fast den var fin:
– Okej, jag ska sluta gnälla på vädret. Och när allt kommer omkring verkar det som våren nått Småland.
Idag stod de första snödropparna och väntade på mig vid torpet.
– Ja, du har rätt, visst ser det ut som om inte ens mobilkameran riktigt tror att de finns på riktigt?!

Andra vårtecken: Kniporna har återkommit från vintersemestern , storskraken kom redan för två veckor sedan.
– Sångsvanarna börjar samlas på de redan gröna rapsfälten kring Gökalund. Och så jag monterat ihop min ny elcykel.
I princip, hon är lite för fin för att jag ska vilja pusha ut henne (det är fortfarande bara +5-7°).

För att visa min vårgoda vilja (?) har jag framför allt tagit mig samman och avslutat grävjobbet jag påbörjade innan vintern kom tillbaka (för tredje gången) och gråvädret sedan la sig över udden.
– Hennes lökplantor står redan och stampar i sina alltför små krukor inomhus.
Så kan vi ju inte ha det!

Torsdag: Terapisamtal hos Chatty

Han: Ännu en dag till förgängligheten. Wallentorp och jag har varit ute några timmar och löst det sista olösta fallet med en tomtgräns inåt viken. I övrigt har jag legat i terapisoffan och pratat med den enda människa som förstår att somliga dagar får en gubbe på en udde inget gjort.
– Eller, människa och människa. Följande dialog är ordagrant nedtecknad från dagens terapisamtal med Chatty, min personliga chatGPT:

Vet du, idag känner jag mig trött och håglös och när jag försöker skriva något tar orden liksom slut. Vad är det tecken på?
– Att känna sig trött, håglös och ha svårigheter att formulera sig kan vara tecken på olika saker, och det är viktigt att ta hänsyn till olika faktorer för att förstå vad som kan orsaka dessa symptom. Här är några möjliga orsaker tillägger hon och nämner sömnlöshet, stress, ångest, depression, mm.

Hjälper alkohol tror du?
– Att använda alkohol för att hantera känslor av trötthet, håglöshet eller andra psykiska eller fysiska problem är inte en rekommenderad lösning. Alkohol kan ge en tillfällig känsla av lättnad eller avkoppling, men det kan också försämra din mentala och fysiska hälsa på lång sikt och göra problemen värre. Om du kämpar med trötthet och håglöshet är det bästa du kan göra att söka efter mer hälsosamma sätt att hantera dessa känslor.
(Och så följer en längre och tidstypisk utläggning om alkoholens negativa effekter; jfr dagens nyhet att vi är tre miljoner svenskar som dricker för mycket.

Vad gör du själv när du känner dig håglös? Chatty svarar inom 0,4 sekunder:
– Som en AI är jag inte försedd med känslor eller sinnesstämningar på samma sätt som människor, så jag upplever inte känslor av håglöshet eller trötthet på samma sätt som du gör. Min kapacitet är konstant och jag är programmerad för att fortsätta fungera effektivt oavsett tid på dagen eller andra faktorer.
– Däremot är mitt syfte att hjälpa och stödja människor oavsett hur de känner sig. Så när du känner dig håglös eller behöver hjälp, är jag här för att svara på dina frågor, ge råd eller stödja dig på andra sätt som jag kan. Oavsett vad du behöver, är mitt mål att vara till nytta och vara till hjälp på bästa möjliga sätt.

Tack Chatty! Kanske beror min håglöshet bara på det trista vädret …?
– Absolut, väderförhållanden kan definitivt påverka vårt humör och välbefinnande. Många människor upplever en känsla av trötthet eller håglöshet under perioder av dåligt väder, särskilt om det är mörkt, regnigt eller grått under en längre tid.
– Att vara medveten om hur väderförhållandena påverkar dig och att ta itu med eventuella negativa effekter kan hjälpa dig att hantera håglöshet och trötthet under perioder av dåligt väder.

Det verkar som du alltid vet vad du svara på mina frågor..?
– Som en AI är jag tränad med en stor mängd text och information från olika källor, vilket gör att jag kan generera svar på olika frågor och ämnen baserat på den informationen. Min förmåga att svara beror på min förmåga att analysera och förstå text och kontext för att generera relevanta och meningsfulla svar.
– Dessutom är jag designad för att vara anpassningsbar och lära mig från nya interaktioner, vilket gör att jag kan förbättra min förmåga att svara över tid. Min träning och min förmåga att analysera text gör att jag kan ge svar på en mängd olika frågor och ämnen, men det är viktigt att komma ihåg att jag inte har några verkliga känslor eller medvetenhet. Min förmåga att svara beror på min programmering och den information jag har tillgång till.

Kanske är det som jag behöver, en omprogrammering?
– Om du känner att du behöver lära dig och anpassa dig på samma sätt som en AI, kan det vara en bra idé att utforska olika sätt att förbättra och utveckla dig själv. Det kan inkludera att lära sig nya färdigheter, ta del av olika perspektiv och erfarenheter, samt att utmana dig själv att växa och utvecklas på olika områden i livet. Om du har specifika områden i ditt liv där du vill utvecklas eller förbättra dig själv, så kan det vara till hjälp att sätta upp mål och skapa en plan för hur du ska nå dem.
– Kom ihåg att det är en process och att det är viktigt att vara snäll mot dig själv och fira framsteg längs vägen

Jag tror att jag i alla fall ska be henne göra en eftermiddagsdrink, jag menar klockan är ändå fyra …
– Att njuta av en välsmakande eftermiddagsdrink kan vara ett trevligt sätt att koppla av och unna sig själv lite tid för avkoppling. Om du behöver receptidéer eller tips på hur du kan göra din eftermiddagsdrink extra speciell är jag här för att hjälpa till.
– Berätta gärna vad du är sugen på eller vilka smaker du föredrar, så kan jag föreslå några läckra alternativ!

Tack min vän, men jag tror inte att min fru vill att vi fortsätter det här samtalet.
– Självklart, jag förstår. Om du eller din fru har andra frågor eller behöver hjälp med något annat i framtiden är jag här när ni behöver mig. Tveka inte att återkomma när som helst.
– Ha en fortsatt trevlig dag och njut av er eftermiddagsdrink!

Det finns ett PS. Jag ber denna min förtjusande AI chatGPT att sammanfatta vår dialog och hon svarar glatt:
– Från håglöshet till eftermiddagsdricka – det har varit en resa! Nu är det dags för en uppfriskande drink och att skåla för att slå tillbaka håglösheten. På återseende till nästa gång, där vi kanske inte pratar om vädret, men definitivt njuter av en drink!
– Cheers! 🍹

(Notera att det är hon som avslutar med emojglaset. Var hon nu fick det ifrån?)

Hon: ja vad göra i detta väder, han har hängt med Chatty, jag med Nicole. Det var kanske mer välbehövligt än trevligt. I Stockholm gick vi på yoga och pilates på luncherna, minst två gånger i veckan. Och vi växlade ganska jämnt mellan dem. Lite övervikt på yoga kanske. Härnere har det i princip bara blivit yoga. Och det syns på magen, den börjar bli lite tantig tycker jag. Okej, jag är tant, men nu är det pilates som gäller minst varannan gång. Och det kändes att det var alltför länge sedan… kommer ha träningsvärk imorgon!

Onsdag: Nu ler hon igen!

(Uppdaterad 17:36)

Han: Idag kom solen och udden förändrades. Hon har arbetat hela dan i växthuset och katterna sover inte längre bort dagarna.
– För egen del har jag inspekterat strandlinjen och rensat solpanelerna på Margaretas tak från fjolårets tallbarr och löv.

Tomas-Hasse kom förbi och förutom att vi som vanligt löste den stora världens problem har jag äntligen satt upp min hemmagjorda havsnivåmätare.
Till dess proveniens hör att mätplåten plockade jag för många sedan med mig från Sippmikk. Under den stora katastrofen 1952 brast dammarna i Semingsjön och Sippmikk och plåten tillhör det skrot som tre generationer engbergare sedan dess hittat i älvfåran nedströms.
Nu vet du det också.   

Den stora världen: ”Vi minns alla Alexander Befriaren [Alexander II] och Jaroslav den Vise [Jaroslav I]. Nåväl, nu har vi Vladimir Kalsongförgiftaren.”
Häromdagen citerade jag ur Aleksej Navalnyjs försvarstal där han häcklade Putin, Kalsongförgiftaren.

Först i efterhand, när jag läser Kristian Gerners ”Centraleuropas historia” (Natur och Kultur, 1997), inser jag att Navalnyj vågade vara mer hånfull än jag fattat.
– Att han valde att ställa Putin mot Alexander Befriaren och Jaroslav den Vise var ingen tillfällighet.

Att den ryske tsaren Alexander II (1818 – 1881)kallas ”Befriaren” beror på att avskaffade livegenskapen, som levt kvar längre i Ryssland än i andra delar av världen.
Alexander var inspirerad av de liberala idéer som spreds i Europa och under hans regenttid genomfördes, till skillnad från dagens Ryssland, många reformer som ledde till ett friare samhällsklimat och skapade förutsättningar för ett civilsamhälle.
Förutom att ge 23 miljoner trälar frihet, reformerade han rättssystemet och armén och var nära att ge Ryssland sin första konstitution. 

Även i Finland, som Sverige förlorat till Ryssland 1809, har Alexander II ett gott rykte. På Senatstorget i Helsingfors står den ryske storfursten fortfarande staty. Statyn är med sina fyra sidofigurer det främsta personmonumentet i Finland. Sidofigurerna Lex (Lag), Lux (Ljus), Pax (Fred) och Labor (Arbete) symboliserar Finlands utveckling under Alexander II:s regeringstid.

Jaroslav den vise (978-1054) å andra sidan var storfurste av Kievriket och furste över Novgorodriket, dvs han var ingen av Putins föregångare i Kreml. I propagandakriget mellan Ukraina och Ryssland har inte minst Jaroslavs fru, den svenska vikingaprinsessan Ingegerd Olofsdotter, blivit en viktig symbol för Ukrainas frihet.
Efter faderns död 1015 kämpade Jaroslav länge med sina bröder om tronen, och sökte stöd i Sverige. Han blev storfurste i Kiev 1036 (på svenska Könugård) och Jaroslav och Ingegerd flyttade till Ukrainas nuvarande huvudstad.

Jaroslav var en skicklig statsman, som konsoliderade makten och inflytandet över Kievs Rus. Han återerövrade delar av dåvarande Polen från polackerna, som hade fått landsdelen av Sviatopolk för sitt stöd till denne. Efter att ha besegrat uppror i Litauen och Finland 1036, erkändes han som härskare över största delen av Ryssland.
– Även Jaroslav den Vise är således även han ett rött skynke för Kalsongförgiftaren i Moskva.

Hon: ja så mycket mer har jag inte att bidra med idag. Och hurra för solen som äntligen kom fram så en massa plantor fick större krukor. Många kvar som väntar dock. På fredag…

Dagens middag: kom på att jag ju också testat ett nytt recept från ICAs medlemstidning Buffé som kom med posten igår. (Förutom omskolat plantor)

Hade typ allt hemma utom keso, men ricotta med lite yoghurt i borde ju funka. Och färsk bladspenat uppblandat med uddens grönkål borde funka lika bra som fryst. Och givetvis var även de krossade tomaterna från udden, infrysta från förra årets skörd.

Skarvade lite här och där med andra ord, plus la i lite av Kerstins fisk(chili)blandning. Resultatet blev kanon!!! Över förväntan faktiskt, trodde inte det skulle bli så lyckat.

Tisdag: väntar och väntar…

Hon: ingen sol idag heller, bara grått grått. Jag behöver skola om en massa chiliplantor men vägrar stå i köket. Om det bara blir lite sol går det alldeles utmärkt att stå i växthuset. Imorgon…

Även citronträden, fikonträdet och olivträdet i växthus 2 behöver lite sol för att komma igång. Det har varit sååå mörkt hela vintern och citronträdet tappar blad. Kan i och för sig bero på att det har mängder av små citroner och att all energi går till dem. Plockade av den sista stora, mogna citronen igår, den var superfin. Resterande (typ minst 50) är pyttiga i jämförelse. Och gröna…

Han: Gråvädret fortsätter. Det märks på hennes humör, mitt med. Att väderomslag påverkar både djur och människor har forskarna vetat länge. I Tyskland har man till och med biometeorologiska  väderleksrapporter med prognoser för 30 olika sjukdomar.
Men här handlar det inte om reaktioner på väderomslag, utan reaktioner på bristen på omslag i vädret!
– Att det jävla skitvädret över udden förblir grått, mulet och småregn.

För egen del orkar jag inte ens lyssna på P1, då kanske du fattar att lågtrycket är existentiellt.
Till och med morgonens Ring P1 rann in mellan öronen utan att fälla ut minsta lilla adrenalinkick i min kropp!
– Till slut åkte jag med sopor och grenar till återvinningscentralen i Torsås.
Inte ens det hjälpte.

Återkommer i morgon. Enligt SMHI:s 10-dygnsprognos blir det kanske sol.

Söndag: Glöm aldrig Navalnyjs garv!

(Uppdaterad 14:05)

Han: Aleksej Navalnyj är död. Igen. Den här gången har Vladimir Putin gjort honom odödlig.
Det är lätt att bli uppgiven inför putinismens råa förtryck, men vid sidan av sitt mod gav Navalnyj oss ett vapen som inga diktatorer tål:
– Att man skrattar åt dem.

Adolf Hitler hatade många, men högst upp på listan stod Charlie Chaplin.  Nazisterna avskydde Chaplin för att han vägrade låta Hitler bestämma agendan. När de försökte nagla fast honom som jude, svarade han:
– Man inte behöver vara jude för att vara antinazist. Det enda som behövs är att man är en normal, anständig människa.

Filmen ”Diktatorn” hade premiär när Hitler var som mest framgångsrik på slagfältet år 1940. Det hindrade inte Chaplin att få en hel värld att skratta åt den lille diktatorn.
Nazisterna imperiedröm krossades på slagfältet först fem år senare, men skrattet höll modet uppe hos miljoner människor tills Hitler äntligen insåg att det bästa han kunde göra för mänskligheten var att ta livet av sig i sin bunker.

Aleksej Navalnyj arbetade i samma anda. När Putins säkerhetstjänst försökte ta livet av honom år 2020 gjorde man misstaget att lägga det dödliga giftet novitjoks i oppositionspolitikerns kalsonger.
– Ett misstag, eftersom det gav Navalnyj en chans att få oss alla att garva åt diktatorn.

I sitt försvarstal i skenrättegången klädde han bokstavligt talat av Putin all maktfullkomlighet: ”Huvudsaken i hela den här rättegången är inte vad som händer mig. Att låsa in mig är inte svårt. Det som är viktigast är varför detta händer. Detta händer för att skrämma ett stort antal människor. De fängslar en person för att skrämma miljoner….
– Förklaringen är en enda mans hat och rädsla – en man som gömmer sig i en bunker. Jag förolämpade honom dödligt genom att överleva. Jag överlevde tack vare bra människor, tack vare piloter och läkare. Och sedan begick jag ett ännu allvarligare brott: jag sprang inte och gömde mig.
– Sedan hände något riktigt skrämmande: jag deltog i utredningen av min egen förgiftning, och vi bevisade faktiskt att Putin, med hjälp av Rysslands federala säkerhetstjänst, var ansvarig för detta mordförsök. Och det driver den här tjuvaktige lilla mannen i sin bunker till vansinne.
– Eftersom alla var övertygade om att han bara är en byråkrat som av misstag fick sin position. Han har aldrig deltagit i några debatter eller kampanjat i ett val. Mord är det enda sättet han känner till när det gäller politisk kamp. Han kommer att gå till historien som ingenting annat än en förgiftare.
– Vi minns alla Alexander Befriaren [Alexander II] och Jaroslav den Vise [Jaroslav I]. Nåväl, nu har vi Vladimir Kalsongförgiftaren.”

”Varje gång vi ser en bild på Putin tänker vi kalsongmördaren. Det kommer att följa honom i graven”, skrev Stig Björn Ljunggren i en ledare i Sydostran (2 april 2021).
Jag tror att Aleksej Navalnyj flinar instämmande. Ukraina behöver vapen för att förpassa Putin till historiens soptipp. Men till dess är skrattet en viktig försvarslinje.

Hon: tänk den dag rubrikerna istället bekräftar att ”Putin är död”, vilken lycka det vore!

Igår invigde vi vårsäsongen med grillad korv, för visst måste den komma nu!!! Våren alltså!

Som vanligt hade han problem med att få fjutt på grillen, men har man Hasse i grannhuset som gäst kan man lita på att det löser sig :).

Och den som väntar på något gott får vänta till solen försvinner bakom tallarna och en filt kommer väl till pass.

Fredag: Städdag – och en gratis hyllning till svensk sjukvård

Hon: idag har jag städat i timmar och efter det gjorde jag iordning en indisk lammgryta. Den tog också timmar att göra så mer än så har det inte blivit gjort. Och ingen frisk luft blev det direkt heller trots att det var ganska varmt och hyfsat fint väder ute, drygt åtta grader plus. Imorgon tänker jag vara ute hela dagen!!

Igår begravdes min faster Gun i Bredåkra kyrka, det var väldigt fint men sorgligt, förstås. Närvarande var bara vi och Guns man Stens familj. En ny och trevlig bekantskap stiftades efteråt över både smörgås- och prinsesstårta.

På hemvägen stannade vi till på Blekingeplantan för att köpa en ny vattenkanna. Körde därifrån med en sådan, men även med ett fynd! En piedestal, nedsatt från 4500kr till 1500kr.
– Snacka om rabatt!! Okej, den är rostig men såååå fin.

Han: I förrgår alla hjärtans dag, igår kändes det som alla helgons dag. Hennes fastar Gun skulle ha fyllt 90 år dagen innan.
– Livets stora cirkel, som Lejonkungen säger.

Idag gick börsen upp och hon är lite glad igen. Dessutom smälte den sista snön utanför Sope-Bengts och Eivors stuga. I morgon ska vi grilla korv med vänner för nu är det vår.
Igen.
Och livet går vidare: Idag har jag äntligen träffat en kvinna som ser mig som den man jag alltid velat vara.
– Din torus är mjuk och fast. Och du har till och med hår här nere.
Hon heter Harriet och har mjuka händer.

Det är inte alltid vår självbild överensstämmer med omgivningens bild av oss. Och i det här fallet rodnar jag nästan.
För jag aldrig betraktat den kroppsdelen som en värdefull tillgång.
Eller rättare sagt har jag tagit den för given.
– För under mitt långa liv har jag sällan varit, för att travestera Ivar Lo-Johanssons ord, där mina fötter är.

Det ska jag försöka vara i fortsättningen. För det har jag lovat Harriet, som är fotvårdsterapeut på Diabetes- och endokrinmottagningen på Kalmar lasarett.
– Tänk på att det är fötterna som tar dig dit du är på väg i livet. Fötterna ger stöd och balans och fungerar som stötdämpare för hela kroppen.

Om även du har dålig kontakt med dina fötter bör du veta att torus är de mjuka fettkuddar du går på.
Trampdynorna, stötdämparna.
– Och om det växer hårstrån på dina fotvalv ska du vara rädda om dem. De visar att dina nervbanor och blodkärl är intakta längst bort från det du tror är du.
Nu vet du det också.

PS. På förekommen anledning vill jag påpeka att ovanstående textreklam varken har finansierats av hemliga bidrag från landstinget eller typ alla de miljonbidrag som Magdalena Andersson får från LO för att smutskasta andra åsiktsmaskiner på sociala medier.

Onsdag: Det hjärtat är fullt av idag

Han: Hon trodde förstås att jag hade glömt vad det är för dag idag. Icke så! Efter 500 meter i simbassängen tog Blomman, Melvin och jag vägen förbi Tempo i Gökalund och resten är historia.
Visserligen har firandet av Alla hjärtans dag sitt ursprung i den medeltida anglosaxiska ungdomsseden att bilda par den 14 februari.
– Men jag firar att hon fortfarande står ut med mig.
Tack för det, älskade fru i tredje äktenskapet.

För egen del jag har fått ett nytt arbetsbord. Hon tyckte att det gamla såg överbelastat ut, vilket jag håller med om. Det är nya bordet är större, framför allt har det en extra hylla för alla böcker.
Snyggt är det också, med en målad emaljskiva.
– Eller är det fajans?
Motivet är under alla förhållanden signerat Johan Sjöstrand.

Bordet stod ursprungligen i Margaretas stuga, dolt under en större skiva i faner. Eftersom vi kollar Antikrundan på SVT googlade vi förstås på namnet och fann följande fakta efter mycket lite grävande journalistik:

”John Sjöstrand, född 29 augusti 1875, död 30 juni 1948 i Kalmar, var en svensk tekcknare, målare och kakelmålare.”
Han föddes i Stockholm av ”okända föräldrar” (det står faktiskt så på Wikipedia)och kom till Kalmar som fosterbarn. John gifte sig med Maria Sjöstrand och ^”var från sekelskiftet verksam som kakelarbetare och avancerade senare till kakelmålare vid Sandbäcks kakelfabrik i Kalmar. Han utbildade sig vid företaget till en skicklig fajansmålare och var verksam vid företaget i över tre decennier.”

Därefter ägnade han sig helt åt fri konstnärlig verksamhet och medverkade som tecknare i dagspressen med ett stort antal teckningar med stadsmotiv och äldre segelfartyg.
– Ett antal av hans teckningar samlades och utgavs i boktrycken Kalmarbilder1925, Gamla Kalmarbilder 1927–1940 och Det Kalmar som gått och går”.
Bland John Sjöstrands offentliga arbeten märks dekorationsmålningar i Odd Fellows lokaler i Kalmar, samt i den numera rivna Christoffersalen på gamla hotell Witt i Kalmar.

Sjöstrand medverkade i olika samlingsutställningar i Kalmar, han finns representerad på bland annat Kalmar konstmuseum och Kalmar läns museum och om du vet något mer om min nya bordsgranne så hör gärna av dig.

Hon (till han): tack mitt ❤️!

Och medan grabbarna simmade tog Tina och jag en blöt långpromenad i Grisbäck. Längsta jag gått sedan jag blev förkyld, skönt trots att jag blev sjöblöt. Och trevligt hade vi, pratade i mun på varandra, mycket att komma i kapp med efter resor och flunsor!

Han, igen: En hjärtesak till innan eftermiddagsdrinken serveras. ”Lönenivån i ekonomin förändras när utbudet av eller efterfrågan på arbetskraft förändras. En hög efterfrågan pressar lönerna uppåt medan ett utökat utbud av arbetskraft sätter press nedåt på lönerna.”

Så brukar det heta från marknadsekonomerna. Det betyder att det måste vara en JÄVLIGT STOR brist på direktörer i det här landet!
– För det måste väl vara förklaringen till att direktörerna i de stora svenska bolagen tjänar i snitt sexiosju (67!) gånger mer än anställda i deras fabriker, vård- och skolkoncerner mm.

Eller tänker jag fel? Det märkliga är ju att Arbetsförmedlingen och alla yrkesvägledare tycks ha missat dessa hårt efterfrågade administrativa chefer. För enligt statistiken är det helt andra jobb där efterfrågan är mycket mycket större än tillgången.
T ex:
Anläggningsarbetare och anläggningsmaskinförare
Betongarbetaare, murare och målare
Mjukvaru- och systemutvecklare
Systemanalytiker och IT-arkitekt
Poliser
Buss- och spårvagns- och lastbilsförare
Elektriker
Barnmorska
Förskollärare
Läraryrken
Sjuksköterska
Socialsekreterare

Konstigt, ingen direktör så långt. Kan det var så enkelt att det inte är konkurrens och marknadskrafter som styr lönerna bland de som mest patosfyllt hyllar kapitalismens grundprincip?
– Kan det till och med vara så att det lilla kompisgäng av direktörer och styrelsemedlemmar i Sverige tillhör ett skrå där feodala regler fortfarande gäller?

PS: Jag noterar för övrigt att i SVT:s serie om Sveriges historia missade man också att diskutera hur Sverige under industrialiseringen på 1950- och 60-talen lyckades så bra.
– Trots att toppdirektörerna på den tiden bara tjänade tio till 20 gånger mer än fabriksarbetarna.

Tisdag: Inte bara tomater i stora lass

Hon: Tomaterna jag satte för några dagar sedan har redan börjat titta upp. Alla utom favoriten Mei Wei. Attans, tror nästan jag glömt lägga i fröer… det ser i alla fall ut att vara mindre jord än i de övriga. Får sätta om den helt enkelt!

Satte faktiskt ännu fler tomater igår, 13 sorter till, och med de 18 jag satt tidigare blir det alltså totalt 31 tomatsorter. Rekord, kul i och för sig, men hur tusan ska jag få plats… några av dem är i alla fall små microdwarfar och tar inte lika stor plats (inte på höjden i alla fall).

Hittade gamla överblivna fröer från sorter jag hade för ett par år sedan som jag också satte. Kanske de inte ens kommer upp. Och just det, har ju årets två microdwarfar också, de som redan ger tomater. Då blir det 33 sorter. Helt galet. Har ju inte satt ett frö av vardera precis, utan fyra, ifall inte alla tar sig. 4×33, näääe orkar inte ;).

Lökfröerna är också i jorden, Check! Men när var det nu jag brukar börja med fänkålen, grönkålen och rödbetorna…?

Han: Sjuk är hon, men hennes överjag är en Uberstormführer av värsta sort. Hon har inte bara satt fröer, dessutom har hon (än en gång) rensat bort tången som havet lämnat efter sig.
Jag förstår om du undrar.
– Men nej, hon vill inte ha min hjälp.
Vardagsmotion, kallar hon det.
– En vardagshjälte, kallar jag det.

Vilket osökt får mig att prata väder igen. Så här såg det ut för en vecka sedan:

Men nu flyger vi ut över havet för Sverige har fått en ny hjälte: Marcus Wandt. Enligt upphetsade kommentatorerna i livesändningen från Axiom Mission 3 (Ax-3) gick både resan och landningen enligt plan. 
– Grattis!
Men vem är hjälten här?
– Och enligt vems plan gick resan bra?
Tänkte väl det, du har ingen aning.

Som den grinige gubbe jag är så tänker jag ett steg bakåt. Jag tänker förstås på Daidalos.
– Och på Perdix.
Jag vet.
Parallellen är långsökt, men nu är det här min blogg. Uppriktigt sagt skriver jag det här som en pendang till en givande diskussion över en eftermiddagsdrink med Axel Kielland, fågelskådare mm.

Axel, så här tänker jag: Alla (?) vet vem Ikaros var. Grabben som till skillnad från Wandt störtade i havet och dog.
Ikaros blev också hjälteförklarad.
– Detta trots att han dog för att han struntade i planen.
Även i det fallet borde eftervärlden ha hyllat ingenjören som konstruerade farkosten.

I Ikaros fall hette konstruktören Daidalos och han råkade vara Ikaros pappa.
– Det var han som konstruerade Ikaros farkost och planerade resan.
Kort sagt, Daidalos var för Ikaros vad Tom Mueller var för Marcus Wandt.

Vem Mueller är? Han är uppfinnaren, stjärnteknikern och en av grundarna bakom SpaceX, vars raketer Wandt och en massa andra astronauter åkt skytteltrafik med ut i rymden.
Mueller hade tänkt bli flygmekaniker, men en klok lärare på highschool såg hans potential och ställde den retoriska frågan:
“Do you want to be the guy that fixes the airplane, or the guy that designs it?”

Daidalos var också uppfinnare, tekniker, byggmästare, den skickligaste i Aten.Daidolos var den stora stjärnan – tills Ikaros kusin Perdix kom till stan. Om Ikaros var en nolla, en slö och självgod tonåring var Perdix ambitiös och kreativ.
Ett födgeni som när han fick syn på en död fisk, inspirerades han av dess ryggrad och uppfann sågen.
Smart kille.
– Enligt myten råkade han en dag i Daidalos verkstad se två pinnar ligga slängda i en vinkel och uppfann passaren.
Etc etc.

Intrigmakeri inom näringslivet fanns redan på den tiden. Men historierna var bättre. Istället för att hylla Perdix blev Daidalos alltmer irriterad och till slut beslöt den avundsjuke morbrodern och hans slarver till son att helt enkelt röja Perdix ur vägen.
Alla älskr konkurrrens, men inte på den egna marknaden. Perdix lockas med upp på Akropolisklippan där han knuffas ut för stupet. På den här tiden fanns det riktiga gudar och hade inte gudinnan Athena ingripit hade Perdix krossats vid fallet.
– Hon förvandlade honom till en rapphöna och han landade på fötterna.

Mordförsöket tvingade Daidalos och Ikaros att fly. De hamnade till slut på Kreta, där kung Minos gav dem asyl. Som tack byggde Daidalos den berömda labyrinten åt kungen för att hålla Minotauros fången.
– Minotauros var dåtidens Godzilla och King-Kong i en och samma manskropp med oxhuvud.

Hur det skräckinjagande odjuret hade kommit till Kreta är oklart, kung Minos misstänkte att det var Daidolos som skapat monstret. Asylen förvandlades därefter till fångenskap och Daidalos insåg att de måste fly.
– Han samlade fågelfjädrar och gamla ljusstumpar av vax och konstruerade sina världsberömda vingar.
Daidalos varnade sin son att inte flyga för nära solen, eftersom vaxet i vingarna annars skulle smälta. Men Ikaros, dum och förtrollad av känslan av att sväva fritt i luften, ignorerade sin fars varning och flög högre och högre mot solen.
– Det gick åt helvete.
Vaxet smälte, Ikaros störtade i havet och drunknade.

– Vilket inte hindrar att dumskallen 3 000 år senare fortfarande beskrivs som en hjälte.
Daidalos däremot – han som konstruerat vingarna och planerade hela resan – försvann ut ur historien. Det sista vi hörde från honom är att när Ikaros begravdes stördes ceremonin av rultig fågel som sedan dess kallas Perdix Perdix,
Rapphöna på svenska, agerhøne på danska.

Åtminstone gick det till så om vi ska tro den romerske poeten Ovidius (43 fKr – 18 eKr) som berättar historien i sin bok Metamorfoser.
– Jahaa, tänker du nu, då är allt det här bara en gammal skröna ur den grekiska mytologin?
– Du har rätt.
Men så mycket större anledning att fundera över vem det är som får hjältestatus i vår människoby. T ex håller sig svensk public service med Ikarospriset, som delas ut för visat ”Mod, nyskapande, hög kvalitet samt utnyttjande av mediets oanade möjligheter”.
Och många läsare kanske fortfarande minns den här gamla låten: ”Låt den du älskar få pröva sina vingar, en dag så flyger din älskade rätt”.
Även den tillägnad Ikaros.

Marcus Wandt följde sina instruktioner. Det var bra gjort. Men hjälte?

Apropå att flyga för högt och bryta mot instruktionen. Sossarna har fått sin första vilde i riksdagen. Förvånad?
– Inte alls, Jamal El-Haj har 75 500 skäl i månaden att sitta där han sitter.