Söndag: Vilken dag!

(Uppdaterad 21.10, 16:53)

Hon: första sommardagen, underbart! Har piffat till hela framsidan mot havet för första gången i år, liksom inte känts som någon idé tidigare eftersom det för det mesta varit för kallt och blåsigt för att sitta någon annan stans än precis framför stora fönstren där vi äter frukost när det har varit frånlandsvind.

Och så en liten stämningsfull film med ljuv musik:

Men dagens bästa var ändå att jag fick ett mess från min bästis sedan 30 år om att hon äntligen får åka hem efter att ha legat inlagd på sjukhus i fyra veckor. Hurra!!!

Dagens andra bästa: mitt barnbarn Alice kommer och hälsar på tillsammans med sina mammor på onsdag, och stannar ända till lördag. Hurra igen!!!

Trägen vinner! Allt slit med sjögången som envisas med att samlas i vår lilla vik har lönat sig. Fast den superfina sandbotten som var när jag badade första gången för några veckor sedan har redan börjat växa igen. Men Alice har i alla fin sand att gå på så långt hon bottnar 🙂

Han: Nästa gång du ser ännu en, tänk på att det sannolikt är överskott på män i ditt område och att det leder till ökad konkurrens män emellan.
– Ökad konkurrens om det motsatta könet anses nämligen vara en orsak till att antalet skäggiga män växer i världen.

Det hävdar i alla fall evolutionsbiologen Robert Brooks på New South Wales University i Sydney. Detta enligt Svenska dagbladets kulturchef Anders Q Björkman som i en underhållande krönika identifierar såväl ”slutspelsskäggen i den pågående VM-turneringen i machosporten ishockey”, en livstrött Kurt Cobain, Che Guevaras, (S)-ideologen Daniel Suhonens Marxskägg (Kalle Marx, alltså) ” högertomtarna Hanif Bali (M) och Alexander Bard” och de jagsvaga hipsterskäggen  i vårt gamla kvarter på Söder i Stockholm som uttryck för ett och samma beteende.  

Charles Darwin, själv skäggbeklädd, konstaterade att ansiktsbehåring är ”människans motsvarighet till påfågelns stjärtfjädrar” och evolutionsbiologen Brooks bekräftar att ansamlingen av ”dessa strån runt munnen är mannens sätt att pråla och ett verktyg för att attrahera det motsatta könet”.

Enligt Brooks har storleken ingen betydelse.
– Det är inte så enkelt som att ju större en mans skägg är, desto större är hans framgångar hos kvinnor, skriver Björkman.
Nej, enligt Brooks är skäggstubb, ”sisådär tio dagar gammal”, allra mest tilldragande.

Önskar att alla kvinnor tänkte så. Samtidigt som Hon klagar över att jag sticks brukar det å andra sidan gå 2-4 dar tills hon inte märka att jag rakat bort stjärtfjädrarna. Å andra sidan kan bero på att min skäggstubb härrör från en annan manlig svaghet än fåfänga.
Jag tror nämligen att Björkman, Darwin och evolutionsbiologerna kan ha missat en annan evolutionär manlig egenhet. Eller som Keith Flett, grundare av the Beard Liberation Front – jo det finns tydligen en sån kampgrupp – säger I en kommentar till professor Brooks’ analys:
– Det låter kul men att det för många osannolika antaganden för att man ska kunna ta slutsatserna på allvar. Många män har skägg av skäl som inte är helt relaterade till sexuell attraktion (reasons not entirely unrelated to sexual attraction), utan ibland till och med grundas i den mer grundläggande lusten att inte bry sig om att raka sig.

Apropå ödmjuka män: Läser en intervju med Gert Wingårdh, arkitekten. Förstår varför jag alltid gillat den mannen.
– Allt jag gjort är halvbra, konstaterar han. ”Min pappa tyckte att jag var för ytlig och det är sant”.
Av någon anledning känns det som om Gert talar för fler män än sig själv i vår generation:
– Jag har gjort vad jag velat i hög grad, men jag önskar att jag hade varit mer avvikande, udda och kompromisslös – att jag hade grävt djupare i mitt inre.

Kanske är tillfället illa valt, men efter att ha arbetat ganska hårt börjar jag bli klar med min grillbänk.
– Fattas bara själva grillen.