Torsdag: Visst har storleken betydelse

(Uppdaterad 18:01, 16:53, 15:59)

Han: Storleken har betydelse. Doktor Bellander, som introducerat mig till 3 och 6 liters Mont-Redon flaskor i självaste Châteauneuf-du-Pape, förklarar det med att vin i större buteljer lagras längre.
Och alltså blir bättre.
Sedan dess föredrar jag stora framför små och som vanligt är jag bara en medelmåttig, vit heterosexuell man som flyter med vågorna. Ty den som följer vinreklamen i våra vanligaste medier noterar att trenden är att allt fler producenter lanserar sina droppar i 1-liters flaskor istället för den traditionella 75:an.
– Men varför har 75-centilitersflaskor dominerat marknaden så länge, undrar uddens i övrigt mycket pålästa vinimportör.

Det kan bezzerwissernisse svara direkt på, min kära. Först myten: Storleken beror inte på att glasblåsarnas lungor klarar en utandning motsvarande omkring 75 centiliter.
– Det är bara en legend som sprids i simpla vinpimplarkretsar.
Bara det faktum att det finns massor av handblåsta magnumflaskor falsifierar den legenden.

Bakgrunden till 75-an går istället tillbaka på den gamla vanliga kulturkrocken mellan fransmän och de egensinniga öborna på andra sidan sundet. Franska vinproducenter exporterade stora mängder vin till England redan på 1800-talet. Men när fransmännen mätte vinet i liter, räknade engelsmännen i gallon, som motsvarar ungefär 4,5 liter.
Vem som helst inser att det var en ekvation som inte var helt enkel att lösa. Särskilt inte när de franska vinerna exporterades i ekfat om 225 liter för att sedan buteljerades på brittisk mark.
– Och voilà! Något snille kom på att 225 liter motsvarar 50 gallon – vilket i sin tur motsvarar 300 flaskor vin à 75 centiliter styck.
– Nu vet du det också.

Mardröm för en tolvåring.

PS: Kanske är det bara något i mitt huvud, men har inte sprutorna blivit mindre? När jag var barn (7-33 år) avskydde jag vaccinsprutor och inte minst det gigantiska rör som någon hårdhänt sjuksköterska tryckte in i armvecket.
– Men här går utvecklingen i motsatt riktning jämfört med vinflaskorna.
De senaste fem åren har jag haft anledning att regelbundet utsätta mig för allehanda provtagningar vid sidan av covid – och TBE-vaccinationer. Senast idag, när jag än en gång fick träffa Josefin och de andra på vårdcentralen i Torsås.
– Alltid lika trevligt.
Jag påstår inte att jag älskar sprutor, men i mina ögonen blir de mindre och mindre. Dessutom hinner jag knappt sätta mig i den sköna röda stolen innan en vänlig röst säger att nu det är klart.
– Redan?

Hon: ja, storleken har betydelse. Tack vare att bokklubben valt en tunn bok hann jag i princip läsa ut hela på tåget upp till Stockholm. Resten läser jag ikväll på hotellet, imorgon kväll är det bokklubb!

Skulle förstås börjat läsa boken tidigare, men inte riktigt haft någon lust. Jag vill i princip bara läsa feelgood nu för tiden, i varje fall inte böcker där barn eller djur far illa. I denna finns båda delarna med, även om djuret bara var en abborre. Och slutet ska vara lyckligt. Gärna romantiskt 😉

Han: Eftersom husmusen har rest till Stockholm dansar husse och katterna på bordet till Rolling Stones på högsta volym.
– Och Charlie Watts är inte alls död.