Måndag: Havet tar och havet ger…

(Uppdaterad 18:40, 16:26, 16:07, 14:28)

Så här ser strandlinjen ut idag, jämfört med för tio timmar senare nedan.

Han: Havet tar och havet ger, framför allt dumpar havet tång och ris. Ännu är det högvatten, men dagen efter Malek dragit bort återuppstår vår strandlinje. 85 centimeter steg havsnivån igår enligt SMHI, men i Bergkvara uppmättes +100 cm.
– Rekordet under vår tid på udden nåddes den 4 januari 2017. Enligt SMHI:s mätningar steg havet den gången 105 cm i Kalmar, men enligt mina amatörberäkningar 154 hos oss.
Då såg det ut så här på udden:

Rekordnivå sedan 50-talet.

Tyvärr missade vi fågelräkningen igår. Men udden är en del av Sverige – statistiken toppas av talgoxar, blåmes och pilfink. En och annan rödhake, gärdsmyg och även koltrasten börjar hälsa på. Fasanerna räknas väl inte, men härom dagen såg jag liten hackspett i Ismans holk.
– Det är avgjort färre sorter i år jämfört med 2020 när vi bland kunde rapportera in 8 sidensvansar, 2 nötväckor och en bofink.

Och apropå sällsynta vingar. Det är sällan man möter en gentleman nu för tiden. De flesta bär i bästa fall slips när de vill göra ett gott intryck. Annat var det förr: Winston Churchill, deckarförfattaren James Ellroy, antifascisten Karl Gerhard, tunga publicister som Herbert Tingsten och Olof Lagercrantzför att nu inte tala om kulturpersonligheter som Kalle Anka, Humle och Dumle och det missförstådde bratset Karl-Bertil Jonsson.
– Åtminstone i jultider.
Och inte förglömma: Min morbror Artur. En fin man som jag bodde hos några somrar när pojkar tycker om djur, unga kusiner och hölass.

Väluppfostrat brats.

Från min blåsiga utsiktspunkt kan jag bara se en enda offentlig person som håller stilen nu för tiden:
– Den lågmälde och sympatiske S-ministern Ardalan Shekarabi.
Kanske beror det på att den grabben är född i Storbritannien och uppvuxen i Iran.

I vänkretsen är det lika illa. Den ende som på senare år mött mig rakryggad med höjt huvud är Tommy Möller, professor i statskunskap. Vi brukar ses på en årlig julgransplundring hos Milton (en tillställning som inte ens de objudna måste uppmärksamma), men jag har noterat att professorn på senare tid allt oftare klätt ner sig till gängse jag-brukar-bli-intervjuad-i-svensk-tv-nivå.

Förmodligen är jag out of fashion, som influencers säger nu för tiden. Det skiter jag i. Det finns bildbevis på att jag bar fluga redan på mitt första bröllopsfoto.
– Året var 1979.
Samma år som Björn Borg utses till världens bäste tennisspelare, Pol Pot störtas, Ingemar Stenmark vinner sin tionde raka världscupseger i storslalom, Thatcher blir premiärminister i Storbritannien. Här hemma blir det förbjudet att slå våra (tre) barn, Sveriges Radio-TV lanserar text-TV, mullorna utropar Iran till en muslimsk stat, Sovjet (Ryssland) invaderar Afghanistan (trodde du att började med USA?) och somliga av oss minns att uppfinnaren Håkan Lans får patent på färggrafik till datorer.
– Och inte minst: Stockholms finansborgarråd och blivande M-ledare Ulf Adelsohn avslöjas med att dansa i bastkjol på en nattklubb i Filippinerna under en tjänsteresa på skattebetalarnas pengar.
– Avslöjandet (nån tipsade förstås) blev en tidig seger för den svenska grävande journalistiken.

Genombrott för grävande journalistik.

Det säger sig självt att den mannen aldrig knutit en fluga. Detta till skillnad från sin föregångare på partiledarposten, den kultiverade Jarl Hjalmarsson om vilken det sas att han var en dålig polemiker för att han alltid tyckte att det låg något väsentligt i meningsmotståndarens åsikter.
– En hederlig och intellektuell inställning som ingen av dagens politiker riskerar att bli anklagad för.

Utrotningshotad art.

Nåväl, det känns länge sen och motståndsrörelsen krymper. Livet med fluga känns ganska ensamt, vilken min kompis Uggla påminner mig om med ovanstående bild. Men som vanligt när människor sviker är djuren våra bästa vänner.
– Tack Edgar för att du håller stilen på udden.

Eddie till och med mer välklädd än husse.

Hon: och så drog han till torpet för att bygga en bokhylla i nya ateljén…

Okej matte, vad börjar vi med?

Båten ligger inte bara vid altanen, den ligger högt på en bädd av sjötång blandat med krukor och annat krafs dessutom! Och var gör jag av all tång. Landen fyllde jag efter förra högvattnet.

Hans potatisland behöver fyllas på, allt däri tog tydligen havet igår, så dit kör jag tången.

Och där ligger ett par potatisar. Dåligt skördat…

Men nej!!! Nu stiger havet igen och vägen till potatislandet står under vatten. Fast det är i alla fall fint väder…

Och kom Hago plåt med ståndsmässigt, nytt tak till kissarnas entré. Det missade husse också…

fort det blir varmt ska väggarna målas i samma färg som resten huset. Förstås! Blir nog matte som får göra det skulle jag tro. Om det ska bli gjort…

Tjusigt!!

Han: Oh! Tack Goof för taket! Det blev perfekt! Nu är det värt att måla!
För egen del har jag som sagt börjat boa in mig i Nya ateljén. Som vanligt börjar jag med bokhyllor i Myrdals anda. Detta medan jag lyssnade på P1 Kultur om att Spotifys Daniel Ek snor sig som en mask på en krok inför kritiken från Neil Young och Jude Mitchell om antivaxpropagandan.

Bokhyllan är färdig, men tyvärr dog min mobil mitt i ett intressant program om arabiska översättare. Så det blev inga vidare bilder. Mitt bidrag till kulturen idag blev att packa upp fyra boklådor, vilket betyder att sex längdmeter av 22,2 meter redan är på plats.
– Det betyder att denna första bokhylla alltså bör rymma ytterligare tio lådor. Alltid en början …


Publicerat av

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s