Torsdag: och så blev det alldeles alldeles tyst…

Farmors älskling på väg till flyget…

Hon: nu har den lille trädgårdsassistenten åkt hem till mamma i Stockholm, som förstås är väldigt glad över att ha fått hem båda sina älsklingar.

Mmm, kanske inte precis det jag behövde hjälp med…

Medan farmor tycker det blev lite väl tyst och stillsamt på udden, och faktiskt redan saknar den lille vilden och hans far.

Skottkärran var väldigt uppskattad, men tekniken behöver finslipas!

Grannens lilla fina utekök var en riktig hit (Kajsa, vi städade noga efter oss)! Klart vi också måste ha ett eget mini-ute-kök vid Chateau Margareta, han får helt enkelt bygga ett till nästa småttingbesök.

Grävmaskiner fanns det också att studera.
Stora! Brrruummm!
Fast inget går förstås upp mot en rejäl vattenpöl!!!

Men det finns två som garanterat firar avfärden med svansarna på topp, Vilda och Ludde! De har knappt vågat sig in överhuvudtaget. Dessutom har ju inkräktarna intagit både ”deras” rum och säng. Och matskålarna flög all världens väg om matte glömde ställa bort dem. Det fick bli lite extra mat i växthusen som kompensation.

Och så blev det alldeles tyst!

Och vädret har vi verkligen haft tur med, riktig brittsommar-värme, till glädje även för de tillfälligt hemlösa kissarna…

Äntligen ett mål mat i lugn och ro… inne!!!

Flyttfåglarna verkar dock ha bestämt sig för att färden nu går söderut, trots det fina vädret.

På väg söderut, eller…

Han: Haha, och med de tusen vitkindade gässen kom även den gamle vaktmästaren tillbaka till udden. Detta efter en tung visit i huvudstaden. Den började och slutade på ”Kontoret” vid Stureplan. Känner mig som hemma. Tomater till förrätt. Och i bladet läser jag om strömmingen. Finns bara en krog där man inleder menyn med krav på den nya regeringen: ”Stoppa det storskaliga industriella fisket i Östersjön omedelbart”.

Eftersom allt som händer i Stockholm stannar i Stockholm nöjer jag mig i övrigt med att gratulera doktor Bomme som efter 44 år i patienternas tjänst pensioneras sig. Här nedan tillsammans med doktor Milton (t.v) och sin fru Kinna som han lovat ägna mer tid åt nu (vid sidan av sin Brenderp 73E, sin Ferguson TEA från 1955, sin Bolinder-Munkell 650 I m fl kärlekar).

Publicerat av

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s