Tisdag: Gärna en kanon – men vi behöver ingen stalinorgel

(Uppdaterad 18:17)

Han: Först avslöjande bilder från ett arbetsläger. Hon var inte riktigt lika nöjd som jag över hur grabbarna sopat igen spåren efter nedgrävningen av fiber. Och jag klagar inte. Hon är vacker när hon är arg:

Nu till någonting helt annat: Första gången jag läste om kravet framföras trodde jag att det var en del i det politiska spegelkriget. På senare år har trumpistiska ideér ekat även här och kravet på kanoner i skolorna lät som en sån idé.
Innan jag hann tycka i frågan insåg jag att när betoningen flyttas i tangentbordets riktning blev krav på en kanon mindre våldsamt om än lika laddat.


Till en början var kulturredaktörerna reflexmässigt emot, eftersom förslaget kom från ett parti som kulturredaktörerna reflexmässigt är emot.
Sedan dess har stormen mojnat. Allt fler kulturredaktörer gillar tanken på en kanon eftersom de insett att finkulturella länder som Frankrike och Storbritannien har kanons. Det har visat sig att Sverige är ett av de få länder i Europa som saknar en litterär kanon, det vill säga en lista med goda svenska litterära verk som alla svenskar bör ha läst.
– Åtminstone ungarna i skolan.
Bör en sådan litteraturlista finnas? Bör det finnas flera olika litteraturlistor? Kanske en för skolan och en annan för människor som vill bli svenska medborgare? Och om vi hyvlar osten från ett annat håll:
– Borde det finnas en kanon för alla gammelsvenskar som aldrig läst en bok sen de fick Kalle Anka & Co i julklapp år 1972?

För handen på hjärtat: Om det finns ett problem så är det inte att vi medborgare behöver hjälp vilka böcker vi bör läsa först, utan att det är så många av oss som aldrig läser en enda bok!


Vi befinner oss på ett sluttande plan: Mellan år 2007 och 2017 har andelen elever som läser fem sidor eller mer av sammanhängande text på papper eller skärm under en skoldag minskat från 44 till 8 procent i årskurs 6, och från 31 till 6 procent i årskurs 9.
Dessutom har andelen elever som inte läser en hel sida skönlitteratur under en vanlig skoldag ökat drastiskt; från 44 till 81 procent i årskurs 6 och från 62 till 87 procent i årskurs 9. Det visar en ny rapport skriven av Mats Tegmark, Monika Vinterek och Tarja Alatalo som forskar i pedagogiskt arbete.I Sverige växer andelen 15-åringar som ­aldrig läser av lust näst mest i hela OECD, enligt en ny sammanställning och min slutsats är därför:
– Politikerna älskar stora reformer, men i stället för att fundera över hur vi ska bygga en stalinorgel med 16 kanonrör bör staten fokusera på hur vi ska få ungarna att läsa en enda bok av lust.

Inte rätt metod här heller.

Det har funkat för tidigare generationer: Tolkien och Harry Potter. För egen del bidrog Bengt Anderbergs antologi med kända författare Kärlek 1 – 6 absolut till läsglädjen i den ålder när läsintresset formas. Jag saknar även Ulf Lundells Jack i diskussionen om i vilken en svensk kanon bör riktas. Jag tror många problemgrabbar i förorterna skulle känna sig. Framför allt skulle de kanske inse att man behöver inte bli kriminell bara för att man är arbetslös och rökt på.

För egen del läser jag just nu Henrik Tikkanen. Vem? ”Det har sagts att det inte finns någon i Sverige som skriver som Tikkanen och banne mig om det inte är sant. För också cynismen, poserna och den ibland alltför briljante elakheten täcker ett levande inre där människor plågas, lider och skriker efter värme och kommunikation”, skrev den inte helt obekante författaren PO Enqqvist om en nu bortglömd friskytt.

Kanske har du som läser böcker läst Märta Tikkanens Århundradets kärlekssaga? Makens Mariegatan 26 Kronohagen är århundradets kärlekssaga.

Hon: ja ilska är bra, och hårt arbete ersätter både yogan och långpromenader…

Och det bara under arbetstiden…

8713 steg har jag alltså gått medan jag rättade till och jämnade ut det tjocka lager av (tung…) sand de stjälpt ut. Då är inte stegen innan eller efter arbetspasset med. Dagen började dessutom med en cykeltur för att hämta tidningen, om man går är den sträckan 2000 steg. Det var för övrigt då jag förstod att jag måste göra något åt de tjocka lager grus som låg liksom i högar här och var. Jag slirade och det var sjukt tungt att cykla. Fick stå upp! Nu är jag helt slut. Drygt fyra timmars gympass utan paus!

Ps. Jag var alltså inte arg på gruset eller vägarbetarna, ilskan bara gav styrkan och orken 😉

Publicerat av

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s