
Han: Fredag och äntligen har det slutat blåsa. Havet vilar i sig självt och från Fimpan hör vi måsarnas skrik och tärnornas tjat. En fridfull vy som naturligtvis döljer en bistrare sanning. Härom dan avslöjade Uppdrag granskning att ryska spionfartyg i närtid passerat förbi här utanför .
SVT har tillsammans med flera andra internationella medier granskat Rysslands operationer i Norden i den undersökande dokumentärserien ”Skuggkriget”. Reporterteamen som samverkat i granskningen har totalt identifierat 50 ryska fartyg, som har haft misstänkta seglingsmönster och rört sig bland annat över ström- och datakablar som ligger utlagda på havsbotten i nordiska vatten.
27 av dessa fartyg ska ha varit i svenskt territorialvatten de senaste fem åren och åtta av dem har anlöpt en svensk hamn, däribland Kalmar.
Mycket intressant för oss som lever kustnära. Och det är inte första gången som Kalmarsund får ovälkomna besök. Eftersom allt hänger ihop här på bloggen så läser jag just nu Bo Alvemos böcker om Södra Möre (vår gamla kommun). Detta som research för att hitta en historisk kontext till min alltför länge uppskjuta skrift om vår stugförening (alternativt för att slippa ta itu med själva skrivandet).

Transiteringen av tyska soldater under världskriget har jag känt till sedan barnsben, i Norrland fanns det många som inte glömde. Svek eller ansvarsfull politik i en svår tid, den 20 april 1941 tvingades den svenska samlingsregeringen att acceptera de nazityska kraven att få använda svenska järnvägar för att flytta soldater genom Sverige till den ryska fronten i norra Finland.
”Division Engelbrecht” har det skrivits böcker och gjorts film om. Och många av oss har levt i tron att det var ett undantag, framtvingat under hot om en tysk invasion.
– Däremot har jag aldrig hört talas om den svenska eftergiften direkt följdes av tyska krav att få skeppa 30 000 soldater längs den svenska kusten – genom Kalmarsund via Märket i Ålands skärgård fram till den nyöppnade ostfronten i Finland.
Så var det. Den 16 juli 1941 fick Malte Åstedt, då fjärde generationens lots i Bergkvara, order om att gå ut och hjälpa två civila tyska fartyg att helskinnade ta sig genom sundet förbi Öland.
Det enda underliga var att lotsbeställning kom från den svenska marinen.
– Men det var ju inget som vi lotsar hade anledning att lägga oss i, så vi puttrade som vanligt med vår lilla motorbåt, berättar Malte för författaren.

Idag lever Maltes minne vidare i Bergkvara sjöfartsmuseum som han startade (Källa: Bo Alvemo, Södra Möre del 2, sid 119 ff).
Lotsbåten mötte upp en och en halv distansminuter söder om Garpen (dvs precis här utan vid fridfulla udde) och lade sig att invänta de tyska fartygen. Men ur diset dök först upp två ”stora svenska hypermoderna svenska statsjagare, som tillhörde eliten av den svenska flottan”, skriver Alvemo.
Det är först nu Malte, 25 år, får veta att uppdraget gäller ”en känslig militär operation”.
Och det var det verkligen. För när lotsarna, ”lätt skärrade” gick ombord på insåg man att skeppen var ”fullspäckade” med grönuniformerade soldater och krigsmaterial. Malte och hans kollegor blev inte lugnare när de insåg att de tungt beväpnade svenska jagarna inte bara var där för bevaka de tyska trupptransporterna utan att skydda konvojen från de ryska ubåtarna som man räknade med också skulle kunna operera i Kalmarsund.
I nivå med Kalmar skulle det ha blivit lotsbyte, men som vaneläsare av denna blogg vet så brukar blåsa i Kalmarsund. Kraftiga strömmar i farledens djupränna, regndis och att mörkret började falla gjorde att kalmarlotsarna inte var särskilt sugna att gå ut, vilket tvingade bergkvarapojkarna att stanna på sina poster hela vägen upp genom sundet.
Enligt Alvemo var detta den första av totalt 63 tyska trupptransporter genom Kalmarsund, strax utanför Fimpan där sjöfåglarna njuter av en fridfull fredagseftermiddag. Även de ovetande om att fram till 1982 var Kalmarsund internationellt vatten som utländska fartyg hade rätt att gå igenom. I och med 1982 års konvention kan Sverige avvisa sådan trafik.
– Men det verkar alltså få ha brytt sig om innan Uppdrag Granskning avslöjade den ryska trafiken (ibland är jag stolt över journalistskrået).
PS: Det ser ut som en tanke att regeringen idag har utsett Allan Widman (L) till ny landshövding i Kalmar län. Förre reservkaptenen i artilleriet är en av Sveriges mest erfarna försvarspolitiker.

Hon: äntligen kunde jag säsongsinviga planteringsbordet ute. Och äntligen kunde vi ta drink vid stenen, med utsikt över viken, utanför Chateau Margareta igen. Inget fel med drink vid sjöboden och utsikt över horisonten, men att slippa den hårda och kalla nordanvinden som blåst i en evighet var underbart. Vilken dag, tack!

Publicerat av