Han: Lyssnar som vanligt på Vetenskapsradion på P1. De vilda växterna får nu sin första fröbank i Sverige.
– En stor nyhet i vår lilla värld.
Som osökt får mig att berätta mig att vi förmodligen har uddens fulaste gräsmatta.
Eller: Det är egentligen ingen gräsmatta längre.
– Men det var en gräsmatta.
En hårt tuktad grässvål som i alla andra villaträdgårdar.
Vi är lite stolta över vår icke-gräsmatta.
– För plötsligt är det trendigt med fula gräsmattor.
Det anordnas till och med tävlingar i vem som har den fulaste:
Enligt Oxford Companion to Gardens, de trädgårdsreligiösas bibel, kan en gräsmatta definieras så här: ”En gräsmatta är ett naturligt växtsamhälle vars kultivering har som syfte att bibehålla balansen mellan de olika gräsarterna”.
Sveriges lantbruksuniversitets definition lyder: Gräsmattan är ett av människor skapat växtsamhälle som består av kontinuerligt klippt gräs. Gräsmattan är skapad för att fylla olika funktioner (rekreation, sport eller estetiska syften). Gräsmattan innehåller i vissa fall spontant förekommande örter.
Grässvålen är ett viktigt särdrag hos gräsmattan, påpekar SLU i En handbok. Alternativ till gräsmatta i Sverige och enligt Nationalencyklopedin (http://www.ne.se) definieras grässvål som det ”översta, rotfyllda jordlagret av gräsmark tillsammans med det (korta) gräs som växer där /…/ Det byggs upp främst av minerogena partiklar och humusämnen och hålls samman av en tät filt av gräsrötter.”
Låter inte så kul, eller hur?
– Det är det inte heller.
Ändå upptar gräsmattor 40-60 procent av Sverige urbana grönområden, enligt SLU. Det betyder att cirka 2 500 000 hektar av vårt land utgörs av grässvål.
Eller på ren svenska:
– Storleksordningen 5 miljoner fotbollsplaner, ofta ihopklumpade i större kluster.
Varför det inte låter så kul? Därför att alla dessa snaggade skinnskallar förvisso är gröna– Men de gör inte mycket grön nytta.
– Snarare tvärtom.
De är en belastning för miljön trots att de enkelt hade kunna gynna den biologiska mångfalden. Hårt klippta gräsmattor gynnar inga pollinatörer som bin och humlor, producerar inga frön eller frukter och har ungefär samma biologiska mångfald som betong.
Det är Mark Hostetler, professor i ekologi och bevarande vid University of Florida, som myntat uttrycket:
Nästa alla av oss älskar vi blommor, eller hur? Och alla har vi lärt oss det där med blommor och bin.
Och bin och andra pollinatörer blir allt färre, det har vi märkt inte minst denna sommar.
– Det är en av orsakerna till varför ”fula” gräsmattor plötsligt hyllas.
Medan grässvålen breder ut sig på alltfler hektar, så upptäcker allt fler att det istället det så kallade ”ogräset” som är räddningen. Du må tycka att du har gröna fingrar, men i ett avseende har sanningen redan vissnat omkring dig:
– Det är inte din fina gräsmatta som ökar antalet fjärilar och bin omkring dig. Det är ogräset som du kämpat så hårt för att ta bort.
Grässvålsmattor är ett amerikanskt påfund, importerat och upphöjt till social ingenjörskonst under det socialdemokratiska folkhemsbygget (1930 – 1970-talen).
– Idag, ironiskt nog, ett fenomen som i första hand försvaras av villaägare som röstar borgerligt.
Om detta har jag skrivit.
Jag avslutade med en liten anekdot: ”Grässvåls-fundamentalisterna finns numera i alla politiska kretsar. Gängstrukturen är stabil i stora delar av landet, även om det sker ett inre sönderfall.
– Det förekommer utbrytningsförsök. I många kommunen finns det till och med stödpersoner som hjälper avhoppare att bryta det jobbiga innanförskapet.
Så även i vår kommun.
– Och det mentala stödet behövs för det är inte lätt att veta hur man ska våga gå vidare, berättar en avhoppare som vill vara anonym.
En ganska tragisk figur, faktiskt:
– Jag vill ju egentligen gå mycket mycket längre, mumlar han. Men när jag drar igång gräsklipparen är det som om grässvålen liksom ropar på att jag ska befria den från blommor och örter och bin och humlor och …”
Men i år har jag alltså stått emot begäret. Därför har vi just nu den fulaste gräsmattan på udden.
– Och det känns fint på nåt sätt.
Nästan som om jag vore lite religiös när det gäller min omvändelse.
Nu väntar vi på att de sista röllikorna, stråket av backtimjan, rödbläran och rödplistern och de små blåklockorna ska dansa färdigt för denna sommar. Sedan ska vi bara slå resten så att fler arter kommer tillbaka i vår.
– Då har vi åter den kanske vackraste blomsterängen på udden?
PS: Vår ”förfulning” inleddes våren 2020. Den sommaren identifierade Axel 59 blommor och örter som överlevt tack vare hennes kamp mot mina kalhyggen.
PS 2: I helgen har vi slagit vårt gemensamma blomsterängsprojekt på den andra udden.
Hon: … och mina plantor är också väldigt ”fula” nu, men jag skördar fortfarande, både tomater och chili.
Måste verkligen börja mala kryddor nu innan de ramlar av den stoooora brickan de ligger på.
Och från andra hållet. De ligger ju ändå ganska ordnat 🙂
peppekerstin.blog 
Publicerat av