Onsdag: Därför vajar gräset högt på udden

Ovårdat – eller naturligt grönt?

Han: Den som promenerar längs viken ut till vår udde (Havsvägen 536-537) passerar en lång gräsbevuxen strandäng och ett antal välklippta villaträdgårdar. Här ute däremot vajar gräset högt och här och där lyser det blått, violett och gult från vilda blommor.
Somliga tycker det ser ovårdat ut, andra säger att de gillar att ”naturen är naturlig”.
Just för att åsikterna går i sär vill jag berätta om vårt projekt.

Runt om i landet pågår projekt för att öka den biologiska mångfalden. I Växjö, Vetlanda, Ronneby, Stockholm, Varberg pågår insatser för att förvandla gräsmattor till ängar.För att gynna blommande växter och pollinerande insekter lämnar även Håbo kommun ett antal gräsytor oklippta i sommar. I augusti slås ytorna och det slagna samlas upp
– Varför?

Därför: I Malmö upptäckte man för några år sedan att stadens parker och grönområden hade blivit allt fattigare på fjärilar. Under den perioden 2006-2015 förlorade de traditionella parkerna, med prydnadsväxter och kortklippta gräsmattor, hälften av de fjärilsarter som funnits där. Parker med ängsskötsel och ”oskötta” ytor, så kallad ruderatmark, behöll dock i högre utsträckning sin artrikedom, visade ny forskning från SLU och Lunds universitet..

– Studien visar hur viktigt det är behålla ytor med ruderatmarkens karaktär av torr och näringsfattig mark, med rikligt blommande örter och buskar. Nyanlagda parkmiljöer kan utgå från redan befintlig vegetation, istället för att ta bort och anlägga helt nya miljöer, konstaterar Anna Persson från Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet, som är en av de forskare som genomfört studien på fjärilar i Malmö.
– Man kan också gynna den biologiska mångfalden i staden genom att ställa om delar av parkernas gräsmattor till ängsmark eller långgräs. Det gynnar inte bara fjärilar, utan också många andra viktiga pollinerande insekter, som blomflugor, humlor och solitära vildbin.

Även i vår egen kommun, Torsås, pågår projekt för att öka den biologiska mångfalden genom att låta gräsmattor bli ängar. Och i det lilla formatet försöker vi dra vårt strå till den stacken här på udden. Vi har låtit gräset växa, särskilt runt Margaretas stuga hela våren och försommaren. Veckan som gick gjorde biologen och fågelskådaren Axel Kielland en inventering av floran på våra tomter och den allmänna havsängen på udden. Axel har under årens lopp tillbringat många veckor här i Skeppevik och följer särskilt fågellivets utveckling.(Bara så där i förbigående under eftermiddagsdrinken visade han oss på enkelbeckasin, 3 skräntärna, en drillsnäppa och en kärrhök).

Har smugit omkring i våra marker.

Men nu handlar om den återfunna floran. Så här ser Axels prelimiära rapport ut över vad som växer när naturens ger friare former. När blomningen är över ska gräset självklart slås och komposteras.  

De här örterna växer nu där det tidigare i princip bara var välklippt gräsmatta:


Backblåklocka Campanula rotundifolia
Backnejlika Dianthus deltoides
Baldersbrå Tripleurospermum inordorum x  
Broskmålla Atriplex glabriuscula

Engelsk rajgräs Lolium perenne

Fackelblomster Lythrum salicaria
Fingerborgsblomma Digitalis grandiflora x
Flentimotej Phleum phleoides
Fättkrassing Lepidium campestre

Grässtjärnblomma Stellaria graminea
Grönmynta Mentha spicata
Gul fetknop Sedum acre
Gulsporre Linaria vulgaris

Harklöver Trifolium arvense
Havssälting Triglochin maritima
Humlelusern Medicago lupulina

Knölsyska Stachys plaustris
Kråkvicker Vicia cracca

Läkevänderot Valeriana officinalis

Midsommarblomster Geranium sylvaticum x
Mjölkört Chamaenerion angustifolium
Myskmalva Malva moschata
Pipdån Galeopsis tetrahit x

Rotfibbla Hypochaeris radicata
Rödklöver Trifolium pratense
Rödnarv Spergularia rubra

Sandlok Allium vineale
Skatnäva Erodium cicutarium
Spjutmålla Atriplex prostrata
Strandaster Tripolium pannonicum
Strandmolke Sonchus palustris
Svartkämpar Plantago lanceolata

Vanlig backtimian Thymus serpyllum
Vanlig bergsyra Rumex acetosella
Vanlig brännässla Urtica dioica
Vanlig femfingerört Potentilla argentea

Vanlig gråbo Artemisia vulgaris
Vanlig gråfibbla Pilosella officinarum
Vanlig gulmåra Galium verum
Vanlig gåsört Potentilla anserina
Vanlig krusskräppa Rumex crispus
Vanlig käringtand Lotus corniculatus
Vanlig renfana Tanecetum vulgare
Vanlig rölika Achillea millefolium
Vanlig saltarv Honckenya peploides
Vanlig stormåra Galium mollugo

Vanlig åkertistel Cirsium arvense
Vanliga gulkämpar Plantago marintima
Vass Phragmites australis
Veketåg Juncus effusus ?
Vild persilja Aethusa cynapium
Vitklöver Trifolium repens

x = ej naturliga på denna växtplats.

… och i de här buskarna och träden trivs fåglarna:

Bergek Quercus petraea
Oxel Borkhausenia intermedia
Slån Prunus spinosa

Vanlig druvfläder Smbucus racemosa
Vanlig en Juniperus commune
Vanlig rönn Sorbus aucuparia
Vanlig fläder Sambucus nigra
Vanlig tall Pinus sylvestris

Vanlig vårtbjörk Betula pendula
Vildkaprifol Lonicera periclymenum

Nu vet du också varför det ser ut som det gör på udden.

Hon: vet inte om bilderna du lagt ut gör blommorna rättvisa direkt Peppe… vet inte om min bild på hur fint det blommar även utanför oss heller gör det för den delen. Får nog se över bilderna imorgon 🙂

Massor av blåklockor, och hundkex… eller vad de nu heter. Hör efter med Axel imorgon!

Publicerat av

3 reaktioner till “Onsdag: Därför vajar gräset högt på udden

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s