Torsdag: En dag på Örarevet – apropå skelögdhet

Hon: Örarevet är ett naturreservat en knapp mil norrut från Udden. Varför åker vi inte hit oftare!!! Påminner mig om barndomens somrar på Öland, speciellt doften av varm sand och tallar. För solen skiner faktiskt idag. Lägger upp lite bilder och återkommer med lite mer beskrivningar när vi luskat ut de svenska namnen på fåglar, fjärilar, blommor mm. Guiden för dagen, Axel, kan dem på latin, norska och danska. Han kan faktiskt de flesta på svenska också, men inte alla…

Badplatsen innan naturreservatet
Fjäril…
Oskarpa fjärilar…
Axel berättar om alla små hål som är i sanden, och vem som gräver dem och vem som lägger larver i dem…
Vispor, små getingar typ, är de som lägger larverna i hålen. Tror jag… Vad den andra flugliknande saken som gräver heter på svenska är fortfarande oklart…
Förutom all fin Backtimjan och den lilla fina örten Kustarun, såg vi här en Ägrettehäger. Den är större och ovanligare än Gråhägern. I alla fall här…
Bibi tittar på en storskrak som simmar förbi med fyra ungar. Peppe vilar.
Peppe tittar på Axel, Axel tittar på två Rödbenor
Längst ut på revet!

Han: Läser i tidningen att idag är det Migrändagen. Inte här! Idag är Vandringens dag och om den har Hon utförligt dokumenterat.
– Ser skönt ut.
Och apropå att se läser jag i tidningen att forskare vid Harvard kommit fram till att Rembrandt var skelögd. Genom att studera 36 självporträtt har man visat att denna defekt är hemligheten bakom konstnärens förmåga att förvandla en tredimensionell verklighet till tvådimensionella målningar.
Intressant, eller hur?
– Vilken jäkla tur att pappa och mamma Rembrandt inte förstod att grabben behövde glasögon!

Tänker på det när jag tittar på bilderna ovan och noterar att Hon än en gång avbildat mig som en liten gubbe, som hon denna gång placerat där på en gigantisk soffa av vindpinad drivved som skulle ha gjort konstnären Lars Vilks grön av avund.
Och detta bara för nöjet att avbilda mig som en liten gubbe på en udde.
– Vadå, det är ju fina bilder på dig, säger hon och flinar.

Hur illa ser hon egentligen, tänker jag. För elak är hon inte, tvärtom. Till saken hör att när vi träffades hade hon en defekt. När hon var trött eller berusad blev hon vindögd på vänster öga.

En perfekt defekt.

Det var en defekt jag kom att uppskatta. Det var i själva verket en perfekt defekt.
– Synfelet gjorde nämligen att hon inte såg när någon flirtade med henne på krogen.
När jag nu ser den luggslitne gubben på hennes bilder ovan inser jag att jag är dubbelt glad att hon ser så illa.

I övrigt? Även om det inte syns på bild hade även jag trevligt på dagens utflykt. Jag menar, det är ju alltid kul att sitta och titta på när ungdomarna spritter och far med kikare och kameror.

Örarevet ligger på en gammal samhällighet tillhörig Gunnarstorps by. Revet utgörs av en rullstensås som sträcker sig som en lång udde söderut i Kalmarsund. På själva revet finns flera fornlämningar och spår av gammal bebyggelse. Innanför revet ligger en moränskärgård var rika fågelliv och ovanliga vegetation har motiverat bildandet av naturreservatet. Den sydligaste delen av Örarevet kallas Stuvenäsören, och därutanför ligger Örahuvudet som en separat ö. På Stuvenäsrören finns även rester av skansar från 1600-talet, äldre än den här gubben alltså. Användes under kriget mot danskarna åren 1676-77 – idag guidas vi runt här av våra danska vänner, Axel och Bibi.
– Tack för det!

Längst ut på Örarevet. Här med unga fågelskådare.

PS: För att nu orda om den andre gubben, Rembrandt. Det är ingen hemlighet att målarmästaren, som aldrig i livet hade råd att köpa en Rembrandt, lät sina elever kopiera hans verk.
– Särskilt självporträtten.
När det gäller penselbehärskning anser experterna att åtminstone fyra av dessa kopior är överlägsna Rembrandts egna självporträtt.

Till saken hör att Rembrandt inte bara var skelögd. Han var snål som en smålänning också. Det sägs att hans elever målade mynt på ateljégolvet, bara för nöjet att se mästaren krypa omkring och förgäves försöka lägga rabarber på slantarna.
– Sånt man får leva med när man har en perfekt defekt.
Som kvinnan i mitt liv.

Publicerat av

2 reaktioner till “Torsdag: En dag på Örarevet – apropå skelögdhet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s