(Uppdaterad 22:23, 21:54, 16:00, 08:35)

Han: Vaknar av någon anledning redan klockan fyra. Går upp en timme senare.
– Hur vet man att man har blivit äldre?
Ett annat svar:
– Titta dig i spegeln en sådan här vacker morgon.
(Med tiden kanske man vänjer sig vid tiden.)
Om man bor på en udde finns det även ett tredje sätt att se tiden gå förbi med snabba steg:
– Kolla in hennes trädgårdsland.
Så här såg hennes första bädd ut för i juli 2015:

… och sex år senare ser samma vy ut så här:

Apropå naturens gång: Den som promenerar längs viken ut till vår udde passerar en lång kortklippt strandäng och ett antal välskötta gräsmattor. Här ute däremot vajar gräset högt och här och där lyser det blått, violett och gult från vilda blommor.
Somliga tycker förmodligen det ser ovårdat ut, andra säger att de gillar att ”naturen är naturlig”.
Det är andra året i rad som vi låter ”hundra blommor blomma”. För ett år sedan just idag (22 juli) publicerade vi en inventering av biologen Axel Kielland om vad som händer när man låter sjöängen växa fritt.
Axel fann då 52 olika blommor och örtväxter utanför Margeretas Chateau där det åren innan varit välsnaggad gräsmatta.
– Här kan du läsa om hans inventering.

I slutet av förra sommaren, när allt blommat över, klippte vi ängen och städade undan. Även i år har vi låtit gräs och blommor växa fritt. Just nu ser det onekligen torrare ut än förra året. Idag eller i morgon kommer Axel ut till udden och vi får se om han trots torkan kan berätta vad som sker under det som synes ske när man låter naturen ha sin gång.
*PS: Rubriken på dagens blogg är snodd från Ernst Hemingways Och solen har sin gång (originaltitel: The Sun Also Rises). Romanen handlar om några vänner som drar till Spanien för att dricka vin och se tjurrusningen i Pamplona, men speglar enligt kulturnissarna ”den förlorade generationens” håglösa brist på framtidstro.
– Tillhör vi inte alla den generationen vissa mornar?

Hon: ja det är lite skillnad, och ”värre” kommer det att bli, gurkorna är på väg över gången in till chilin på ena hållet, och till tomaterna på andra…


Men det blir skörd! Och tomaterna verkar må rätt bra också trots att de säger att de inte trivs ihop med gurkor.



Och så börjar tomaterna äntligen mogna på allvar! I alla fall de mindre sorterna.

Han: Och plötsligt är det kväll efter ännu en dag. Vi har tagit vår kvällspromenad med kissarna ner till Bertils brygga och eftersom månen verkar vara tämligen full är det väl dags att även gubben på udden går och lägger sig.
Ska vi säga så?
– Det är en dag i morgon också.

Eftersom allt hänger ihop i livets stora cirkel enligt Lejonkungen ska jag lägga mig och läsa En underbar torsdag av Steinbeck, min absoluta favoritbok sedan jag var 12 år.
– I morgon är det fredag.
Publicerat av