Han: Hon är fortfarande arg för att jag klippt sönder sjöängen vi för tredje året låtit ta över utanför Margaretas stuga. Hon tycker till och med att det vackra gräset vajar vackrare hos grannarna.
– Hon har rätt, det ser inte bra ut:
Jag hoppas att du som läser detta vet att de svenska nationella riktlinjerna för gräsmatteskötsel delar in gräsytor i fyra typer. Och att den viktigaste skillnaden mellan dessa typer är gräshöjd och stipulerad klippningsintensitet.
– Om inte bör du läsa även resten.
Forskarna kallar den för ”grässvål” och enligt Nationalencyklopedin (www.ne.se) definieras denna kombination av gräs + svål som det ”översta, rotfyllda jordlagret av gräsmark tillsammans med det (korta) gräs som växer där”.
Enligt Oxford Companion to Gardens definieras en gräsmatta så här (ungefärlig översättning från engelska): ”En gräsmatta är ett naturligt växtsamhälle vars kultivering har som syfte att bibehålla balansen mellan de olika gräsarterna” (A lawn is a plant community in the natural sense and lawn cultivation concentrates on maintaining the balance between the different species of grasses).
Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) definition av gräsmattan som fenomen inför ett viktigt kriterium: Gräsmattan är ett av människor skapat växtsamhälle som består av kontinuerligt klippt gräs.
– Av människor skapat.
Ordet ”gräsmatta” återfinns i svenska ordböcker först år 1852 i den nuvarande betydelsen av ett ”mattliknande täcke av (fint och ogenomträngligt) gräs som täcker marken”.
Den stora utrullningen av detta ”mattliknande täcke” började på 1930-talet och den mänskliga faktorn identifieras så här: Den stora spridningen av gräsmattor följde med den funktionalistiska rörelsen (den svenska modellen) implementerad av det Socialdemokratiska partiet mellan 1930- och 1970-talet. Ett mål för den svenska socialdemokratiska ideologin var att skapa en progressiv välfärdsstat, som bland annat skulle tillhandahålla bostadsområden med sunda utomhusmiljöer för arbetarklassen. Som en följd av den funktionalistiska rörelsen byggdes under 1930- till 1950-talet områden med flerfamiljshus som kallades Folkhemsbebyggelse. Senare genomfördes det som kallades Miljonprogrammet, mellan mitten av 1960-talet och mitten av 1970- talet … Gräsmattor som standardiserade inslag passar perfekt med den modernistiska estetikens prefabricerade rationalistiska landskapselement och begränsade variation i designen.
Sverige brukar kallas för USA 51:a stat. Detta på grund av den svenska lyhördhet inför amerikansk livsstil, konsumtion och kultur. Allt talar för att även den socialdemokratiska folkhemsideologins hyllning till gräsmattans ”begränsade variation i designen” tillhörde den massiva kulturimport som följde på andra världskrigets slut.
Om England har sina landskapsparker och Frankrike sina geometriska trädgårdar så har Amerika lämnat ”ett enda bidrag till världens trädgårdskonst – denna gränslösa, demokratiska flod av manikyrerade gräsmattor som vi rader upp våra hus utmed”.
Det skriver Michael Pollan i sin ”En andra natur, en trädgårdsodlares bildningsväg” och påpekar att om det finns någon enskild person som kan sägas ha uppfunnit den amerikanska gräsmattan så heter han Frederick Law Olmsted.
År 1868 fick Olmsted i uppdrag att rita Riverside utanför Chicago, en av de första stadsplanerade förorterna i USA. ”Enligt Olmsteds ritningar skulle varje hus ligga nio meter in från vägen och murar vara förbjudna … I Riverside skulle alla husägare sköta om ett eller två träd och en gräsmatta som utan avbrott flöt ihop med grannarnas för att skapa ett intryck av att alla bodde tillsammans i en och samma park”.
Frank J. Scott, som populariserade Olmsteds idéer, ger 1870 ut The Art of Beutifying Surburban Home Grounds där gräsmattans roll i “förortshemmets förskönande” sammanfattas i meningen: ”En slät och kortklippt gräsyta är den överlägset vackraste prydnaden på en förortsvillas tomt”.
Om beskrivningen ger dig en deja vy-upplevelse av ett svenskt villaområde så beror det på även dessa ”gräsmatteträdgårdar” importerats till Sverige.
Dagens villaområden kallades tidigare Egnahemsområden och om Socialdemokraterna sedan 60-talet förknippats med Miljonprogrammet var den smått legendariske ”folkhemsarkitekten” och statsministern Per Albin Hansson starkt förknippad även med Egnahemsrörelsen som paradoxalt nog var en frigörelse från de dystra och nedgångna hyreskaserner som växte upp kring 1800-talets industrialisering.
Egnahemsrörelsen utvecklades under 1930-40-talen när allt fler svenska familjer kunde skaffa sig småhus.
Standardiserade och prefabricerade byggsatser var nyckeln för att få ner kostnaderna och funktionalismens ideal blev en samhällsförändrande kraft även i närmiljön: ”Ett litet prydnadskvarter med gräsmatta och ett par blommande träd placeras ofta mot gatan. Denna del var inte avsedd att vistas i utan att betraktas inifrån eller av de förbipasserande”, heter det i en beskrivning.
– Sol, luft och hygien skall göra människorna lyckligare och de gamla trädgårdslanden som krävde mycket arbete förkastas. Dessutom släppte gårdagens romantiska trägård inte in tillräckligt med ljus. Allt skall istället vara ändamålsenligt och lättskött.
Framförallt skulle gräsmattan vara kortklippt.
Vart folkhemmet tog vägen kan diskuteras. Men en sak består i såväl Miljonområden som i de svenska villakvarteren:
– Grässvålen.
Denna av människor skapade yta ”av kontinuerligt klippt gräs” upptar så mycket som 40-60 % av den totala ytan i urbana grönområden, enligt SLU. År 2001 utgjorde konventionella gräsmattor cirka 55 % av gräsytorna i svenska städer. Det följdes av ängsliknande gräsmattor (högt gräs 30 %, äng 11 %) och prydnadsgräs (4 %).
De svenska nationella riktlinjerna för gräsmatteskötsel delar in gräsytor i fyra typer, skriver forskarna på SLU i ….: prydnadsgräsmatta, konventionell gräsmatta, högt gräs och äng.
Huvudskillnaderna mellan dessa typer är gräshöjd och klippningsintensitet (figur 17). ”Högt gräs kräver klippning 2–5 gånger per säsong, medan konventionella gräsmattor kräver frekventare klippning, 12–20 gånger per säsong (beroende på väderförhållandena). Prydnadsgräsmattan ska klippas 18 till 25 gånger per säsong och kräver det kortaste gräset, 2,5–6 cm.”
Så är det bestämt.
Och så kommer det att förbli så länge sossarna for bestämma.
– Äsch, jag skojar förstås. För att kolla att du hänger med.
Problemet är större än så.
Grässvåls-fundamentalisterna finns numera i alla politiska kretsar. Gängstrukturen är stabil i stora delar av landet, även om det sker ett inre sönderfall.
– Det förekommer utbrytningsförsök. I många kommunen finns det till och med stödpersoner som hjälper avhoppare att bryta det jobbiga innanförskapet.
Så även i vår kommun.
– Och det mentala stödet behövs för det är inte lätt att veta hur man ska våga gå vidare, berättar en avhoppare som vill vara anonym.
En ganska tragisk figur, faktiskt:
– Jag vill ju egentligen gå mycket mycket längre, mumlar han. Men när jag drar igång gräsklipparen är det som om grässvålen liksom ropar på att jag ska befria den fån blommor och örter och bin och humlor och …
Så här såg det ut på udden sommaren 2020 och det är dit vi ska ta oss igen, säger hon segervisst. I slutet av den sommaren räknade biologerna 59 sorters (!) blommor och örter som tidigare år försvunnit i vad hon kallar mina gräsklipparmassakrer.
Hon: ja jag fattar inte varför du helt plötsligt blivit en rabiat villaträdgårdsvurmare när grannarna nu också fattat att vi har jättefin ”alvarsmark-lik” fauna här ute. Inte nere vid havet dock, där högvattnet går upp på vintern, där får du gärna klippa bort tistlarna. Synd bara att du tog mina nysatta jättevalmo också senast du skulle klippa där…
Dagens honungsros: från en annan vinkel som du nog inte sett förut. Fin även från den!
Dagens största tomat; ja av någon anledning är årets tomater i kruka finast. De jag satte ut först på friland blir det bara små förkrympta på. Som tur är har jag ett land till där jag lyckats få upp en fin Mai Wei-planta. Tyvärr har jag alldeles för få plantor av den absoluta favorit-körsbärstomaten i år. Hur tänkte jag där…
Dagens roligaste upptäckt: där jag skördat försådda rödbetor har jag ju satt ut nya fröer för att få en lång säsong, och nu börjar de titta upp, hurra!
Dagens upptäckt 2: vi har massor av färdiga sockerärtor. De gömmer sig liksom eftersom de är lika gröna som bladen. Vi är dåliga på att äta ärtorna jag sätter så jag har inte satt så många i år. Bäst att gå och skörda några direkt till kvällens middag. Det blir för övrigt middag på resterna från gårdagens Bolognese.
peppekerstin.blog 
Publicerat av