Tisdag: Beslutsångest… men spaghetti Bolognese till middag

Hon: Ja det är jobbigt att skörda, känns lite som man förstör på nåt vis. Därför fick det sen bli en vitlök som kommit upp i förra årets vitlöksland, inte en av årets. De får stå ett tag till. Cayennen var inget jobbigt att skörda alls. Supermogen!

Blir spaghetti Bolognese till middag

Var underbart väder hela förmiddagen, +24 grader, mulet och vindstilla. Började äntligen plantera om de bortprioriterade chiliplantorna. Hann inte med alla, några står nu ute i regnet och väntar på sin tur.

Ska klarna upp senare ikväll…

Gick istället in och började med min sedan länge bortprioriterade strump- och underklädeslåda (fanns annat i den också…) och min garderob. Känns sååååå himla skönt!!! Lådan kunde jag till exempel bara dra ut fem centimeter, har fått slita ut trosor och strumpor ur den lilla springan. Nu finns det plats tillgodo. Samt en stor papperspåse som ska till tippen.

Kanske inte jätteordning, men i jämförelse…
Skrattar bäst som skrattar sist.

Han: Det ska bli gott. Men nu till någonting annat. Har du nånsin hört en skrattmås skratta?
– Trodde väl det, men först en kringgående rörelse i närmiljön: EU-kommissionen tycker att Sverige är för snål med våra marina fågelområden. Enligt EU:s fågeldirektiv ska medlemsländerna hålla koll på de platser där vilda fåglar trivs och dit de återkommer för att häcka, rasta eller söka föda.
– De mest betydelsefulla fågelområdena ska vara Natura 2000-områden.

Kommissionen anser att Sverige inte uppfyller kraven i fågeldirektivet och har tagit ett första steg i en rättslig process.
Det har uppenbarligen satt eld under baken på våra lokala byråkrater. Därför kommer ett regeringsförslag som heter Nya Natura 2000-områden för fåglar i Kalmarsund, längs Ölands östra kust och ute i Östersjön.
– Öland och Smålands­kusten har unika fågel­miljöer, förklarar Tomas Järnetun, naturskyddshandläggare vid länsstyrelsen. Hit söker sig ­fåglar under alla tider på året. Ingen annanstans i Sverige finns större sammanhängande strandängsmiljöer än på östra Öland och Kalmarsund är mycket ­viktig övervintringsplats för olika dykänder.

Att döma av lagförslaget berör insatsen inte direkt uddens närområden. Men på ett allmänt plan stämmer kriterierna som hand i en våt handske: ”De två SPA-områdena längs Smålandskusten bör pekas ut för att bevara:
(a) i ett nationellt perspektiv stort antal övervintrande salskrake, storskrake, vigg, knipa och knölsvan,
(b) en skärgårdsmiljö med stort antal häckande kust- och sjöfåglar, främst andfåglar, trutar, måsar och tärnor och vissa vadararter, på mindre öar och skär, särskilt i ytterskärgården…”

Där utanför udden ligger Fimpan.

”SPA-områden” står för  ”Särskilda Skyddsområden för fåglar” och även om byråkratschwengelskan är svårgenomtränglig som ett hagtornssnår är offentliga handlingar ibland rena turisthandboken.
Så här vackert beskriver Länsstyrelsen vår lilla avkrok från den stora landsvägen (jag har tagit mig friheten att dela upp texten i stycken för att underlätta din läsning):  En kuststräcka söder om Bergkvara som består av ett rev, skärgård och hävdade strandängar. Örsjöåsen bildar söder om Bergkvara ett smalt rev. Åsen är utflackad och är endast delvis över vattenytan. Åsen kan följas ut i Kalmarsund på småöarna Trotten, Fimpan och vidare på grundbottnar.
I viken innanför revet ligger en liten skärgård uppbyggd av sandstensmorän. Kvalitet: De hävdade strandängarna med hävdgynnade växter, gamla grova ekar och rödlistade arter gör att kuststräckan har höga naturvärden.
I Norra delen finns flera gamla grova ekar i en hagmark som klassats som nyckelbiotop. Bl. a har de rödlistade arterna gul dropplav och grå skärelav samt signalarterna gulpudrad spiklav och sotlav observerats. Gul dropplav och grå skärelav ser man framförallt på gamla grova ekar. Deras främsta hot är igenväxning.
Strandängarna är viktiga rast och häckningslokaler för flera fågelarter. Strax utanför kusten ligger fågelskyddsområdena Koskär och Fimpan, den sistnämnda med en större skrattmåskoloni.
(Länsstyrelsen 2014, Översyn av strandskyddet för Torsås kommun).

Måsö.

Så är det med den saken. Och där utanför ligger nu Fimpan och även om det är frånlandsvind hör vi måsarna hela dagarna. Skrattmåsen har ett vingspann på 86–99 cm, väger ungefär 250 gram och liknar oss människor – den uppvisar en ringa grad av könsdimorfism.
Det betyder att hanar och honor är ganska lika varandra.Men på en viktig punkt skiljer vi oss åt:
– Skrattar gör varken herr eller fru Skrattmås, även om de kallas larus ridibundus på latin, vilket kort och gott betyder ”skrattande mås”.
– Namnet kan den o-skrattande måsen, som så många andra, tacka Carl von Linné för.

När han skrev sin Systema Naturae hade Carl sannolikt aldrig sett en skrattmås, eftersom den inte häckade i Sverige på 1700-talet. Däremot hade vår store vetenskapsman läst Mathurin Jacques Brissons Ornithologia, där Linnés franske kollega beskrev skrattmåsen och den sotvingade måsen som kusiner i en och samma måsart (= Gavis ridibunda) och Linné gjorde enkelt för sig.
– Den sotvingade måsen heter ”Laughing gull” på engelska eftersom den till skillnad från skrattmåsen verkligen har ett skrattande läte.

Och vår skrattmås heter ”Black Headed gull” på engelska, vilket jag tror att hen tycker är ett bättre namn på en mås med svart huvud som inte skrattar.
Så kan det gå om man uppträder med lånta fjädrar.

PS: Så till den fråga som min mamma i himlen och alla ömsinta människor undrar över en dag som denna:
– Hur står det till med min covid?
Svar: Testet säger en sak, men personligen mår jag som jag förtjänar – bättre än på länge.
Tack för att du äntligen frågade.

Publicerat av

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s