På valborgsmässoafton gör lövsångaren debut,
phylloscopus trochilus.
Åtminstone
för den som känner igen den rösten;
Vi andra hörde bara göken.
Södergök är dödergök, tänker sorgerösten
tyst.
– Ko-ko, ekar det från skogen
och till slut går det upp ett ljus
– Vänta nu! Det är ju öster och den göken, den trösten!
Utanför udden pågår Operationn Aurora
men fru Isman ser bara vårens första svala
– Där, där! Även den är valborg trogen
Och svalan ser fru Isman och tänker:
– Vilken tajming, hon är perfekt från gråblå himmel!
Väckt
ut ur vinters långsökta dvala samlas skeppeviksbor på kvällen
kring elden,
proteiner,
vin och vimmel.
Varför?
– Varför inte!
Rimmar bäst mot nattens himmel.
– Snus och rus och lite … skimmel!
Men varför blanda in en häst när det är fest?
– Svaret kommer när vinden vindar,
vänder från öst till väst.
Ty även första maj rimmar svenska flaggan i solen
demonstrerar tyst mot trumpister,
putinister;
den ökända pållarna från Troja.
Ensamma hägern står redan i talarstolen.
Först i tåget familjen Fågel;
och vårens första kull ulliga små gässlingar!
– Anser anser,
anser vår talare och blivande minister.
Hade gärna hört henne sjunga något intressant.
– Gärna nåt som rimmar på phylloscopus trochilus,
eller gässlingar.
Linné hade rätt: Det är först när ett fenomen får namn
som just det ordet blir sant.
Nåja. Det finns de som inte bara försöker beskriver verkligheten, utan även förändrar den. På andra sidan udden bygger föreningens bryggkommitte ut den Nya världen:
peppekerstin.blog 
Publicerat av