Lördag: Ägglossning på udden

Han: Det pågår ett krig på andra sidan sundet. Det märktes inte mycket i partiledardebatten inför EU-valet.
– Det gick troll i den debatten, om man säger så.
Här på udden kastar Putins krig skuggor över udden, som när försvarets helikoptrar hovrar längs kusten.

I övrigt är det en fridfull lördag, disig men lugn. Det märks att det är äggläggningstider. Såväl de romantiska svandanserna som gräsändernas gruppvåldtäkter tillhör gårdagen. En ensam knipa visar att även bland sjöfåglar existerar involuntary celibate, ofrivilligt celibat – dessa tragikomiska unga grabbar som på modern kultursvenska kallas incels.

Men på det hela taget är det ägglossning som gäller. Därav lugnet, tystnaden. Enligt de sexfixerade pippivoyeurerna ser äggläggningsschemat ut så här i vår del av landet:

Mest engagerade är vi just nu i ladusvalorna. Hos Ismans, 50 meter inåt viken, intog den släkten sina gamla bon redan 20-21 april.
Här hos oss bygger de fortfarande bo under vårt takskägg.
– Jag vet att de skyller förseningen på mig.

Återvändare och bosättare.

Ladusvalorna är den småfågelart som är mest domesticerad. Sedan stenåldern har den följt människan och liksom andra sommargäster återvänder de år efter år till sin gamla stugvägg.
– Fjolårets ungar häckar till och med ofta granne med föräldrarna.
Till skillnad från Isman är jag senfärdig (det är flera år sedan han byggde bon under taken på sina stugor) och jag insåg inte ens att dessa ständiga inflygningar mot vår kala vägg mot havet hade ett budskap.
– Det räcker om du sätter upp en liten bräda under takregeln, sa Isman.
Sagt är gjort (till skillnad från professionella hantverkare).
– Jag offrade en patenerad bräda från en låda Les Médailles dÓr (som jag hade tänkt måla en tavla på) och några minuter senare började bobygget.

Till sensmoralen i denna notering hör att innan vi renoverade väggen hade vi svalbon här under flera år. I det perspektivet är bobyggarna återvändare, inte ockupanter.
– Å andra sidan var vi här först.
Åtminstone Bertil och Anna-Britta Pettersson (1947).
Knivig folkrättslig problematik, eller hur?
– Kasta ut ”dom andra” eller Tvåstatslösning på etnisk grund?
Då tycker jag att en demokratisk Enstatslösning låter som en rimligare kompromiss även här.
Udden är stor nog för oss båda.

Fredag: det blev en bra dag…

Hon: ja jag fyllde år igår, men firar lite var dag istället för stort en gång om året. Alltså blev det en baby-cham!

Tack älskade han för att du hade skärpt till dig… förra året var jag inte så nöjd. Fick en spade och en gammal kista. Nu hade jag tagit saken i egna händer och skickat två länkar på t-shirts från min favvo-butik Zadig & Voltaire.

Sen åkte vi till Öland för att gå på kyrkogården i Borgholm och sätta blommor på mamma och pappas grav, på min moster Stinas grav och på morbror Jockes. Han ligger i familjegraven. Så tre gravar fick fina blommor från Bomans stånd på torget. Sen lunch på Himla gott!

Två klängrosor inhandlades också. På Albrunna Perenner! Där köpte vi vår fina stora mörkrosa ros som står vid köksingången för typ femton år sedan. I vinter har den dock dött, sååå himla tråkigt. Men nu blev det alltså två rosor… hrmmm, var ska vi sätta den andra!!

Hann hem innan regnet började vid sjutiden, och ett litet glas bubbel i kvällssolen utanför Chateau Margareta blev det. Fortfarande väldigt förkyld så det blev en stillsam kväll.

Och eftersom jag varit dålig på uppdateringar här senaste tiden avslutar jag med en (lång) film från växthus 1 som jag tog i förrgår och hade tänkt publicera då.

Han: Trevlig födelsedag. Tillbaka på udden vill jag inte verka missunnsam. Men eftersom hemmakrogen just stängde kan jag berätta att kvällens middag ger 5 sälar i betyg när Krogpatrullen testat hennes Enchilada på kyckling, hemproducerade tomater, tortilla och en flaska australiensk Shiraz.
Mycket gott!

Tisdag: Oväntat besök av härfågeln!

Han: Det blev inte mycket till semester för traktens skomakare. Åtminstone om vi tror på den gamla myten.
”Stängt mellan hägg och syren” lär det ha stått på skomakarnas dörrar så här års.
– I år betydde det max 1,5 vecka här på udden, för nu blommar vår syren.
Inte undra på att det inte finns några skomakare kvar.

Igår hävdade jag att rödstjärten har en djärvare kostym än de snofsigaste kändiskvinnorna på Metropolitangalan.
– I fågelvärlden är det hanarna som är påfåglar, inte honorna.  
Men som (en) man ropar får han svar. Länge trodde vi att det var göken vi hörde, men det var det inte.
Det visade sig vara en mycket märkvärdigare röst.

Härfågeln räknas till de fyra svenska ”praktfåglar” (tillsammans med kungsfiskare, biätare och blåkråka) som länge varit fågelskådares våta dröm.
Och plötsligt gick han där och pickade under grannarnas tall.
– Eller han och han, om jag förstått den samlade bokkunskapen rätt så är härfågel en av få arter som bär unisex fjäderdress.
Tyvärr hann jag inte fånga den med kameran, men hade jag hade varit kvar i min pojkvärld hade jag sagt att hen såg ut som en indianhövding i arméjacka, fast gyllengul.

Under 1800-talet var härfågeln en ganska vanlig häckfågel i sydöstra Sverige, men i början av 1900-talet försvann den. På 1980-talet fanns åter häckande härfåglar på Öland och Gotland. Efter 2001 har ingen trolig eller säker häckning rapporterats från landet, förutom en lyckad häckning i Västmanland 2008 och Skåne 2017, enligt Artdatabanken.
Arten rödlistas som ”Nationellt utdöd” (RE) 2010 ”eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet”.
Men med tanke på klimatförändringarna ökar chanserna att vi får se härfåglar oftare.
– Om nu det är något att glädjas över.

På udden har vi i alla fall inte sett denna praktfågel förut. Enligt Axel Kielland, min tålmodige lärare i pippikunskap, är den ”osedvanlig”. ”Grattis! Den är lika grann som sällsynt”, skriver magister Gunnar Eriksson i Skåne.
Som den ansvarskännande medborgare jag är har jag förstås rapporterat besöket till Artdatabanken.

PS: Min barnsliga association till Sitting Bull är egentligen inte så tokig. I klassisk kinesisk poesi framställs härfågeln som en budbärare från himlen, som medför nyheter om våren och förnyelse.
Men i svensk folktro (präglad av småländska Krösa-Major) har härfågeln betraktats som ett tecken på krig och elände, elände. Dess läte har tolkats som en varning, typ: ”Upp! Upp! Upp! Ut! Ut!”.
– Lyssna här.

Om hon tror på myten är oklart. Om du saknar hennes noteringar här på bloggen så beror det på den förbannade blåsten (11 s/m i byarna från NO) och att hon har bitit av en tand. Somliga ser även det som ett omen.

Hon: … och för att jag faktiskt igår var helt däckad av en barnbarns-bacill. Inte ofta jag ger mig och lägger mig i sängen en hel dag, så idag är jag på benen igen, men fortfarande inte på topp. Ny krona är i alla fall på plats intill visdomstanden. Nu sätter jag mig och läser i lä. Återkommer imorgon.

Ps: och om det inte varit för mig och kompisen i grannhuset hade soffliggarna (båda männen, Kalmar FF spelade…) missat den vackra härfågeln.

Måndag: Brösten du inte fick se på Metropolitan

Han: Om det var de kvinnliga påfåglarna som väckte uppmärksamhet på årets Metropolitangala så är det hanarna som så här års visar fjädrarna på udden.
– Och jag har en favorit.
Våra vanligaste pippivoyeurer beskriver honom så här: ”Bröstet, buken och stjärten är lysande tegelröda, där färgen på stjärtens mellersta stjärtpennor varierar från mörkbrun till svart.”

Dessutom: Ansiktet och hals är djupsvart; pannan vit, gässan, nacken och ryggen är gråa och vingarna djupt brunaktiga.
(Honan däremot är ”oansenligare brunaktigt färgad med beigevitt bröst och vit buk och undergump”).

Fru Phoenicurus phoenicurus får därför ursäkta om hon flyger under min radar när det första paret dyker upp på udden (6 maj).
– Sent eller tidigt till galan?
Tyvärr saknar vi tillräcklig dokumentation. Den enda notering vi gjort här i bloggen:
Våren 2020 visade rödstjärten sin kostym första gången den 11 maj.

En viktig skillnad mellan Metgalan och vårt privata vingslag gläder mig. Enligt CBS låg kostnaden för en biljett till Metropolitan på närmare 811 000 kr ($75 000).
– Detta till skillnad från 2023 då den ”bara” beräknades ligga på cirka 540 000 kr ($50 000).
Här på uddan kostar en biljett på första parkett även i år:
– Nada!
Dessutom ingår frukost. Och vädret är bästa möjliga.
– Om hon bortser från den den friska kulingen från nordost.

Lördag: Skärpning!

Hon: varit jättedålig på att blogga senaste tiden, men barnbarn, vänner och planteringar har helt enkelt gått före. I alla fall barnbarn och vänner. I trädgården ligger jag väldigt efter och chili och tomater behöver större krukor, alternativt planteras ut.

Betor och zucchini kom i alla fall ut på grönbete efter att kompisarna Kinna och Bomme lämnade udden strax före lunch igår. Men mycket återstår.

Han: Ja, det är det jag säger till henne:
– Att äga en trädgård att veta att hon kan göra 1000 saker men ändå veta att det finns en sak till hon måste göra.

Även jag vet att jordelivet inte är enkelt. Hur ska man förklara att en gul solhatt (Echinacea purpurea) egentligen bör kallas för röd rudbeckia?
Det anser nämligen SKUD att den gula solhatten ska heta. Om du undrar vem det är; bokstavskombinationen heter på tydlig svenska: Svensk kulturväxtdatabas.

Fråga inte mig varför man krånglar till det. Hur man än vänder och vrider på det så kommer Havsträdgårdens minsta planta att senare i sommar förhoppningsvis ge solgula blommor, som påminner en man nyss hemkommen från en grekisk strand om … tja, gula solhattar.

Eftersom kriget fortsätter. Till de nya bosättarna på mitt befriade område hör nu även tuvrör (Calamagrostis Acutiflora), ett vackert prydnadsgräs som jag fått av Ancy.
Plantan ser inte mycket ut för världen, men tuvröret kan bli över en meter högt med robusta och smala blad.
– Som gjord för en havsträdgård.

Apropå att ha någonstans att bo, noterar vi att regeringen äntligen satsar på att bygga nya bostäder – för de kriminella.
Kriminalvården får 1,3 miljarder av Tidöpartierna för att tredubbla antalet fängelseplatser från 9 000 ska bli 27 000 celler.
– Det skulle göra Sveriges invånare till Europas näst mest inspärrade folk efter turkarna.

Visst blir man stolt över att vara svensk? I vår egen kommun sätter det politiska styret sitt hopp till att ett nytt fängelse i grannkommunen ska ge trakten den injektion bygden behöver.
Slutsats?
Ett parti går till EU-valet med parollen ”Mitt Europa bygger murar”. Vi föreslår att de andra i kvartetten enas om parollen:
– Det är knarkgängen som bygger landet!

Onsdag: Vad är det Jimmie (44) inte förstår?

Han: ”Vad är det du inte förstår?” Tvååringens mamma är mycket pedagogisk när hon för sjunde gången upprepar varför det inte är okej att hälla ut vattnet med det inköpta och hemburna flaskvattnet.
– Det är klart att grabben fattar, han testar bara gränserna.
Det är sånt barn gör i trotsåldern fast det begriper han inte.

Jag tänker på det när jag ser Jimmie Åkesson förvånade ansikte i tv-rutan efter Kalla Faktas avslöjande program om Jimmies trollfabrik:
– Vad är det du inte förstår?
Han kallar sig boomer (min generation) och försöker framstå som att han inte fattar vad som händer på sociala kanaler.
”Det är satir och sånt”.
Vad är det Jimmie inte förstår?

Mitt svar efter 6 barn och 10 barnbarn: Om inte Jimmie Åkesson är dummare än en tvååring, vilket jag inte tror, så fattar han precis vad hans egen regeringschef och partiledarna i Tidöparterna menar med sin kritik av hans trollfabriker.
Det han fattar, till skillnad från medieetablessemanget är att han, till skillnad från en tvååring, medvetet söker konflikt med andra samhällskrafter för att det är den metod som Trump, Netanyaho, Erdogan, Orbán, etc etc framgångsrikt tillämpar.
En medveten strategi som alla extremister till höger och vänster vet alltid drar till sig det ständigt missnöjda klägget i samhället*.
_____
* klägg, klegg enligt Svenska Akademins definition.

Nu till något trevligare. ”Den meteorologiska sommaren har sedan den 28 april anlänt till en stor del av Götaland”, säger meteorologen Caroline Vahlberg på SMHI.
– Men det gäller ännu inte här på udden.
De senaste dagarna har varit varma, men i morse (06:00) var det bara +8° enligt vår vanligtvis väl underrättade sageskvinna.

Definitionen av meteorologiska sommar är att dygnsmedeltemperaturen varaktigt är +10°C eller högre.
– Följaktligen är det formellt sett fortfarande vår.
– Bra, tycker jag.
– Varför?
– Därför att det betyder att vi fortfarande vi väntar på nåt gott.
– Frågan är om naturen fattar det? Idag (14 maj) börjar även flädern gå i vitt.

Vanligtvis slår fläderblommorna ut först i slutet av maj och under juni. Tack vare att termometern fortfarande indikerar vår noterar jag dagens nyhet som en förvarning.
– Förra året hann jag inte med att plocka blommorna till den årliga flaskan snaps.

Obs! Tänk på att du måste ha en äkta fläder (Sambucus Nigra). Den ska inte förväxlas med druvfläder och sommarfläder som tyvärr är giftiga. Kolla gärna på Wikipedia så att du väljer rätt fläder.
– Annars är det bättre att du nöjer dig med ren vodka.

Dagens kustväder:

Måndag: Borta bra, hemma på udden bäst

(Uppdaterad 18:30)

Han: Borta bra, udden bäst! Åter från en utflykt till Grekland som 24/7 nannies för två barnbarn möter två reserverade katter upp på en solig udde; blommande slånbär och ladugårdssvalor som undrar vad vi gör i deras hus.

När vi reste var det vår, idag är det sommar, ovanligt många tulpaner, buskstjärnblommor och vårkrage.

Sen drog arbetslägret igång igen:

Och eftersom det är sommar (och 10° i vattnet!) slutar det som det brukar sluta:

… och som tur har hantlangaren fixat uteduschen under blommande slårbär:

Hon: ja vädret på udden är bättre än det var i Grekland, fast vattnet var varmare där. Och så fick vi ju vara med två av våra små älsklingar, plus deras föräldrar. Det var väldigt roligt!! Och lite stolta är vi allt över att ha slutfört uppdraget med bravur:

Jag vågade dock inte lämna sängen förrän mamma och pappa kom hem från kompisen Alexs bröllop fram på småtimmarna…

Det litterära tog han hand om…

Tack barn för förtroendet, och för en fin resa! Vi ses snart på udden, längtar redan efter er!

Tisdag: Mellan dikt och verklig kamp om territorium

Han: Riksdagens talman har publicerat sina favoritdikter. Han brukar prata på vers. Under ett besök i Helsingfors reciterade Andreas Norlén alla 28 verserna i Johan Ludvig Runebergs dikt ”Sven Dufva” – utantill.
Han har även läst Harry Martinsons ”Aniara” under ett tal om Förintelsen och Försvarsmakten har fått höra Esaias Tegnérs ”Det eviga”.
Nu har förlaget Max Ström bett honom välja ut sina 100 bästa dikter under 500 år, vilket har resulterat i antologin ”Talmannens guide till svensk poesi”.
– Det är väldigt spännande, livet går väl ut på att utvecklas på olika sätt, säger talmannen och poängterar att han inte har en litteraturvetares kunskaper.
– Jag har närmat mig det här med stor ödmjukhet.

Jag vill inte verka ogin (som de poeter som inte heller kom med i antologin). Men, hade riksdagens högste ämbetsman valt dikter som citerats i riksdagen så hade han tagit med en dikt av … ja, av mig.
– Jo, det är faktiskt sant.
”Vad jag har skrivit, det har jag skrivit”, säger Pilatus till judarna i min pappas bibel. Inte heller jag kan sudda i historien. I januari år 1979 presenterar dåvarande ordförande CH Hermansson och andra fyra ledande partimedlemmar i det som då hette Vänsterpartiet Kommunisterna en riksdagsmotion där argumenteringen delvis baseras på en dikt.

Nerikes Allehanda berättade om bakgrunden (13 jan 1979): ”Det är dock inte Röde Herman, Lasse Werner, Eivor Marklund, Nils Berndtson eller Jörn Svensson som tagit fram skaldegåvan. Motionen, som kräver omedelbara åtgärder för att förhindra att konkurser utnyttjas för ekonomisk brottslighet, bygger på ett poem av örebroaren Peppe Engberg.
Denne, som tidigare varit klubbordförande i ett företag, som uppenbarligen använt konkursinstitutet på ett mindre snyggt sätt, ger igen med bl.a. följande rader”, som även i tidningen återges med den konstiga radbrytning som bara poeter uppskattar:

Genom konkursen försätts du i det himmelska tillståndet
att du befrias från alla dina utgifter. Vad gäller
dom där satans pengarna som
du redan lagt i företaget, kan du ta det kallt; konkursförvaltaren (som är vald med omsorg och delar advokatkontor med din styrelseordförande
och som fortsätter att driva ditt företag under konkurstiden)
kommer att se till att du får ut minst 1,5 miljoner i s k prioriterade fordringar.

Kanske inte Martinsson eller Runeberg eller ens Tegnér och jag blev heller aldrig poet. Att ovanstående dikt användes av ett parti som jag betraktade som en politisk motståndare (sovjetvänner) gjorde inte saken bättre. Men kanske är det kul för barnbarnen att veta att någonstans i riksdagens arkiv finns en dikt av deras ödmjuke morfar och farfar?
– Eller hur, ungjävlar!

Tillbaka till Havsträdgården (se söndagens blogg). Jag anade att Sokrates död skulle fånga hennes uppmärksamhet. Tyvärr är det inte Sokrates filosofi som upprör (”Det enda jag vet är att jag ingenting vet – och det gör mig till den klokaste mannen vid liv”) utan odörten som tog livet av honom.
– Ordern var kort: Den måste bort!

Därmed var kriget igång. I ett blixtanfall utplånas mattan av den giftiga örten. Som alla ockupanter motiverar jag det med att anfallet är ”en nödvändig försvarsinsats” för att säkra Havsträdgårdens gränser (alt. barnbarnen).
De gängliga och ihåliga stänglarna kapades vid fötterna.
Tyvärr blev det nödvändigt att även massakrera de unga ljusgröna skott av vresdros som nu frilagts på slagfältet.
Kort kommuniké, typ: Även de vilda vresrosorna hotar att återta den mark jag har förklarat som min.
Dessutom har Naturvårdsverket stämplat den som terrorris … jag menar invasiv!

För att förstärka gränsen har jag dessutom rest en mur, en palissad i trä.
– Som jag är beredd att bygga på för att avskräcka utomstående.
Som en extra varning mot inkräktare har jag befäst ingången med en staty.
En Väktare.
– Min väktare har en egen historia, hemfraktad från Provence i ett tidigare liv för över 30 år sedan.
Skulpturen för tankarna till ett längre europeiskt (mänskligt) kulturarv och knyter an till både myten om S:t Göran och Draken och ”Svärdet i stenen”, en av legenderna om kung Arthur och riddarna av runda bordet.

Hade inte Blomman och Melvin ringt (vi simmar en gång i veckan) hade jag förmodligen utropat min trädgård till Mitt land, med en egen flagga, historieskrivning och bidrag till Eurovision.
Nåja, vid närmare eftertanke kunde det missförstås av bröderna Johansson i Lafsekulla.
– Trots allt är det de som äger marken här på udden.
Om sanningen ska fram var de här till och med före vresrosen.

Hon: Själv håller jag på med det ätbara på udden… kollade in och vattnade vitkålen idag. De står ju lite trångt, men en av dem håller i alla fall på att knyta sig till ett huvud. Första året jag planterar vitkål, är lite av ett experiment. Bara kålmasken håller sig borta så blir det nog fler gånger.

Purjolök är också första året, satte ut de första i en pallkrage idag. Hoppas jag gjort rätt!

Okej, jag har lite blommor på gång också, föll ju för trenden och köpte två Dahlia-lökar för ett par veckor sedan. Lite osäker på om jag planterade dem rätt, men det verkar som om en håller på att komma upp. De står i det kalla växthuset. Kul!

Måndag: Allt händer nu…

Hon: Mandelträden blommar som aldrig förr och slånen har slagit ut!

Och när jag tog en promenad efter att ha packat inför resan till Aten i helgen, och före tandläkarbesök för att laga om en tillfällig lagning, upptäckte jag att även rapsen håller på slå ut! Vad händer medan vi är borta…?

Han: Vi fortsätter i naturen. Eller snarare i den kultiverade naturen: I morse stod han där i dimman och harklade sig. Vi har sett honom skymta längre inåt viken, men det är första gången sedan förra hösten som fasantuppen visar sig här ute på udden.
Och nu intog han sin sten.

Jag har berättat om min Havsträdgård. Framför allt: Varför.
– Inget märkvärdigt. Ungefär det där Gud enligt de tre ökenreligionerna ägnade sig åt efteråt. När han tog ledigt efter att på sex dagar skapat människan och den livsviktiga världen.

Det har hänt en del. Vid sidan av de 3 havtornen, Tomat-Hasses Jostabuske, 2 möjligen döda buskar med gula hallon (Rubus idaeus) kämpar nu ett antal nyplanteringar mot blåsten:

3 olika sorters lavendel
1 liten planta blåviol

1 planta marockansk mynta till drinken
1 stånd med jätteverbena från Nätraby (som man lovat ska ge 50 sticklingar)
2  av hennes uppdrivna vitkålsplantor (under duk för att inte kålmasken ska hitta dem)
2  sticklingar av kronärtskockor som vi fått av Kinna på Östermalm och

1 planta av arten Perovskia. Henne har valt enbart för hennes utseendes skull.Hon doftar gott och ger långa och blåvioletta blomax i augusti-september.

Vi får se hur det går. Den onödiga trädgården ligger nämligen på ockuperad mark. Här växte så sent som förra sommaren ett vildvuxet snår av vildrosor som yngste sonen gav sig på:

Understödd av en livskraftig matta av rödplister kämpar vildrosen för att ta sitt land tillbaka.
– Som på så många andra platser även bortom udden är det oklart vem som kommer att gå segrande ur den striden.
Om det är nåt naturen avskyr så är det tomrummet.
I vårt fall slåss vi inte bara inbördes, dessutom tillsammans mot en mycket snabbväxande Odört (Conium maculatum L.).

Om du inte visste det, så är odört en tvåårig växt som tillhör familjen flockblommiga växter. Den påminner om hundkex men är giftig för människor. Koniin, som giftet heter, är en så kallad alkaloid som i höga doser förlamar andningsmuskulaturen med kvävning som följd. I äldre tider ska man ha använt örten som plåster för att lokalbedöva huden. Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt ligger en dödlig dos för hästar på drygt två kilo gröna växtdelar.

Mest känd är örten för att ha tagit livet av Sokrates. Filosofen dömdes till döden i en skenrättegång år 399 f.Kr. Frivilligt tömde han en giftbägare som förutom extrakt från odört även lär ha innehållit opium. Dog gjorde han.

Återstår att se vem som får bita i gräset när det gäller striden om Havsträdgården – kort sagt: To be continued …

Lördag: 3,4 miljoner skäl att byta udden mot Bryssel

(Uppdaterad 16:10)

Han: Äntligen har kampen om en plats i EU-parlamentet börjat på allvar! Arvodet för en parlamentariker är 10 075 euro per månad. En lön som ger närmare 91 000 kronor i månaden netto.
Som ledamöter får du även rätt till traktamente. Dagtraktamentet ska täcka sitt boende, måltider m.m. för varje dag som en ledamot utför ”officiell verksamhet” vid Europaparlamentet.
Traktamentet är skattefritt och motsvarar 4 000 kr per dag.

Dessutom får du som parlamentariker 4 950 euro (57 000 kronor) i månaden i ”kontorspengar”. Pengarna ska täcka kostnader för din mobil, dator och ev. kontor här hemma i Sverige.
– Liksom till att anordna konferenser och seminarier som du förväntas ordna.
Dessa pengar behöver du dock inte redovisas.
– När ditt femåriga mandat tar slut kommer du och de andra 20 svenska EU-parlamentarikerna att ha fått omkring 3,4 miljoner kronor i ersättning för dessa ”allmänna utgifter”.
Sugen?

Man förstår att Skyttedal och Jan Emanuel gör helikoptern för att få sitta i EU-parlamentet, eller hur?
För egen del känner jag avund och girig ilska. Men handen på hjärtat:
– Skulle jag vilja byta mitt liv som flanör på en udde mot jobbet i Bryssel?
Mitt svar:
– Nej, aldrig i livet!
Hur tänker du?
– Erkänn åtminstone att det är du tycker att det är bekvämare att sitta hemm i tv-soffan och prata skit om de jävla politikerna.

I går öppnade Ebba Busch KD:s kommundagar i min gamla hemstad Västerås. Jag utgår att det var en tillfällighet att det skedde på ”Asociala Dagen”, en dag för alla som vill avskärma sig från andra.
– Enligt alla elaka opinionsmätningar kommer KD inte in i EU-parlamentet trots att man köpt en mediemoderat kändis som toppkandidat.

Inför EU-valet är annars Miljöpartiet det parti som flest svenskar tycker illa om, berättar Svenska Dagbladet.
– Det bådar gott för miljöpartisterna, menar Johan ”Hacke” Hakelius i Fokus. Och han har tänkt inte bara runt ett hörn: ”Sverigedemokraternas raketartade tillväxt skedde under en period då de samtidigt var det mest impopulära partiet i Sverige. Efter många år av ökenvandring har Miljöpartiet nu åtminstone den ena halvan av Sverigedemokraternas framgångsrecept på plats.”
Tål att tänka på om du fortfarande vill jobba för en plats i EU-parlamentet.

PS: Bara så du vet vad du slåss emot: 353 svenska kandidater ställer i valet. De slåss om Sveriges 21 platser i Europaparlamentet. Totalt ställer 102 svenska partier upp, däribland mindre kända partier som Piratpartiet, Nyans och Alternativ för Sverige. Men även partierna ”Nu får det fan vara nog”, Naturistpartiet och ”Ond Kyckling Partiet”.
Fortfarande sugen på jobbet?

Nu till något mindre svårt. Det sägs att om man en gång har lärt sig att cykla är jäkligt svårt att lära sig att inte kunna cykla.
– Jag har aldrig riktigt förstått det där.
Åtminstone inte i överförd mening, särskilt så här på våren.
– Det finns massor av företeelser jag vet att jag lärt mig – men som jag inser att jag inte alls kan.
Det gäller särskilt fåglar.

Det spelar ingen roll att Axel Kielland, Isman och mina andra PT varje år lär mig skilja på våra vanligaste sjöfåglar; nästa vår är kunskapen borta med vinden.
– Det gäller till exempel att se skillnaden mellan fisktärnan och silvertärnan.
Ett skäl är att de båda kusinerna envisas med att flyga omkring över udden och skälla på allt levande.

Här kommer min fusklapp:
> Fisktärnan (Sterna hirundo) har en orangeröd näbb med markerad svart spets. Silvertärnan (Sterna paradisea) däremot har svart hjässa och röda ben och näbb.
Hur svårt kan vara?
> Enligt pippivoyeurerna är silvertärnan mer graciös och flyger med mjuka vingslag Hennes huvud är mer avrundat och vingarna är smalare och kroppen slankare än fisktärnans.
Halsen är gråaktig hos silvertärnan medan den är vit hos fisktärnan.

> Framför allt: Gör som du brukar – kolla in benen! Fisktärnan har långa ben. Silvertärnan däremot har mycket korta stumpar.
– Hon ser nästan ut att stå på magen, för att citera filosofie doktorn Lars-Åke Janzon på Naturhistoriska riksmuseet.
Ja, hur svårt kan det vara?
– Jo, magistern; det är svårt.
Inte minst för att tärnorna nästan aldrig sitter ner utan just flyger omkring över udden som gamla ryska MIG-plan, ständigt i attackposition mot allt och alla.
– Inte för inte påminner tärnorna litteraturintresserad ungdom i alla åldrar om Lilla My i Mumindalen.
”Hon är argsint och aggressiv och retar upp sig på småsaker”, som Tove Jansson själv beskriver henne.

Enligt fågelböckerna tjatar fisktärnan på alla med snabba ramsor av vassa ”kjerri-kjerri-kjerri” där betoningen ligger på första stavelsen till skillnad från sin kusin, silvertärnan, vars kjerri-kjerri-kjerri har betoningen på sista stavelsen.
– Om du nu hör den skillnaden?
För egen del tycker jag aldrig att de onomatopoetiska beskrivningarna stämmer i verkligheten, men tjatar gör hon.

Jag vet inte vad som är hönan eller ägget. Men med tanke på att tärnorna är de flyttfåglar som flyger längst av alla så här års. Särskilt silvertärnan – i snitt 5 000 mil fram och tillbaka mellan udden och Antarktis – så borde hon sitta ner på en sten och låta sig avbildas i stillhet.
Särskilt benen.

Hon: fortfarande stressad, och förutom få ordning på växthusen måste ju också badviken skötas. Badsäsongen är ju faktiskt här nu, förra året tog jag första doppet 12 maj!