Torsdag: min utsikt idag är ändå lite bättre än gårdagens

Hon: snön är borta, hård ostlig (pålands-) vind (och därför svinkallt inne) och jag gömmer mig bakom blommande (för tidigt satta…) tomatplantor med raggsockor på fötterna och läser sjätte delen i Lucinda Rileys romansvit om de sju systrarna. Bäst hittills!

Åt andra hållet sitter han och målar, den utsikten gillar jag också även om det inte är i hans ateljé i det oanvända torpet vi köpte för ett par år sedan (innan elpriset sköt i höjden) just för det ändamålet…

Han: ”Klimatförändringarna har missuppfattats. Klimatet blir inte varmare, utan kyligare! I dag fick man till och med stänga av Ölandsbron på grund av nedisning och så låga temperaturer att måsar föll döda från skyn”.
Den slutsatsen drog vår kollega på andra sidan sundet, redaktör Sven Flisa, i går. Med hänvisning till vinterkaoset föreslog han att EU ska uppmuntra till anläggandet av isvägar över Kalmarsund. ”Dessa kan inom kort att ligga säkra året runt, varför bron kan skrotas och smältas ned till klimatuppvärmande artilleriammunition, bilplåt och oljecisterner”.

I brevet till EU-kommissionen bifogar Flisa ett antal foton som visar ett sönderfruset, huttrande och mycket photogenic Öland.

Men det var igår och det går fort nu. Det som var nästan sant igår är glömt idag.
– Våren här igen och inget är så iskallt som gårdagens nyheter.
Idag regnar det på udden.

Trafikverkets ende chef – presschefen Bengt Olsson som även det gångna dygnet tycks ha rattat hela den skitmyndigheten ensam – kan andas ut och än en gång radera sina sms till den ständigt frånvarande generaldirektören (vet vi ens vad gd heter???).
– Jag känner verkligen respekt för den mannen!
Särskilt sen jag fick veta att han startade sin karriär som dansare i After Dark.

Årets Sven Duva!

Dagens vårtecken: Igår kom havstruten. Idag svävar den stora havsörnen över udden. För egen del flyger jag lågt som en höna i stugvärmen.
– Ingenting är klart förrän det är klart och kan man inte måla kan man alltid måla över.

Onsdag: Vintern tillbaka på udden – men våren väntar inte!

(Uppdaterad 12:22, 15:11)

Dagens väder: Vinterväder, aprilväder. Innesittarväder, utom för småfåglarna.

Hon: Fy tusan, idag blev det ingen cykel till brevlådan utan apostlahästarna … å andra sidan vackrare väder än gårdagens gråväder.

Men det är kallt också, ett par minusgrader, och de verkar hålla i sig. Måste kolla hur vitkålen mår i sitt tält… mmm, ser välmående ut, pust!

Han: Dålig tajming kanske, eller så är det som det brukar vara. Aprilvädret till trots hopar sig vårtecknen under snön – scillan är redan här,

Richards (Sexton) tulpanlökar flaggar redan med stora gröna blad. Återstår att se om den blommar även i år.
– Enligt förståsigpåarna blommar en tulpanlök aldrig två år i rad, däremot sätter den sidolökar som i sin tur kan bli tillräckligt livskraftiga för att blomma kommande säsong.

Som av en händelse kröp även vårens först humla fram ur söderväggen.

Och inte bara det. I påskhelgen sjöng årets första bofink i den stora tallen hos Margareta och sparvarna har redan intagit Caisas holkar. En kusin försökte bygga ett bo utanför katternas rum. Inte det bästa stället, dessutom kring en pinne där jag brukar hänga verktyg på.
Sparvarna är kända för att bygga slarviga bon.
– Det gick som det gick.

Havstruten (Larus marinus) är en stor mås, bredvingad (144–166 cm), med tjock hals, gråskära ben och en mycket grov näbb med en röd fläck på.
Havstruten är större än Östersjöns silltrutar (Larus fuscus), vilka dessutom har gula ben och fortfarande delar vintersemestern med Ugglan på Kanarieöarna.
Snön faller, men inget stoppar våren.

Påsken 2024: Barnbarn, 50-års-kalas, bröllop och Iggys besök hos Peters kossor

Dagens väderlek på udden: Gråväder. Bara +3 grader. Byar från NV på 12 sekundmeter. Även mandelträden undrar var vårvädret tog vägen.

Han: Påsken är som vi vet de stora känslornas helg. För kristna handlar det om Jesus lidande, död och återuppståndelse. Judarna firar slutet på slaveriet och uttåget ur Egypten och vi andra firar påsk för att det är en urgammal hednisk högtid som markerar att nu är våren här.
För somliga är påsken den enda kravlösa högtiden.
– Fan trot.

Jag har alltid gillat Alex Schulman. En gång i tiden delade vi samma jaktmarker kring Stureplan. Men Jonas Gardell har rätt om Schulmans krönikor i Dagens Nyheter:
”Han skäms mest hela tiden. Han är sekundärskammens okrönte kung!
Eller också gråter han. (Han gråter VÄLDIGT ofta!)
Eller skakar. Av fasa. Darrar. Och vill slänga saker i väggen.
Det är lite Kalle Anka det där …”

Apropå den nya serien om Ronja Rövardotter rasade Schulman mot Börje Ahlstedts tolkning av den oförarglige rövaren pappa Mattis: ”Jag är född 1976. Ingenting skrämde mig mer under min barndom än Mattis. Det var något med dessa galna humörskast som gjorde att Mattis förföljde mig i mina drömmar, ända upp i vuxen ålder”.
Ironiskt nog tillskriver han stackars Mattis de känsloutbrott som Jonas Gardell ser hos Schulman: ”Allt är så förhöjt i Mattis värld. Det finns inga normala reaktioner. Allt som händer svarar Mattis på med vild glädje eller ursinnig vrede.”

Jag noterar särskilt att Schulman hyser stora känslor inför våra vanligaste högtider:
”Förra julen blev fasansfull för barnen.
Jag hatar nyår, jag vägrar delta i firandet av att tiden går.
Valborg är den mest meningslösa av alla högtider.
Vi borde ta chansen att sluta fira midsommar en gång för alla.”

Schulmans pöjken (jag var bekant med hans pappa också på den tiden när Pressklubben var murvlarnas vattenhål i Stockholm) älskar av någon anledning påsken: ”Det måste väl vara den snällaste högtiden av alla? Varje gång påsken kommer känner jag mig bara lätt, snabb och öm. Titta bara på färgerna! Gult och rosa – och kanske lite ljusgrönt! Vad är det för gulliga, bedårande små färger egentligen? Allt är rart och barnen målar äggen och det sticker upp fjädrar ur vaserna… Och påskhelgen rullar långsamt in och omfamnar alla utan att ställa ett enda krav. Vill du inte ha släkten här? Det behöver du inte! Orkar du inte steka prinskorv och köttbullar? Strunta i det då! Stoppa in en lammstek i ugnen, öppna en flaska vin, glöm bort steken helt i några timmar och när du plötsligt kommer på den igen, då är den färdig.”

Nåja, att årets påskhelg rullade in utan några krav får stå för krönikören på Stureplan. Här på udden vilar vi idag ut efter en ovanligt hektiskt helg:
– Barn och barnbarn på besök, med allt vad det innebär.
Dessutom 50-årskalas … som när någon knackade i äggskalet visade sig vara ett överraskningsbröllop också!

Han: Och så tackar Iggy farbror Peter Johansson i Kärrabo, för att han fick visa sin lillebror Jack hur kossorna bor:

Hon: och så en sista ”klapp-sång” innan flyget till Stockholm avgick igår eftermiddag.

Sen tog farmor ett lååångt och varmt skumbad inne i Chateau Margareta innan värmen stängdes av igen…

Skärtorsdag: Klar, typ i alla fall…

Hon: Imorgon förmiddag kommer efterlängtade barnbarn hit för att fira påsk. Men innan dess ska det handlas, städas, pyntas och bakas med mera. Det mesta har jag fixat tidigare i veckan, men bakningen lämnade jag till idag. Blev en hel del:

Och sen åkte en Janson in i ugnen. Den smakar vi nog av ikväll. Välkomna ungar, och Glad Påsk önskar jag er alla!

PS: Hinner nog inte blogga i helgen ;).

Han: Jag tror henne! Nu en rapport från inåtskärs. Härom dagen åkte vi till Lyckeby i Blekinge. Detta för att få min andra dos vaccin mot bältros.
Sprutan fick jag i en vit buss utanför Willys medan hon handlade påskägg (jag hann med ett besök på byggvaruhuset också).
– Men du kanske undrar varför?

Svar: Hela vintern har man ju tjatat i tv-reklamen att personer över 50 bör vaccinera sig mot bältros.
– Visserligen var det inte Folkhälsomyndigheten den här gången, men en gubbe på en udde är ju van att göra som han blir tillsagd.
Dessutom känner jag människor som fått bältros och det är inte att leka med.

Dosen vaccin i Lyckeby kostade 2 140 kr. Det betyder att de båda doserna tillsammans kostade mig 4 280 kr.
– Du ser förvånad ut?
Jag tyckte också att det var dyrt.
– Kanske trodde du som jag att någon annan betalar för mina doser?
T ex du och alla andra skattebetalare.

Tre av fyra oroas nu över de nedskärningar som pågår i hälso- och sjukvården runt om i landet, enligt en enkät från Novus.
Enkäten har beställts av Vårdförbundet och slutsatsen är därför tidstypisk: ”Mer än varannan vill nu att regeringen skjuter till mer pengar för att rädda sjukvården.”

Som man ropar får man svar. Undrar du också hur allmänheten, det vill säga du och jag, skulle besvara enkäten:
– Hur mycket mer är du beredd att arbeta mer alt. betala mer i skatt för att landsting och regioner ska få göra av med ytterligare 24 miljarder?

Varför 24 miljarder? Därför att det är vad vårdpolitikerna hävdar saknas i kassan för 2024.
Innan du svarar på frågan bör du veta följande:

 Enligt Statistiska Centralbyråns hälsoräkenskaper har vårdkostnaderna i Sverige ökat från 198 miljarder år 2001 till 614 miljarder kronor år 2022.
Om vi justerar för inflationen har regionernas och kommunernas vårdkostnader ökat med 365 miljarder på 20 år – det vill säga ökning med nästan 150 procent.
Och kostymen fortsätter växa. Enligt preliminära siffror för 2023 spenderade vårdansvariga politiker och chefer uppåt 485 miljarder kronor, skriver Hanne Kjöller i en skalpellvass kritik av katastrofjournalistiken.
– Jaså, det visste du inte heller?

 Då fattade inte heller du att de 24 miljarderna som oppositionen och medierna fått dig att drömma mardrömmar om faktiskt utgör mindre än fem (5) procent av fjolårets budget.
Mycket eller lite?
Det avgör du, men fundera på hur mycket din egen realinkomst har minskat under året.

 Om vi ska tro krigsrubrikerna pågår just nu en slakt av vården. Stämmer det? Enligt färska siffror från SCB:s Hälsoräkenskaper utgjorde hälso- och sjukvårdens andel av bruttonationalprodukten (BNP) 10,5 procent år 2022.
Det var en något lägre andel än pandemiåren 2020 och 2021, men marginellt mindre än perioden före den stora pandemin.
– Åren 2012 fram till och med 2019 varierade andelen mellan 10,7 och 10,9 procent. Jämför vi med milleniets första decennium är 10,5 procent till och med en två (2) procentig ökning av den totala vårdbudgetens andel av BNP.

 Till detta ska läggas att i vårdkostnaderna ingår inte bara vård av gravida kvinnor, gamla mormödrar – och patienter med bältros – utan även den administrativa överbyggnaden.  
För drygt ett år sedan skrev Johan Alvehus och Gustaf Kastberg Weichselberger, experter på offentlig förvaltning, en intressant artikel i Dagens Nyheter.

De visar att ökningen av byråkratin i offentliga organisationer växer betydligt snabbare än kärnverksamheten. I kommuner och regioner 2008–2021 ökade den mer avancerade administrationen – universitetsutbildade byråkrater för att uttrycka det enkelt – med nära 82 procent.
Antalet chefer ökade med 33 procent, medan den ”enklare” administrationen ökade med 7 procent.
– Personalen i kärnverksamheten, dvs vården, ökade med drygt 12 procent.

Exemplen på självväxande byråkrati är många. Bara i Region Stockholm har två av tre nyanställningar mellan åren 2008-2022 varit en administratör, handläggare eller chef.
– Av samtliga personalökningar står byråkraterna för 62 procent.

I dagens Barometern konstaterar läkaren Jörg Carlsson en (som vanligt) skarp och tänkvärd krönika om byråkratin och ”vårdkrisen”: ”Sjukvården har aldrig haft så mycket pengar som nu. Vi simmar i pengar och gör av med dem i rekordtempo, ibland på rent nonsens.
När alla nu skriker efter statliga pengar till den regionala sjukvården, men samtidigt uppfinner nya hitte-på-projekt på löpande band, blir det bara löjligt. Jag är övertygad att vi kan hitta pengar som faktiskt kan sparas. Kanske hittar vi även den ene eller andre sjukvårdsbyråkraten som vi inte visste om att denne fanns på lönelistan och varför.”

Avslutningsvis, tillbaka till enkätfrågorna som inga vårdlobbyister ställer:
– Hur mycket mer är du beredd betala i skatt för att landstingsbyråkraterna ska få göra av med ytterligare 24 miljarder?
– Är det verkligen mer pengar som behövs för en fungerade sjukvård?

PS: Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har bestämt att bältrosvaccinet inte behöver subventioneras eftersom ”bara en liten andel av de som vaccineras skulle ha blivit drabbade”.
Det samma kan sägas om bil- och hemförsäkringen. Mitt vaccin varar i tio år. Jag unnar mig det. Även om ni andra inte står för fiolerna.
Hur tänker du.

Dagen efter: Vårflickan 2024 är redan här!

Hon & han: Det bästa sättet att fira våren är att börja dagen med ett födelsedagskalas med champagne. Det gjorde vi igår och på den vägen är det. Festen för Jenny fortsätter veckan ut.
– Grattis oss!

Hon: hoppas Jenny så här dagen efter den stora firardagen insett att hon nu är i sin bästa ålder.

Dessutom vaknade hon, och även vi på udden, till strålande solsken. Och för första gången i år åt vi frukost ute, underbart!

Den har till och med fortsatt att skina hela dagen, även inne i växthuset där jag har tillbringat dagen med omskolning av tomatplantor.

De gängligaste åkte ut i växthus 2 för att förhoppningsvis stanna upp i växten och bli lite kraftigare. Härdas helt enkelt.
– Eller ge upp …

Han, igen kvar i firandet: Dagen till ära såg vi dessutom den första strandskatan, som inte heller hon är en skata. Haematopus ostralegus är inte ens en kråkfågel, utan hör till ordningen vadarfåglar och hör hemma vid kusterna och en del större insjöar.

Strandskatan är inte ovanlig, men har minskat med 30-50% under de senaste 30 åren, enligt Artdatabanken.
Så vi är glada att hon hittar tillbaka till vår udde. 
– Hon gillar stränder med tidvatten och här varierar havsnivån som bekant mellan -50 och +50 cm så här års. När havet drar sig tillbaka lämnar den musslor och annat ätbart kvar på stranden.
Förutom att strandskatan är snygg med välmålad röd näbb och är välklädd, har den ett bra bordskick som den lärt sig av sina föräldrar.
– Större musslor lägger den på marken med den flata sidan uppåt. Den håller fast musslan med fötterna och ”slår med styv hals och sluten näbb lodrätt på musslan medan den gungar med höften”.
Allt enligt Wikipedia.
På detta sätt förstörs en av musslans muskler som sluter skalet. Sedan vrids musslan en bit och strandskatan använder näbben för att öppna den helt. För att öppna och äta en blåmussla behöver strandskatan inte längre än tio till femton sekunder.
– Hårda musslor kastar den ibland från ett högre ställe till marken för att öppna dem.
Nu vet du det också.

Måndag: Summering av en vecka på mansläger

(uppdaterad onsdag 27 mars 2024)

Han: Äntligen hemma på udden igen efter ett trevligt mansläger i Las Palmas. Tillbaka i arbetslägret inser (en) man att det är skillnad på män och kvinnor även på semestern.
– Två män som delar på 30 kvadratmeter behöver inte planera så mycket.
Eller göra så mycket.
Man vaknar när man vaknar. Äter frukost när det passar. Alltid på Paparazzi Las Canteras
– Efter några dagar visste även personalen att gubbar har enkel smak. Vi nöjer oss det bästa: Café con leche, tostadas con jamon y queso y una botella de agua sin gas (a 7 euro).

Varför ändra en vinnande strategi? Efter frukost vilar (2) man ut på stranden. Två solstolar med parasoll (9 euro). Alltid på ”9:an”.
Vilan sker under manlig tystnad. Avbruten endast av lätta snarkningar, som upphör när det börjar kurra i magen.

Lunch intas längs Las Canteras, detta utan omfattande diskussion om var och varför och varför inte och utan hänsyn till de frekventa tipsen på nätet om vart ”alla” går.

Strandpromenaden är 3,5 km lång, vilket innebär att under dagens power walk serveras 1 eller 2 flaskor rosé samt valfri enkel meny varefter gruppen återsamlas i solstolarna.
– Nej, du får inga rekommendationer. Alla lunchställen är ungefär lika bra och trevlig
(Okej, även denna gång tycker jag bäst om den lilla krogen La Macarena i den norra änden av strandpromenaden.

Efter eftermiddagsvilan i solen är det skönt att ta en siesta på rummet. Innan det är dags för kvällsaktiviterna.
Några drinkar inåt de gamla delarna av stan som landar i enkel måltid. Ugglan hittade tillbaka till ett mysigt dominikansk hål i väggen.

Bengt Benito Uggla är född i Dominikanska republiken, vilket förklarar en del.
Om även du har undrat.

Vill du se hur kvinnor driver en krog ska du gå till Bodegón Don Juan Pachichi, som jag rapporterade om i den enda flaskposten hem under veckan.
– Om du har tur att få bord ska du absolut beställa Choriza del Infierno, Choriza from hell som vi säger på swengelska.

Till kvällsarbetet på Ugglas mansläger hör ett besök på någon trevlig källarklubb. Eller en promenad med silltrutarna längs havet.
– De vilar också ut på den gröna ön innan de tar sig upp till våra trakter och Uggla hoppas hinna hem innan Jacko landar på hans veranda.

Jaha, vad finns mer att säga om det som kan sägas kan?
– En sak: Vid denna sena tid på dygnet uppmuntras till långa intressanta samtal om allt viktigt som hänt under dagen.
Dock sägs inget om vad vi måste eller borde göra i morgon.
Ungefär så.
– Tack Uggla för en givande vecka i genusforskningens tjänst!

En fylligare beskrivning av vad du kan hitta på i Las Palmas, till exempel med en ambitiös kvinnlig reseledare – se min rapport från vårt besök i december.
– Även det var en mycket trevlig resa.

PS: Världen är mindre än vi tror. Ovanstående akvarell föreställer Uggla vid ett av många besök på udden. Även här spanar han ut över havet. Men av ett särskilt skäl. Där ute kämpande och dog hans anfader amirallöjtnanten Claes Johansson Uggla år1676.
Även då var det orostid och krig i Europa och Uggla ledde den svenska marinen i slaget om Östersjön.
Till skillnad från betraktelsen ovan var det en tragikomisk historia.
Den svenska amirallöjtnantens sista bevingade ord svävar sedan dess över havet:
– När såg man någonsin en uggla låta sig fångas på ljusa dagen!
Om detta diktade jag på bloggen en solig i juli år 2020.

Fredag: tomater, tomater, för mycket tomater…

Hon: kan det bli det, egentligen, jag tror det…

Bilden ovan är tagen utifrån igårkväll, det är alltså inte växthuset, utan vårt vardagsrum. Nu är det ju en massa chili också, närmast fönstret (och en katt på soffans ryggstöd) men det mesta man ser är tomater. Och de behöver planteras om, typ igår, men jag har inte plats för större krukor.

Fyra plantor åkte därför på försök ut i växthuset efter omplantering idag. Får ser hur det går för dem. Löken jag planterade om igår och slängde ut ser inte sådär jätte-happy ut…

Men det gör däremot purjolöken som stått därute säkert en vecka nu. Hoppas hoppas den gula löken reser på sig, annars blir det enbart purjolök i maten i höst.

Ps. Jodå, jag har assistent i växthuset, oftast två, men den andra jobbar visst i pallkragarna idag.

Och imorgon kommer husse hem. Efterlängtad!

Onsdag: några vårtecken, trots allt…

Hon: ganska skönt ute idag, uppåt tio grader plus och ingen direkt vind. Ingen sol heller, förstås…

Stod ändå inne och stekte ett kilo köttbullar, det är ju påsk snart. Och goda blev de, gjorda på nöt- och fläskfärs (utegrisar) från Attanäs gård. Unnade mig trots det bara en, resten hamnade i frysen. Iggy gillar köttbullar och han kommer ner till farmor i påsk ;).

Han, via flaskpost: Inte bara Iggy tycker om farmors köttbullar. Men livet är hårt med de hårda. Uggla och Don Peppe får i kväll klara sig på egengrillad ”chorizo från Hell” på Bodegón Don Juan Pachichi.
– Ett hål i väggen som alltid är fullt och där man (= kvinnorna, för det är bara kvinnor som jobbar här) endast serverar ett enda rödvin, Morozán a la 14 euro.
Självklart längtar jag hem till udden.

Tisdag: gnäll, gnäll och gnäll!

Hon: ja, vädergnäll! Men helt plötsligt fick jag lite energi efter morgonpromenad med bästisen i grannhuset. Gnällde väl av mig…

Tog tag i pallkragen som han sedan tidigare rensat ren från inkräktande hagtorn och grundat med marktäckduk. Kommer nog inte att räcka för att stoppa ogräset, men med lite kartong också kanske det hjälper ett tag i alla fall.

Och så lite tång på det. Plus tre säckar jord gånger 80 liter. Måste nog på med mer jord innan jag planterar ut purjolöken, som jag tänkte skulle trivas här. Men det dröjer nog ett tag innan den klarar sig ute.

Men i intilliggande pallkrage, som bara behöver gödslas upp lite, kanske jag faktiskt skulle sätta bondbönorna idag….

På med koskit!

Och så vattna fåran ordentligt eftersom jag inte låtit dem ligga i vatten över natten… detta var en impuls. De måste man ta tag i 😉

Och så kattskydd. De tror annars matte gjort iordning en ny toalett!

Hurra, upptäcker att en solros kommit upp inne i det kalla växthuset. Kul! Hopp om våren.

Och där tog inspirationen slut. Nu ska jag snart åka upp och klippa mig hos Lottie. Välbehövligt!

Ps. Ett sista ryck, några blomfrön blev försådda i växthuset också!

Söndag: vi håller ställningarna på udden…

Hon: fast vi skulle gärna ha lite sol och värme också. Som vädret är nu kurar vi hellre inne under pälspläden. Blåser som sjutton ute och det är kallt även om solen tittat fram då och då under dagen.

Inne är det en djungel (och varmt och vindstilla) men egentligen behöver en del av de större chiliplantorna flytta ut i växthuset så jag får plats med större krukor till tomatplantorna som redan har vuxit ur första omskolningen. Men det är nog för kallt även om jag sätter på fläkten nattetid. På något sätt måste jag lösa platsbristen. Imorgon…