Söndag: På udden firar vi mandelns dag och Pride med kläderna på

Hon: ja, mandlarna kanske inte ser mycket ut för världen och skörden är skral, även om det finns ett par kvar på träden som ännu inte tappat ytterhöljet. Men med tanke på att de tre mandelträden planterades på försommaren, vilket är helt fel tid, och dessutom utsattes för både nattfrost och hårda stormbyar redan första veckan är det väl ändå ett under. Men man undrar ju om de klarar vintern…

Men det fanns mer att hämta i trädgården. Nu mognar tomaterna helt plötsligt i en rasande fart. Så här kommer det se ut var dag nu. Bara att kavla upp ärmarna och ta tillvara på allt. Jag har redan frusit in ett par lådor med små körsbärstomater, de flesta Cheerio, och snart har de gjort sitt i växthuset. Vill egentligen få ut dem och göra plats för plantorna i mitt tomat-BB. Får se hur länge man kan få tomater i höst. Gurkorna är ju också på upphällningen som synes men det kommer fina ute på frilandet snart. Och på en sen planta i växthuset. Ett par mogna Hot Lemon plockade jag också in. Alldeles för få plantor i år av dem. Och dessutom satte jag ut alla på det landet som invaderats av gråsuggor och myror, grrr…

Men det börjar bli dags för utökat tomattest tror jag Peppe. Sätt upp Green Grape, Brandywine, Tomato Bombardera och Chocolat Cherry (lite större variant av Black sweet cherry som ligger i toppen nu…) också. Eller kanske måste vi sära på körsbärs- och medelstora tomater i testet…?

Han: Helgens Pridedemonstrationer ställdes in. Istället manifesteras regnbågens mångfald på annat sätt. I sitt digitala öppningstal påminde prinsessan Victoria om syftet med manifestationerna.
– Pride är inte vilken sommarfestival som helst. Det är en fest, men det är också en manifestation för mänskliga rättigheter, det är allvar och glädje. En påminnelse om de framsteg som gjorts, men också om det som finns kvar att göra. Det ansvaret delar vi, det vilar på dig och mig.
Sa prinsessan till mig i tv igår kväll. Även statsepidemiologen och numera vår främste folkbildare, Anders Tegnell, skickade en hälsning till Pridefirarna.
– Det är verkligen roligt att ni trots allt genomför den här viktiga manifestationen som nu pågått i många år, och vi ser verkligen fram emot att ni gör det på ett coronasäkert sett.

Att döma av tv-sändningar och övrig rapportering verkar deltagarna ha hållit coronaavstånd. Detta till skillnad från tidigare år. Tänker på det när jag läser Ulf Lundells dagboksanteckning från denna helg förra året: ”Rätt mycket Pride och diverse åsiktsinlägg i blaskorna”, skriver profeten på Österlen. ”Det är fokuserat på sex. Ibland blir man bara trött på all hetero-hbtq-whateverknullande. Kan vi inte sluta bete oss som onda bontoapor ett tag. Lite märkligt är det att homosexualitet måste manifesteras så just sexuellt” (Vardagar 3, sid 646-647).

Intressant iakttagelse, eller hur? De som protesterar mot att en fördomsfull omgivning värderar dem utifrån deras sexuella läggning så ofta väljer att fokusera just på det explicit sexuellt utlevande i sina demonstrationer.
– Det är som om suffragetterna hade visat brösten för att påminna gubbarna om att de inte bara dög till att amma deras ungar.

Mönstret går igen i andra proteströrelser dessa dagar. ”En svartvit bild. I en utmanande pose på sociala medier. Är det verkligen allt Instagramfeminismen har att komma med 2020? #challengeaccepted heter en ny viral hashtag. Men vad är det egentligen som ska utmanas?”
Frågan ställer Josefin Holmström i dagens Svenska dagbladet.
Hon är uppenbart irriterad och undrande över vad det var blev även kvinnan bredvid mig när väninnorna utmanade.
Vad det handlar om? Tack vare Holmström får jag veta att modetidningen Elle rapporterar att målet med #challengeaccepted är ”att sprida lite positivitet under coronapandemin samt att styrka kvinnor och bidra till systerskap”. New York Times (27/7) uppmärksammar att turkiska kvinnor nyligen använt sig av svartvita självporträtt för att protestera mot kvinnomord.

Vilket förstås är ett mycket mer lovvärt syfte, enligt skribenten som dock tillägger: ”Men om det var tanken bland en grupp turkiska aktivister så har det snabbt försvunnit i en flodvåg av botoxade kändisar som vill signalera lite allmänt champagnebubbligt tjejmys.”
Jag förstår att många där ute är kritiska. ”Är det här inte bara en skönhetstävling?” frågade sig Nadine von Cohen I The Guardian. Och hon sätter fingret på den felande länken:
– Where’s the challenge? It would surely be a greater challenge to half of Instagram to not post a selfie for a day.

• 

• 

Men det har inte hindrat miljoner Instagramanvändare från att lägga upp sina egna svartvita porträtt. Deras argument är att dessa selfies handlar om ”female empowerment”.
– Men på vilket sätt är en selfie ”empowering”, frågar sig Josefin Holmström: ”Jag kan inte låta bli att tänka att det trots allt alltid måste handla om utseende med kvinnor. Utseende och sex. Khloe Kardashian spänner ögonen i kameran och plutar med munnen; Victoria Beckham ser ut som om hon precis gjort något barnförbjudet på sitt svartvita foto, nersjunken på golvet i en herrskjorta och med särade läppar och bara ben. Om jag ska vara krass tror jag inte att en sådan bild är tagen för att stötta andra kvinnor. Den är tagen för att validera det egna egot och bygga vidare på ett redan väletablerat varumärke… Det är också mycket tröttsamt att antas ha något gemensamt med amerikanska Hollywoodskådisar bara för att de också har en livmoder…”

Är det verkligen allt Instagramfeminismen har att komma med 2020, undrar Holmström och vägrar delta i kampanjen.
– Jag vägrar. Jag vill hellre ha ett liv i färg.
Intressant, eller hur? Feministerna blir narcissister som fastnar i den utseendefixering som de säger sig bekämpa. Även här envisas alltså aktivister med att fokusera på just de fenomen som de säger sig hata.

Pride är viktigt. Men på corona-distans till omvärlden känns det helt ok att en fullt påklädd prinsessa påminner mig om att Pridemanifestationerna ”är en påminnelse om alla de framsteg som gjorts – men också om allt som finns kvar att göra. Och det ansvaret vilar på oss alla. På dig och på mig. Vi får inte bli tysta”.
– Helt rätt.
På tisdag skålar jag för att Elin och Meli och deras lilla Alice kommer och hälsar på en av Alice fyra stolta morfädrar.