Måndag: Vårt behov av fejk

Bidrog till mindre inavel – utom i vår kommun.

Han: Vi har blivit med cykel. För 5700 kr köpte vi två cyklar. Min var begagnad och kostade 700 kr på Vågen, vår lokala Vintage Store – loppmarknad alltså. Andra gången jag cyklade på den lossnade kedjan och jag föll illa. Således använde jag hennes cykel när jag hämtade tidningarna en morgon.
Mötte en granne som sa:
– Jaså du har skaffat cykel, sa grannen som var ute med hunden (det är bara hundägare och tidningsläsare som är ute så här tidigt).
– Ja sent omsider, sa jag. Du vet att cykeln haft en oerhört stor betydelse för den svenska demografin. Särskilt här i trakten.
– Det visste jag inte, sa han vars familj bott här i generationer.
– Jo, när cykeln kom till Sverige minskade inaveln. Det berodde på cykeln utökade människors naturliga umgängeskrets till 1,4 kilometer.
– Det va som fan, sa han och såg imponerad ut. Det hade jag ingen aaaning om.
– Ja, utom här i bygden, sa jag på min hoj. Statistiskt sett är det fortfarande få som cyklar här i kommunen.

Janerik Larsson, som jag känt sedan jag var chefredaktör på Gnistan och han var informationsdirektör på SAF, förlagan till Svenskt Näringsliv, påminner oss om att Donald Trump slog igenom reality-tv-stjärna. De flesta av oss har glömt att Trump var en mer framgångsrik motsvarighet till Robinson-Robban och Paradise Hotelstjärnan Sofia Hellqvist numera känd som prinsessan Sofia.

Denna bakgrund nämns ofta som en förklaring till Trumps väljarstöd, men Janerik påpekar också att minst lika viktigt är att USA:s president sedan 1980-talet varit starkt engagerad för World Wrestling Entertainment(WWE), ett amerikanskt börsnoterat bolag i underhållningsbranschen. 2013 hyllades Trump med en plats i World Wrestling Entertainments Hall of Fame.
– En stor merit var att han 2007 brottades i direkt-sänd tv med WWE:s vd Vince McMahon – och vann.

Alla som vet något om wrestling vet att det är ett enda stort fejk. Stora pojkar, ofta före detta boxare och brottare, låtsas slåss i ringen till publikens överdrivna buanden och jubel. Alla vet att det fejk, men ingen bryr sig.
– Eller snarare: fejket är en del av showen.
Att publiken är medberoende i detta fejk tål att tänka på när vi läser i Washington Post att det tog president Trump 827 dagar att leverera 10 000 helt eller delvis osanna uttalanden. Tolv lögner per dag, enligt The Fact Checker’s database.

Men det räcker inte. Den 9 juli, efter 440 dagar som president passerade han 20 000 offentliga lögner –­ 23 per dag!
Coronapandemin har varit en outtömlig källa till presidentens ljugande – hittills har han levererat minst 1000 lögner sina tal.

Att liberala Washington Post brytt som om att räkna alla presidentens lögner är hedervärt. Tyvärr finns det en risk att liberaler – och hit hör hela den svenska medievärlden – inbillar sig att detta avslöjande skulle missgynna Trump i den pågående presidentvalskampanjen.
– Det gör det inte.
Hans anhängare bryr sig lika lite om sanningen som de gör när det gäller de uppgjorda matcherna i wrestling.

PS, innan hon undrar vem det var träffade när jag cyklade och hämtade tidningen: Jag skojade bara för att hitta en lokal vinkel på ett globalt fenomen – vårt behov att låta oss luras. Å andra sidan är det slående att det är så få som cyklar här omkring, eller hur? Ulf Svensson gör det, liksom Sop-Bengt, Modig, Tina & Blomman som cyklar ända från Södra Kärr och så Christer, Ica-handlarn som måste ha en annan slags diagnos för han cyklar hit ända från Johanneslund. 
– Men resten? 

Sista ”cigarr-fimpen” så här sista natten med gänget…

Hon: imorgon åker han upp till Sippmikk nästan en hel vecka. Kissarna och jag håller ställningarna härnere. Vi har mycket att fixa med när husse lagar pumphuset i släktstugan i Norrland. Och sköta bloggen dessutom, ingen mottagning alls däruppe, så då tyckte jag han kunde sköta den idag helt själv. Men när Peppe kom på att han nog hade en lite ciggar-fimp kvar kunde jag inte motstå ta en bild när han samtidigt plåtar utsikten som minne att spara på färden. Här är det fortfarande 19 grader och ljummet, klockan är 18.25. I Norrland är det typ 15 grader kallare och mulet, burrr.

Han: Som sagt, i morgon åker jag till Norrland, som sörlänningarna säger. Etthundratrettio mil norrut. Sippmikk ligger i norra Jämtland. I Frostviken, vilket Eva på vårdcentralen i Torsås vet, ty hennes farfar byggde vägar där. Vilket hon berättade när jag ringde henne för att berätta att jag missar ett läkarbesök. 
– Vilket betyder att Evas farfar byggde de vägar som min pappa och de andra vattenrallarna behövde för att elektrifiera Norrlands inland på 50-talet.
Världen är liten, men korven har två ändar: Till den sista måltiden bjöd kvinnan i mitt liv på favoriträtten:
– Korvstroganoff.
På Scans falukorv, inget pjåsk.
Hon är snäll innerst inne.

Sista måltiden. Vid sjöboden. 18 grader varmt i solnedgång.

Publicerat av

En reaktion till “Måndag: Vårt behov av fejk

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s