(Uppdaterad senast 19:04) Han: Jag säger som Ulf Lundell: En dag som runnit mellan fingrarna känns det som
Alla dagar kan inte vara dagar man är nöjd med
Kunde ha gjort nåt mer bestående
Eller inte bestående.
Hade stora planer, men det bidde en tumme. Eller rättare sagt. Det blev en resa till Lindbergs, några lockläckt, en regel 45 x 145, några klädselbräder, allt för totalt 350 kr och så småningom ett uppsnyggat hörn som förhoppningsvis blir något bestående i den kuliss vi bygger.
Utifrån … 
… och inifrån.
Och hon har klippt gräset med den nya gräsklipparen, vår fjärde. Det blev fint. Sedan bjöd hon på spagetti & köttfärssås på 4 sorters chili (*****) och medan solen gick ner över udden talade vi om allt viktigt som hänt under dagen.
Hon: som att någon, förmodligen jag då… hade dragit ut någon slags elsladd ur nåt hål typ. Göran elektrikern kommer 6.45 imorgon och ska fixa en massa saker, hoppas vi, som är kvar att göra. Alltså ska allt vara förberett för det. Typiskt hans ansvar. Jag gjorde en kardemummakaka. Förutom spaghetti bolognese då. Väldigt stereotypa könsroller här sista tiden kan man tycka. Å andra sidan var det jag som löste vad det ”konstiga” avloppsröret under Chateau Margareta härrörde 😉
Han: Eftersom könsrollerna tycks vara på glid noterar jag (trots att jag är man och män inte sägs läsa böcker längre) att tre av ”våra” oktoberböcker just nu nominerats till Augustpriset 2020: Klas Östergrens Renegaterna, som jag kämpar med på kvällarna (väger minst 2 kilo); Lydia Sandgrens Samlade verk som hon läste klart i morse, och Nina Burtons Livets tunna väggar som åtminstone få pris för årets vackraste omslag.
peppekerstin.blog 
Publicerat av