
Han: Plötsligt ser även jag vem hon är; en satt figur med stort huvud, vitt ansikte med en lång spetsig näsa och markerade svarta ögonbryn, typ Mona Sahlin eller Cleopatra, men i övrigt liksom osunt blekt blågrå på nåt obestämt sätt.
– Och så stjärten, knappast nåt man trillar av pinnen för om du förstår vad jag menar höhö … och har hon inte ovanligt stora fötter med tanke på den lilla rultiga kroppen?
Under hotellfrukosten brukar vi i smyg spana in och viskande kommentera de andra gästerna. Så även här och som alla förstår har vi fått syn på en nötväcka.
– Och se där, en större hackspett tränger sig fram till buffén.
För egen del vaknar jag med värk i axlarna. På förekommen anledning – mer om det senare.
Nu frukost i sängen.

Han, replik: Ja, jag vet det är en Hackspett! Hennes korta utrop i bildtexten ovan har en historia, nu suddad och delitad och därmed obegripliggjord. Jag hade av misstag kallat den större hackspetten för ”spillkråkan” i den ursprungliga texten (spillkråkan satt i Margaretas stora tall igår), vilket jag snabbt korrigerade efter en kort och lärorik replikväxling:
Hon: Det är ingen spillkråka, det är en hackspett.
Han (från köket): Jag vet, spillkråkan är en hackspett.
Hon (i sängen): Jamen, det här är en hackspett.
Han (lite högre): Ja jag vet det, spillkråkan är en hackspett. Det är till och med den största hackspetten vi har i Norden…
Hon: Jag tycker i alla fall att det ser ut som en hackspett.
(scenanvisning: Han kommer in i sovrummet med Norstedts Fågelbok i högsta hugg)
Han (pedagogiskt men segervisst): Se här…
Hon (lugnt): Jag vet, jag har googlat. Det här är en hackspett, den har ingen röd mössa. Jag har lagt ut en bild.
Han (mindre irriterat): Vänta nu, är det en hackspett!?
(scenanvisning: han ställer häftigt ner frukostbrickan på sängen och kollar in filmen i mobilen, säger medan han flyhänt ändrar spillkråka till större hackspett i bloggtexten:)
– Det vet jag väl, det är klart att det är en större hackspett. Men spillkråkan är i alla fall den största hackspetten.
(ridå, enstaka skratt från salongen)

Välkommen tillbaka, det var ett tag sen vi hade besök av den större hackspetten. ”Satte sig ogenerat i vår syrén en meter från mig” noterade jag den 10 maj år 2019. Noteringen är gjord under bilden på en Större hackspett (sidan 314) i Norstedts Fågelbok.
Boken fick vi härom året av Axel Kielland, redaktör på den danska originalutgåvan, med den uppfodrande dedikationen: ”Nu e det dags att lära något om fåglar”.
Under bilden på sidan 314 finns nu ytterligare en dagsanteckning.”Tillbaka 25.10.20″.

Hon: barn på ingång ändrade sig och kommer först imorgon, vet inte riktigt vart dagen tog vägen efter det beskedet. Inte många knop gjorda, men Chateau Margareta står redo för dem imorgon. Inget nybakat surdegsbröd dock, varför orkar jag inte ens tänka på, men ska ge den jäkla degen ett försök till… men björnbärsgrottorna blev lyckade i alla fall, pust!!
Publicerat av