Han: ”Eld är det fenomen som uppstår när en gas genomgår en koncentrationsstyrd, exoterm, kemisk reaktion som inbegriper oxidation (förbränning) av ett brännbart ämne, i tekniska sammanhang benämnt bränsle. Värme från reaktionen bidrar till förgasning och blandning av det brännbara ämnet och oxidationsmedlet, men per definition är temperaturen så hög att temperaturen ej längre är styrande för reaktionen. Förbränningen sker således i kontaktytan mellan oxidationsmedlet och det brännbara materialet (glöd) eller brännbara gaser (flammor, eld). Förbränning av kolhaltiga, flytande eller gasformiga ämnen ger flammor som lyser starkt av svartkroppsstrålning från mikroskopiska sotpartiklar medan förbränning av exempelvis vätgas ger genomskinliga, svagt lysande lågor.”
Så kan vår lördagskväll beskrivas. En alternativ skrivning: Efter en promenad i skogen med goda vänner, drack vi upp fjolårets sista glögg och grillande korv, pratade om allt viktigt som händer och tittade in i den eld som enligt antropologerna gjorde människan smart.
Nåja, åtminstone trevliga att umgås med.
Denna min känsla av att ingå i ett större sammanhang kan också bero på att den nygrillande lammkorven och hennes hembakade korvbröd ingav en gasformad känsla av välbehag.
Hon: ja så härligt, första gången det gick att vara ute på en vecka tror jag, och då passade vi på ordentligt. Drygt fyra timmars frisk, men nästan vindfri luft. Och korvbröden blev ok. Tyckte nog de blev sådär, men gästerna gav tummen upp. Och nu har jag ju bestämt mig för ”inget köpebröd” så bara experimentera sig fram 🙂
peppekerstin.blog 
Publicerat av