
Han: Igår kväll firade vi att blivande sonhustrun Amanda gick vidare i Mästerkockarna på TV4. Som klanens äldste tar jag genast ut slutsegern i förskott och har börjat skissa på ett promoveringstal. Som vanligt håller jag mig en bit över spishällen och har samlat några tanketrådar att lyfta ämnet till en mer filosofiskt doftande sfär med några kryddmått genusperspektiv. Försök hänga med här, för jag skriver det här bara en gång:
”En måltid kan på en och samma gång vara en högst individuell företeelse och en gemensam händelse”. Så säger Georg Simmel i Soziologie der Mahlzeit (Brücke und Tür, Essays des Philosophen zur Geschichte, Religion, Kunst und Gesellschaft, Stuttgart, Koehler Verlag, 1957.)
Hans slutsats är fantasieggande: ”Det en människa ätit upp kan hon inte dela med någon annan. Måltidssituationen är däremot något som kan delas av flera…”
Marianne Ekström, som citerar Simmel i sin doktorsavhandling KOST, KLASS OCH KÖN (Sociologiska institutionen Umeå universitet, 1990), var först ut i den nordiska akademiska debatten att diskutera hur mat blir en social markör för det kvinnliga och manliga könet. Under de tre decennier som gått har den kulturella och filosofiska debatten kring matlagningen breddats.
Sålunda talade Zarathustra (tyska: Also sprach Zarathustra), med undertiteln En bok för alla och ingen (Ein Buch für Alle und Keinen), är – som allt färre vet – en skrift av den förr i tiden-tiden mycket välkände tyske filosofen Friedrich Nietzsche.
Nietzsche verkade långt innan tidningarnas kultursidor började kalla personer av hans sort för superkändisar och ”stjärnfilosofer”, men kanske blir Nietzsche en bubblare år 2021. Österrikiska forskare har nämligen hittat ett bortglömt manuskript som nu getts ut på franska med titeln Alors mangé Zarathoustra – Les conseils diététiques de Friedrich Nietzsche.
Alla som har sett Kockarnas Kamp och andra matprogram har insett att kockarna har blivit vår tids filosofer – ingen kan som de koka den mest djupsinniga soppa på ett floskelben och en tårögd programledare. Därför förväntar jag mig att Nietzsches kokbok (i svensk översättning lyder titeln, typ Så åt Zarathustra – Friedrich Nietzsches kostråd) kommer att bli en succé.
”Ingen västerländsk tänkare har varit så nära att lyckas förena Platons idéer med Pritikins”, skriver en recensent. Det räcker att citera några sentenser för att inse att det inte är överord i en tid när fetman är värd sin vikt i guld i matprogrammens moralism:
”Fett i sig är en substans eller essensen av en substans eller modus av denna essens.”
Redan här förstår vi varför författaren anses vara så rätt i tiden, trots att texterna torde ha skrivits för nästan 200 år sedan. Men, som de kloka säger:
– Inget är nytt under köksfläkten.
Nietzsche påpekar således att Zenon var den försokratiker som hävdade att ”vikt är en illusion” och att oavsett hur mycket en människa åt skulle hon alltid bara vara ”hälften så tjock som den människa som aldrig gör armhävningar.”
Det krävde Aristoteles genialitet för att behandla viktproblemet vetenskapligt, och i ett tidigt fragment av Den nikomachiska etiken hävdar han att ”en människas omkrets är lika med bredden multiplicerad med pi”. Det förblev den allmänt rådande uppfattningen fram till medeltiden, då Thomas av Aquino översatte ett antal menyer till latin och de första riktigt bra ostronkrogarna öppnade.
Nietzsche är Nietzsche och hans förmåga att placera content (närodlat, förstås) i sin historiska context bör naturligtvis läsas i sin helhet för att ge en kulinarisk helhet. Men en slutsats hänger som matos över hela detta verk Så åt Zarathustra, en slutsats som jag tror att du Amanda och dagens bästa kockar kan hitta tillbaka till inför årets mat-och-prat-program: ”Ingen filosof kom att lösa problemet med skuld och vikt förrän Descartes gjorde en uppdelning mellan hjärna och kropp, så att kroppen kunde frossa medan hjärnan tänkte ’vem bryr sig, det är ju inte jag som äter’…”

Kära Amanda, det moderna köket har ersatt den trädgård där Sokrates gick omkring och formulerade sina stora tankar. Alla som följer matprogrammen på TV har insett att kändiskockarna blivit vår tids filosofer – ingen kan som de koka den mest djupsinniga soppa på ett floskelben och en tårögd programledare.
Även en ytligt okulär sökning visar bredden och djupet hos de utvalda förkläden som du nu upptagits bland. Några citat:
”Det som får mig att gå igång på matlagning är den kreativa biten”
”Mat för mig är verkligen ett sätt att kommunicera”
”Mat måste komma ifrån själen och hjärtat”
”Låt det ta tid och gör det med kärlek.”
”Jag kände att restaurangvärlden inte riktigt var där jag ville vara”
”Matlagning är mitt sätt att uttrycka mig”
Och mitt egen favoritcitat:
– Alla människor sätter i sig mat, men få kan konsten att äta.
Nåja. Som åtminstone du Amanda förstått (om du läst så här långt), så skojar jag bara. Ovanstående pseudofilosofiska snömos har jag delvis lånat från Woody Allens galna skrivbok Rena Anarkin (Bakhåll, 2012). Citaten är dock på riktigt och hämtade från de senaste årens svenska matlagningsprogram. Simmel och Ekström finns också på riktigt – men de är inte kockar!
Som du vet har Bullens pilsnerkorv länge varit min en favorit, kall och färsk direkt handplockad ur burken. Ätandet är puddingens bevis och inte ens den magra menyn kräver några filosofiska utläggningar, blott goda smaklökar och en konservöppnare.
– Och du Amanda kan laga riktig mat. Som du visade i gårdagens Mästerkockarna kräver det inga långrandiga förklaringar.
Grattis, du har redan vunnit!

PS, apropå grytor och kastruller så hör vi just nu slammar från Stureplan. Det visade sig vara vår favoritkrögare PG Nilsson (Sturehof, Riche m fl) som fått kollegor, kunder och personal att gå ut i en protest mot att regeringen låter restriktionerna slå ihjäl krogbranschen.
”Vi gör det i en minut, varken mer eller mindre, och vi fortsätter att göra det tills finansministern ser till att vi får alla de stöd som utlovats utbetalda”, skriver han i inlägget.
– Vi vill sätta ljuset på den här frågan och få folk att inse hur illa ställt det är i vår bransch. De stödpaket som olika politiker gör stort nummer av har inte gått att få ut, säger PG Nilsson till Expressen.
Den första protesten ägde alltså rum klockan 15.00 i dag.
– Bästa vänner, vi hör er! Er kamp är vår och därför höjer vi i förskingringen en skål i väntan på vår gemensamma segerfest när pesten är över.

Du flyger så vackert. Och så högt. Långt över min horisont och alltför högt upp i stratosfären för min lillhjärna. Dina filosofer och tänkvärda ord faller som pulvermos på en grabb i korvkön, så m pärlor för…
Men en sak vet jag. Kanske bättre än många andra läsare av din text. Som Uggla vämjes jag å det ruggigaste åt den där George Svammels slutsats: ”Det en människa ätit upp kan hon inte dela med någon annan.”
Jag säger som dalkarlarna i brevet till Gustav Vasa.”Och haver man intet i krävan,
så träter man svagt och med bävan.”
Det vet varenda (fågel)unge.
GillaGillad av 1 person